Studiens syfte är att belysa hur eventuella missförhållanden i pågående familjehemsplaceringar kommer till kännedom för socialtjänsten, samt att belysa vilka åtgärder socialtjänsten använder för placerade barn och/eller familjehem, när missförhållanden föreligger. Den tidigare forskningen lyfter fram hur barn påverkas vid missförhållanden och beskriver socialtjänstens utmaningar samt möjliga åtgärder vid missförhållanden. De teoretiska perspektiven som används är anknytningsteorin och kristeorin. Den använda metoden i denna studie är sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från två olika städer i Mellansverige. De centrala resultat som framkommer är att socialtjänsten uppmärksammar eventuella missförhållanden genom att få information från myndigheter, familjehemsplacerade barn, familjehem och biologfamiljer genom orosanmälningar, barnsamtal, hembesök samt uppföljningsmöten. De åtgärder som socialtjänsten använder för barn och/eller familjehem när det föreligger missförhållanden är att inte genomföra någon direkt åtgärd, sätta in råd och stödåtgärder i familjehem genomföra utredningar på familjehem utifrån barns bästa och omplaceringar av barn. / The purpose of this study is to highlight how abusive situations in ongoing foster care placements come to the knowledge of the social services, and what actions the social services use for placed children and/or foster care, when abusive circumstances exist. The previous research highlights how children are affected in abusive situations and describes the social service's challenges as well as possible actions in abusive situations. The theoretical perspectives used are attachment theory and crisis theory. The method used in this study is six semi-structured interviews with social workers from two different cities in Central Sweden. The central results that emerge are that the social services obtains knowledge of possible abuses by obtaining information from authorities, foster care children, foster families and biological families through reports of concern, meetings with children, home visits and follow-up meetings. The actions that the social services use for children and/or foster families when there are confirmed abuses are not to take any immediate action, to put in counselling and support measures in foster families to conduct investigations on foster families based on children's best interests and relocation of children.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största hälsoproblem både i Sverige och globalt sett. Konsekvenserna som följer efter en hjärtinfarkt är många, såväl fysiska som psykiska. Det är inte ovanligt att en mängd psykiska påfrestningar uppstår i efterförloppet och kan förorsaka en krisreaktion och psykisk ohälsa som leder till ett lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av en genomgången hjärtinfarkt med fokus på psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt med en tematisk analysmetod har genomförts. Studien innefattar endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod där 15 artiklar inkluderades via sökningar i tre databaser och efter genomförd kvalitetsgranskning. Resultat: Tre huvudteman med respektive två och tre underteman framkom efter genomförd dataanalys där det gestaltades ett genomgående resultat som påvisar och beskriver upplevelsen av psykisk ohälsa och krisreaktion efter en hjärtinfarkt. Orsaker till detta kunde vara att det skett en plötslig förändring i livet, att självbilden blivit hotad och det uppstod rädsla för återfall och att drabbas av en ny hjärtinfarkt. Resultatet beskriver även patienternas väg tillbaka efter att chocken samt efterföljande reaktion och bearbetning av händelsen lagt sig, för att sedan gå in i en ny fas i livet. Slutsats: En hjärtinfarkt sätter livet på sin spets. Den traumatiska upplevelsen som en hjärtinfarkt innebär kan starta en kris hos patienten som präglas av olika känslor av psykisk ohälsa. Patienter hanterar den psykiska ohälsan olika och behöver individuellt anpassad vård för att bemöta deras unika behov i krisen som hjärtinfarkten framkallat i deras liv / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of health problems in Sweden and globally. The consequences following a myocardial infarction are many, both physical and psychological. It is not uncommon that several psychological stresses occur in the aftermath and can cause a crisis reaction and mental illness leading to suffering. Aim: The aim was to illuminate patients' experience of a myocardial infarction with a focus on mental illness. Method: A general literature review with a thematic analysis method was conducted. The study includes only scientific articles with a qualitative method where 15 articles were included through searches in three databases and after a quality review. Results: Three main themes with two and three subthemes, respectively, emerged after data analysis where a consistent result was formed that demonstrates and describes the experience of mental illness and crisis reaction after a myocardial infarction. Reasons for this could be that there was a sudden change in life, that the self-image was threatened and there was a fear of relapse and suffering a new myocardial infarction. The result also describes the patients' way back after the shock and subsequent reaction and processing of the event has subsided, to then enter a new phase of life. Conclusion: A myocardial infarction puts life on its edge. The traumatic experience that a myocardial infarction entails can start a crisis in the patient which is characterized by various feelings of mental illness. Patients deal with mental illness differently and need individual tailored care to meet their unique needs in the crisis the myocardial infarction has brought on in their lives

No description available.