Diss. Linköping : Univ.

Lärande och kunskap i förskoleklassen är enligt Ackesjö och Persson (2010) underprioriterat. Herrlin, Frank och Ackesjö (2012) menar att förskoleklassen och det lärande och innehåll som präglar verksamheten behöver diskuteras på grund av att det är en egen verksamhet mittemellan förskolan och grundskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra lärande och kunskap i förskoleklassen utifrån verksamma lärares erfarenheter och förhållningssätt. Empiri har samlats via 10 intervjuer med lärare i förskoleklass. De har sedan analyserats med hjälp av begrepp som synliggör olika kunskapsformer. Dessa begrepp är Ämneskunskap, Praktisk kunskap, Praktisk klokhet och Tyst kunskap. Det teoretiska ramverket utgår ifrån Gustavssons (2002) och Skolverkets (1994) syn på kunskap ställs mot ett framtidsorienterat och ett tillvaroorienterat perspektiv som Ackesjö (2013) diskuterar. Studien visar att förskoleklassen kan ses som en betydelsefull verksamhet i skolväsendet vars främsta uppgift är att förbereda barnen på olika sätt inför skolan. Kunskap som framhävs av lärare i förskoleklass  är bland annat inom matematik och svenska men även sociala förmågor och att skolas in i rutiner. Det är dessutom av största vikt enligt flera pedagoger att förskoleklassen hjälper barnen att utveckla förmågan att kunna ta eget ansvar. Forskning (Gustavsson 2002) framhåller att det finns olika sätt att se på kunskap i förskoleklassen och att studien utmanar den traditionella synen på vad kunskap är och vad det kan innebära i den lärande praktiken.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

The purpose of this thesis is to highlight how tacit and silenced knowledge appear in various contexts in the nuclear power industry.  Attention is paid primarily to the dilemma that the instructor is faced in the teaching of courses and programs of theoretical and practical nature. Organization and leadership are considered to be important parameters in the education context as well.   The method used is called “the dialogue seminar method”. The empirical material has its foundation in the examples that originates from the dialogue seminar sessions in the masters programme, as well as from previous dialogue seminar series at KSU. From a linguistic perspective, some parts of the text have gone the whole hog out in order to create a greater depth in what is written. Some call it poetry.   The thesis considers that tacit knowledge takes a long time to achieve, but it can be lost quickly.  It also describes various dilemmas associated with knowledge and learning, from both the instructor and the student's perspective. The thesis demonstrates the importance of the three knowledges, namely propositional, procedural and personal knowledge. These three types of knowledges can not be separated. For example, if procedural knowledge is reduced to a minimum, it will affect the other two as well.   Since the aim is to highlight training in the nuclear power industry, the primary goal has not been to achieve any specific results. But what emerges is the importance of an organization or leadership which does not restrict the individual, but affirms thirst for knowledge and desire to do good work. Furthermore, it is needed to create opportunities for “on the job training” and in the continuation of self-development. The thesis also shows the importance of welcoming new employees in a good way as well as how knowledge from a colleague who will retire or quit is conveyed to another employee.   In the nuclear power industry, "operational excellence" refers as something to strive for. But what it means or how it affects instructor’s practice is not defined yet. Excellence can be seen as something that comes from within oneself and cannot come from outside and in. / Syftet med den här uppsatsen är att lyfta upp tyst och tystad kunskap och hur den ter sig i olika sammanhang i kärnkraftsbranschen. I första hand ägnas uppsatsen åt de dilemman som instruktören står inför vid genomförande av kurser och utbildningar av teoretisk och praktisk karaktär. Även organisation och ledarskap beaktas som viktiga parametrar i sammanhanget utbildning. Uppsatsen syftar inte till att ge några entydiga svar och gör inte heller anspråk på att komma med lösningar. I de resonemang som förs kommer emellertid svar och lösningar att beröras. Den metod som använts kallas för dialogseminariemetoden och den har tillämpats fullt ut genom de exempel som används. Det empiriska materialet bottnar i de exemplen som har sitt ursprung från de dialogseminarietillfällen som föregått uppsatsskrivandet i masterutbildningen samt från tidigare dialogseminarieserier. Sett ur ett språkligt perspektiv har svängarna tagits ut en del med syfte att skapa ett större djup i det som skrivs. En del kallar det för poesi. Då uppsatsen i första hand betraktar tyst kunskap kommer det fram att den tar lång tid att erövra, men kan förloras snabbt. Uppsatsen beskriver olika dilemman som hänger ihop med kunskap och kunskapsinhämtning både ur instruktörens samt kursdeltagarens perspektiv. Uppsatsen visar vikten av att de trekunskapstyperna påstående-, färdighets- och förtrogenhetskunskap inte glider ifrån varandra. Om till exempel förtrogenhetskunskapen reduceras till ett minimum kommer det att påverka de andra två kunskapstyperna också.  Då syftet är ett belysa utbildning i kärnkraftsbranschen har målet inte varit primärt att nå några resultat. Men det som framkommer är vikten av att en organisation eller ledarskap inte begränsar individen utan bejakar kunskapstörst och viljan att göra ett bra arbete. Därtill kommer att skapa förutsättningar för verkspraktik och fortsatt egen utveckling. Uppsatsen visar också på vikten av att ta emot nyanställda på ett bra sätt såväl som hur kunskap förmedlas från en kollega som kommer att gå i pension. I branschen nämns "Operational excellence" som något att sträva efter. Men vad det innebär eller hur det påverkar instruktörernas praxis går inte att läsa ut än. Excellence kan ses som något som kommer inifrån en själv och kan inte komma utifrån och in.

Studies bakgrund kan summerat sägas grunda sig i en insikt; att kunskap är en central verksamhetsresurs. Samtidigt visar forskning på att det råder delade meningar om vad kunskap är och hur den ska hanteras, speciellt vid mjukvaruutveckling. Studiens överordnande vetenskapliga syfte är att explorativt undersöka vad kunskap är inom kontexten för mjukvaruutveckling. Det underordnade syftet är att bidra till en begreppsapparat som kan användas av praktiker för att underlätta kommunikationen vid mjukvaruutveckling. För att uppnå syftet med studien har en multipel fallstudie med en kvalitativ forskningsstrategi och ett abduktivt tillvägagångssätt använts. Dessa vägval beror till stor del på en uppfattning om att bäst förståelse och resultat nås genom tolkande och kontinuerligt utvärderande av genomfört arbete. Då kunskap som begrepp beskrivs vara svårt att definiera. Till grund för datainsamlingen ligger semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats genom tematisering och kodning. Studiens resultat visar på att den egenutvecklade teoretiska förståelsemodellen stöds och att kunskap är att betrakta som något subjektivt; en produkt av individers tidigare erfarenheter, lärdomar och handlingar. Hinder för kunskapsspridning går att relatera till: individens attityd och förmåga till att återge och skapa ny kunskap. Möjligheter till kunskapsspridning kan därför främst sägas vara insatser som leder till att den personliga förståelsen underlättas. Vidare visar studiens resultat på att det kan vara lämpligt att utgå från ett praktiskt perspektiv för att studera vad kunskap är. Då kunskap är personligt hållen kan det vara mer fruktbart att studera individers handlingar. Handlingar som är baserade på tidigare erfarenheter och kunskaper.

Jag har skapat ett verktyg för att kunna synliggöra mina egna tysta kunskaper. Under 120 timmar blåste jag en och samma form och sparade allt i en kronologisk ordning. Formen eller glaset blev ett verktyg genom vilket jag sedan kunde studera min kroppsliga inlärning utifrån. Jag ser mitt verk som en processberättande dagbok. Ett utsnitt av ett arbete ur vilket jag sedan kan betrakta min kroppsliga inlärning ur ett nytt perspektiv; genom glaset.

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

<p>Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Reflektionen är av betydelse och kunskapen har en etisk dimension. Praktisk kunskap är personlig och sitter i kroppen.</p>

Syftet med denna studie är att skapa en definition av begreppet praktisk kunskap. För att uppnå detta har en litteraturstudie genomförts, i vilken elva relevanta filosofer och deras teorier har belysts. I analysen utkristalliserades åtta olika komponenter i praktisk kunskap. Det råder konsensus dessa filosofer emellan om att denna är kopplad till handling och/eller är grundad på erfarenhet. Den praktiska kunskapen är kontextualiserad och i vissa avseenden råder det ett dialektiskt förhållande mellan teori och praktik. Reflektionen är av betydelse och kunskapen har en etisk dimension. Praktisk kunskap är personlig och sitter i kroppen.