There is respect for the history of dance and my aim is to find out how the history affects the dancing youth today. The design of the dance lesson is often of a traditional stereotypical manner, both didactic and methodic, and it rarely appears to be questioned. I have danced for almost 20 years and I am a part of this tradition of movements, music, language and way of “being”. My ambition with this study is to go outside my own experience and offer insight and an overall picture of a, for the outsider, closed world. Earlier research points out that knowing what to expect brings a sense of security, and it gives a structure to work within. The structure becomes a stimulus that creates purpose and meaning in what we learn. It offers a sense of freedom and allows creativity to flourish. Few rules to follow produce a feeling of being lost, but too many rules generate the feeling of being trapped. One should strive to find balance between these two opposites. The traditional teaching in dance is associated with the connection between the master and the novice. The teacher has rules and demands that the student has to relate to and with that comes guidance through the learning process. This study includes empirical material from qualitative interviews with three teachers within three different dance genres, and an interview with four students in a group. The informants were given the possibility to reflect over their own part in the dance studio through three main questions that were open for personal interpretation. The results from the interviews were analyzed and compared to earlier studies, along with keywords from Michel Foucault´s perspective on power, and Urie Bronfenbrenner´s theory about the central point in our environment. The results indicate that dance carry a tradition that becomes part of the dancer. Every genre in dance has its own history, rules, and demands that defines it. From these defining aspects, the teacher gives the student tools that are personalized for his or her specific needs. It is up to each teacher to find his or her own way to reach out to the students this requires experience, reflection and a sense of dare.

Sammanfattning Självförsvarsträning i form av Krav Maga anges av många elever ha en stor inverkan på deras liv, genom att öka deras självförtroende, välmående, stresshantering, social nätverk osv. Detta är inget som tidigare har visats vetenskapligt för Krav Maga och vi ville därför mäta 3 olika faktorer, fysisk prestation, mental tuffhet och självskattat hälsotillstånd.Detta genomfördes genom att vi rekryterade en grupp testpersoner vid terminsstart. Vi lyckades få ihop 20 stycken varav 15 genomförde träningen och testerna både före träningsstart och efter 8 veckors träning 2 ggr i veckan. Den fysiska prestationen mättes med 3st styrketester (armböj, knäböj och situps) och 1 konditionstest (Coopers test). Den mentala tuffheten mättes med MTQ48 formuläret och det självskattade hälsotillståndet mättes med EQ5D.Analysen av den insamlade materialet visar att både styrka och kondition ökade hos testpersonerna. Deras nivå på mental tuffhet och deras självskattade hälsa ökade också.Slutsatsen blir att Krav Maga träning ökade testpersonernas fysiska prestationsnivå, deras mentala tuffhet och deras självskattade hälsa redan efter 8 veckors träning. Krav Maga bör därför anses som en bra träningsform om man vill skaffa sig resurser syftande till god hälsa. / Abstract Background: It is often suggested that martial arts is beneficial for people’s physical and mental health but few studies have been presented where this has been examined. Regarding the specific training of Krav Maga we have found none, which is why we conducted the present study. The aim was to examine if Krav Maga training would have any positive influence on physical condition, mental toughness and self rated health status. Method and material: We selected 20 individuals, with no previous experience of self-defense training during the last 2 years, to participate in the study where they had to train Krav Maga 2 times a week for 8 weeks. Of these, 15 completed the training program. We used a physical test for strength (sit-ups, push-ups and squats) and one for VO2max (Coopers test 2400 m). For measuring mental toughness we used the MTQ48-form and for self assessed health status EQ5D. The measurements were conducted by the same independent trainer at two occasions, before and after completion of the training program. For statistical comparisons we used paired t-tests. Results: The participants increased all their physical parameters and the test for push-ups, squats and VO2max showed significant statistical increase. There was also a significant increase in the total mental toughness level and in 3/4 subscales. The EQ5D showed that 11/15 participants rated their general health higher after 8 weeks of training compared to before. The self rated VAS scale was also increased significantly. Conclusion: Krav Maga training for 8 weeks significantly increased physical status, mental toughness and self rated health status.

No description available.

Mot bakgrund av aktuell debatt kring såväl bemanningsföretag som hushållsnära tjänster undersöks i denna studie trivseln hos ett antal anställda hos ett bemanningsföretag som förmedlar konsulter för att utföra arbete inom en hushållsnära tjänst till sina kunder. Fokus i undersökningen är hur förväntningar, arbetskrav, kontroll, samt socialt stöd inverkar på arbetstagarnas trivsel. Studiens teoretiska referensram baseras på teorier kring arbetstillfredsställelse, Karaseks krav/kontrollmodell, samt tidigare forskning. Det empiriska materialet baseras på en enkät, vars svar analyseras och tolkas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten indikerar att trivseln hos de anställda generellt sett är hög. Deras syn på sina arbetsvillkor inom arbetskrav, kontroll, och socialt stöd är i de flesta fall positiv, och de anser även till större del att förväntningarna på arbetet infriats när de börjat arbeta. Varken arbetskraven eller kontrollen uppvisade några signifikanta samband med arbetstagarnas trivsel. Däremot uppvisade infriandet av förväntningar på arbetet samt det upplevda sociala stödet från arbetsledare positiva och signifikanta samband med trivseln. Slutsatser som härleds från undersökningen är att arbetskrav och kontroll inom arbetet spelar mindre roll för de anställda. Däremot har det sociala stödet från arbetsledare större betydelse då arbetet är aktivt och isolerat. De anställda arbetar relativt få timmar i veckan vilket kantänkas påverkar resultaten. Arbetstid kan tänkas påverka förväntningar så att krav och kontroll blir mindre viktiga för arbetstillfredsställelsen om den anställde inte tillbringar många timmar i anställningen. En alternativ förklaring är att socialt stöd kan kompensera för bristen på krav och kontroll. Utifrån den synvinkeln föreslås en djupare analys av begreppet socialt  stöd som vidare forskning på området.

No description available.

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket. Intervjuer har även utförts med organisationerna KRAV och Naturskyddsföreningen. Detta för att synliggöra bakomliggande förställningar om begreppet ekologiskt livsmedel. En text- och metaforanalys av ICA, Coop och Axfoods samlade kommunikation av ekologiskt livsmedel genomfördes. Detta med syfte att undersöka dagligvaruhandelskoncernernas retoriska framställning av begreppet. Studien belyser att det finns två huvudsakliga förhållningssätt för ekologiskt livsmedel bland de undersökta aktörerna, ekologiskt i praktiken och ekologiskt i utopin. Vidare klargörs att myndigheterna, organisationerna och dagligvaruhandelns användning av begreppet skiljer sig åt. Dels är myndigheternas framställning av ekologiskt huvudsakligen fokuserat på miljönytta. Medan dagligvaruhandelns framställning av ekologiskt livsmedel bygger på metaforer och idylliska naturvärden. Studien visar även att ekologisk märkning är en del av den gröna konsumtionen och legitimerar därmed konsumtion som en lösning på miljö- och samhällsproblem. / This study focuses on the rhetorical rendering of organic foods, within the research area of environmental communication and ecological theories. The aim is to analyse which renderings are connected to the concept organic foods. Further on Swedish authorities and organisations views on organic foods are examined, in comparison to the grocery retailer’s rhetorical rendering of organic foods. The methodology is based on two methods of data collection. Qualitative research interviews have been conducted with the following authorities: the Swedish Food Agency, the Swedish Consumer Agency and the Swedish Board of Agriculture. Interviews were also conducted with the organisations KRAV and the Swedish Society for Nature Conservation. The interviews were conducted with the intention of making visible the underlying rendering of the concept of organic foods. A textual and metaphor analyses of ICA, Coop and Axfood’s combined communication of organic foods were performed. The aim with these analyses is to examine the grocery retailer’s rhetorical rendering of the concept. The study highlights that there are two main attitudes towards the rendering of organic foods among the actors. Additionally this study clarifies that the authorities, organisations and grocery retailer’s use of the concept differ. Partly the authorities rendering of organics are mainly focused around environmental benefits. While the grocery retailers rendering of organic foods is based on metaphors and idyllic nature values. The study also shows that organic labels is part of green consumerism and thereby legitimize consumption as a solution of environmental and social problems.

The purpose of this study was to examine leadership in the public sector based on leadership models, organizational factors, conditions and health of employees. The study was divided into sub-study one and two. In sub-study one the design was an observational study using cross sectional design in which 67 first line managers in the public sector answered a survey about conditions and leadership models. Sub-study two was an observational study using case-control design focusing on a health promoting leadership intervention in the municipal sector. Two semi-structured interviews and 41 surveys were collected. The first-line managers in each group were interviewed and their employees had to answer a questionnaire.  The results showed that there is a difference between first line managers’ conditions in the public sector. Further, the result showed that there is a significant difference in how intervention group and control group estimate demand, control and structure-oriented leadership. But it is difficult to say if the differences only depend on the intervention or other factors.

Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.

Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt. Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse. Att vara ensam i sin funktion innebär inte nödvändigtvis högre krav utan kan istället förenkla verksamheten. Den geografiska och funkt-ionella ensamheten kan ställa krav på chefens stresshanteringsförmåga då enhetens existens lättare blir föremål för diskussion.