Munvård är till stor del ett bortglömt område inom omvårdnad och speciellt på vårdavdelningar, men det har en stor påverkan på människans välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt. Syftet med studien var att belysa vilken kunskap om munvård som finns hos vårdpersonal, samt hur munvård prioriteras och genomförs inom sjukhusvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserat på 12 forskningsartiklar. Litteraturstudien visade att utbildnings- och kunskapsnivån inom munhälsa i nuläget är låg hos vårdpersonal, vilket är en av huvudfaktorerna till den låga prioriteringen av munvård. På grund av den låga kunskapen inom munhälsa önskade vårdpersonal ökad utbildning både teoretisk och praktisk. Brist på munstatus och dokumentation angående patientens munhälsa bidrog till att omvårdnadsåtgärder och uppföljning var ofullständiga. Ett bedömningsinstrument för munstatus finns utarbetat, men är inte integrerat i omvårdnaden. Detta visar på att samarbetet bör öka mellan tand- och sjukvård på vårdavdelningar. Vidare forskning angående patienters munhälsa på vårdavdelningar bör utvecklas då den nuvarande är otillfredsställande och behöver uppmärksammas av vårdpersonal.

Studiens syfte var att undersöka förskolebarns och skolelevers uppfattningar av hur och vad de lär sig samt hur detta står i relation till Läroplanernas (Utbildningsdepartementet, 2006a, 2006b) intentioner i frågorna hur lärande ska ske och vad som ska läras. Samt att en jämförelse med de olika åldersgrupperna belystes. Undersökningens utgångspunkt var kvalitativa intervjuer av förskolebarn som går sista året på förskolan och skolelever i årskurs 4, vid fyra olika verksamheter. Sammanlagt har 23 informanter deltagit i studien. Resultatet visade att det finns både likheter och skillnader när det gäller informanternas beskrivningar i förhållande till Läroplanernas intentioner och i de olika åldersgrupperna. Den övergripande slutsatsen blev synliggörandets betydelse, som är en del av metalärande. Där läraren får en betydelsefull roll i den pedagogiska verksamheten genom att synliggöra, skapa förutsättningar för ett öppet klimat samt att använda kommunikationen som ett redskap.

Cirka 800 000 svenskar behandlas med läkemedel för högt blodtryck, vilken minskar förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dock uppnår endast 20 till 30 procent av de svenskar som ordineras blodtryckssänkande läkemedel behandlingsmålen, dvs. blodtryck under 140/90 mm Hg. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som bidrar till patientens följsamhet vid farmakologisk- och ickefarmakologisk behandling av högt blodtryck. Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserad på 15 vetenskapliga artiklar, sju kvantitativa och åtta kvalitativa, funna genom litteratursökning i databaserna PubMed (MedLine) och Cinahl. Databearbetning och analys genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Granskär och Höglund-Nielsen. Faktorer påverkande följsamheten  delades vid analysering in i positiva respektive negativa faktorer. Faktorer med positiv effekt på följsamheten var; god livssituation, ålder, kön, etnicitet, hälsosam livsstil, insikt, bra relation till vården, rädsla för komplikationer samt tro på läkemedel. Faktorer med negativ inverkan; icke upplevd sjukdom, läkemedelsbiverkningar, tro på alternativa behandlingsmetoder, negativ kontakt med vården, oavsiktlig dålig följsamhet, praktiska begränsningar, ålder, kön, etnicitet samt negativ attityd gentemot läkemedel. Vi anser att viktiga omvårdnadsåtgärder för god följsamhet är att skapa välmående, involvera anhöriga, god rådgivning, information angående symtom och biverkan av läkemedel samt verka för kontinuitet till återbesök.

En sexuellt överförbar infektion (STI) kan drabba alla människor vid oskyddat sex oberoende av ålder, kön och sexuell läggning. Unga vuxna mellan 20-29 år är en speciellt utsatt grupp när det gäller att smittas av en STI. De vanligaste STI bland unga vuxna är klamydia, kondylom och genital herpes och obehandlade kan dessa infektioner leda till komplikationer och infertilitet. Syftet med studien var att undersöka och belysa unga vuxnas kunskaper och attityder om STI. Som metod i studien har fokusgruppsintervjuer tillämpats. Deltagarna var unga vuxna kvinnor och män i åldersgruppen 20-26 år från folkhögskolor. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån de sex kategorier som framkom i analysen. Resultatet visar att unga vuxna vet hur STI smittar och de vet var de ska söka information men de önskar att de visste mer. De unga vuxna tror att orsaken till att fler drabbas av en STI beror på att kondom används mer sällan och att om de skulle drabbas så är infektionen lätt att bota. När de unga vuxna går och testar sig anpassas efter sexlivet. De är mer rädda för att drabbas av en STI vid en utlandssemester då de inte känner samma trygghet som när de är hemma. Konklusionen med studien är att unga vuxna inte är rädda för att drabbas av en STI. De vet att STI kan smitta vid sexuellt umgänge men är inte så noga med att använda kondom. En förändring av unga vuxnas attityder till STI och en mer positiv syn på kondomanvändning kan påverka smittspridningen av STI i samhället.

Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar föreligger en viss olycksrisk p.g.a. starka magnetfält i undersökningsrummet. Därför är det viktigt att berörda sjuksköterskor känner till riskerna för att kunna öka patientsäkerheten. Syfte: Att undersöka hur välinformerade sjuksköterskorna upplevde sig vara gällande magnetkameraundersökningar, samt om det fanns kunskapsskillnader mellan sjuksköterskorna på de olika vårdavdelningarna och mellan olika åldersgrupper. Studien är kvantitativ och har en deskriptiv och en jämförande design. Metod: Ett frågeformulär delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, bestående av 10 frågor som rörde information under utbildning och yrkesverksam tid samt kunskapsnivåer om magnetkameraundersökningar. Resultat: Fem av sex tillfrågade vårdavdelningar deltog i studien. Av de 115 tillfrågade sjuksköterskorna valde 50 (43,5 %) att delta i studien, av dessa var 45 (90 %) kvinnor och 5 (10 %) män, med en medianålder på 37,5 år. Majoriteten (70 %) hade fått information om magnetkameraundersökningar under sin yrkesverksamma tid, 28 % av deltagarna hade fått information om magnetkameraundersökningar under sin utbildning. Sjuksköterskorna upplevde sig relativt välinformerade om magnetkameraundersökningar. Sjuksköterskorna hade medelgod kunskap om magnetkamera (medelvärde på 6,5 av 15 poäng). Det fanns ingen signifikant kunskapsskillnad mellan de olika vårdavdelningarnas sjuksköterskor. Inte heller fanns det någon signifikant kunskapsskillnad mellan åldergrupperna. Slutsats: Det finns områden där kunskapen brister hos sjuksköterskor om magnetkameraundersökningar. Det finns ett behov av ökad information om magnetkameraundersökningar till sjuksköterskor på vårdavdelningar. Med ökad information till sjuksköterskor skulle olyckor kunna förebyggas i större utsträckning, samt patientsäkerheten ökas.

I denna studie undersöks hur nyförvärvade kunskaper hos repatriater – anställda som kommit tillbaka efter utlandstjänstgöring – tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framgång är det många företag som misslyckas med att ta vara på repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom förtaget. För att undersöka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie där Syncron (ett företag med erfarenhet av att skicka iväg anställda på längre utlandsuppdrag) studerats. För att uppnå syftet undersöks hur kunskapsöverföring inom Syncron går till samt vilka hinder och drivkrafter som finns i denna process. En modell över kunskapsöverföringsprocessen som sammanställer de faktorer som tidigare forskning visat påverkar kunskapsöverföring har använts för att kunna besvara frågeställningarna. Modellen fokuserar på repatriaternas- och arbetsenhetens karaktäristik samt relationen dem emellan. För att kunna analysera hur fallföretaget hanterar repatriater och deras kunskaper har intervjuer gjorts både med repatriater och med representanter för arbetsenheten. Studien visar att Syncron saknar en formell, uttalad kunskapsöverföringsprocess men att repatriaternas nya kunskaper ändå till viss del sprids och tas tillvara. Detta sker genom en mer informell process där Syncrons arbetssätt och intensiva kommunikation mellan kollegor spelar en central roll. Syncron har många av de egenskaper som gör att det finns en stor potential för en effektiv kunskapsöverföring. Däremot är de anställda på Syncron omedvetna om vikten av att kunskaps sprids vilket gör att kunskapsöverföringen blir begränsad. Detta medför att det finns en risk för att en stor del av repatriaternas kunskaper inte sprids och tas tillvara.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder. Slutsatsen av undersökningen var att kunskapen hos pedagoger om ADHD hade stor betydelse för bemötandet av elever med ADHD. Stora elevgrupper, dåligt anpassad miljö, och brist på smårum var faktorer som pedagogerna inte kunde påverka men som hade stor påverkan på elever med ADHD. Frågan är om det är pedagogernas brist på kunskap eller miljön som gör att många av eleverna med ADHD lämnar skolan utan att ha nått målen i LGR 11?

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good – to – great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige. Studien tar även upp viktiga aspekter och trolig kunskap som saknas hos konsulter med examen i systemvetenskap. / Background: The Standish Group, CompTI and Good-to-great revealed in their studies that the foremost factor for successfulness with an IT-project is based on inviting the participants into the development process, who wants a change in their business. In meaning, try to improve communication between stakeholders and at the same time use right people for that specific work process. This proposes that the consultant must possess an interpersonal knowledge to clarify the communication that occurs in the interaction with the users.Purpose: The purpose of the report is to study which interpersonal communication skills that system scientists who are working in the consultant businesses feel they possibly lack and need after a degree in system science.Method: Interview study with qualitative approach based on five interviews. The material was analyzed according to the described processing method.Results: The results revealed two different categories: key issues and lack of knowledge.Conclusions: This study demonstrates that consultants lack knowledge within interpersonal communication after graduation from different system science educations in Sweden. The study also discusses important issues and skills that likely are missing related to consultants with a degree in science programs.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts. Den empiriska studien består av en fallstudie av teknikföretaget ABB, där tre personer har intervjuats och interna dokument granskats. Studiens resultat visar på att det inte finns någon utmärkande överföringsform för expertkunskaper, och att flertalet faktorer kan påverka hur väl en sådan överföring genomförs. Särskilt framstående var behovet av tillräckliga förkunskaper hos den som mottar kunskap från en expert.

Sammanfattning Avsikten med detta examensarbete var att ta reda på hur pedagogerna inom förskolan hanterar det svåra samtalet med föräldrar. Det förekommer ofta oro inför att berätta för föräldrarna att deras barn har svårigheter eller problem som gör att barnets lärande eller utveckling hindrar barnets förmåga att "hänga med" sina jämnåriga kamrater. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och två specialpedagoger och en enkät till föräldrarna. Med hjälp av både kvalitativa och kvantitativa metoder, tidigare forskning och litteratur analyserade vi vårt resultat. Resultatet visade att föräldrarna har i stort sett en positiv inställning till samtal som förekommer mellan förskolan och hemmet. Förskollärarna däremot visade stor oro och osäkerhet kring vissa samtal med barnens föräldrar. De gav flera exempel på samtal som de upplevde som svåra att hantera. Slutsatsen är att våra intervjuade pedagoger var mycket engagerade och intresserade av ämnet på vår studie som upplevs som både aktuellt och komplicerad.