• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2376
  • 72
  • Tagged with
  • 2448
  • 955
  • 493
  • 371
  • 340
  • 328
  • 263
  • 255
  • 242
  • 223
  • 219
  • 217
  • 208
  • 194
  • 179
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Interdisciplinary Knowledge of The Climate Crisis among University Teachers in Sweden

Karlsson, Ulrika January 2021 (has links)
Vår planet håller på att förändra klimat, vilket leder till en kris för mänskligheten. Klimatkrisen betraktas som ett socialt dilemma i denna uppsats, men det är en kris som måste lösas tvärvetenskapligt genom både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap. En helhetssyn krävs för ett ”super-wicked-problem”, ett problem som måste lösas genom integrering av olika discipliner och samarbete, innovation och flexibilitet. Därför skapades och utvecklades en ny enkät som skickades ut till universitetslärare på ett svenskt universitet med målet att mäta deras kunskap på både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågor. Ett stickprov på 162 deltagare visade att deras kunskap till viss del hade ett samband med deras fakultetstillhörighet. Deltagarna på teknisk-naturvetenskaplig fakultet hade bättre resultat på naturvetenskapliga frågor än deltagare på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Att deltagare på samhällsvetenskaplig fakultet hade bättre resultat på samhällsvetenskapliga frågor kunde däremot inte upptäckas. Korrelationsanalys visade ett positivt samband mellan kunskap på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga frågor oavsett fakultetstillhörighet. Inga kunskapsskillnader kunde påvisas utifrån kön. För framtida forskning är det viktigt att fortsätta utveckla enkäter med tvärvetenskaplig kunskap om klimatkrisen.
72

Resonemang för elever i SUM – Mellanstadielärares uppfattningar om matematiska kompetenser

Lundberg Stenvall, Linda, Lundstedt, Stina January 2022 (has links)
Studiens syfte var att få syn på förutsättningarna för elever i särskilda undervisningsbehov i matematik att utveckla samtliga matematiska förmågor, med huvudfokus på resonemangsförmågan. Genom intervjuer undersöktes hur mellanstadielärare arbetade med de olika förmågorna och hur de såg på inkludering i matematik samt deras önskningar om specialpedagogiskt stöd. Intervjuerna genomfördes med åtta lärare från fem olika skolor. Resultatet visade att lärarna i studien ansåg att elever i särskilda undervisningsbehov i matematik hade lika goda förutsättningar som andra elever att utveckla resonemangsförmågan. Men lärarna upplevde att de behövde prioritera arbete med procedurer och metoder för att eleverna skulle klara de nationella proven. Lärarnas uppfattningar om innebörden och betydelsen av matematiska resonemang formades av erfarenheter från genomförandet av de nationella proven. Studien visade också att lärarna strävade efter en inkluderande undervisning i matematik.
73

Är pedagogiskt kapital en tillgång för förskolan?

Nikolaou, Dimitrios January 2020 (has links)
En stor andel av förskolans personal saknar en formell pedagogiskt utbildning. Eftersom deras handlingar och interaktion med barnen är utifrån deras pedagogiska kapital, skulle detta kunnaanvändas som en kompensation i förskolans praktik?Studien avsåg undersöka interaktionen mellan personalgruppen utan en formell pedagogiskt utbildning och barnen. Utifrån teorin om pedagogisk kapital av Henningsson – Yousif och Viggosson (2008) söktes svar på frågeställningarna.- Vilka egenskaper eller förmågor framträder hos förskolepersonalens avseende pedagogiskt kapital? - Vilka livserfarenheter visar sig ha påverkat förskolepersonalens pedagogiska kapital? - På vilket sätt anknyter förskolepersonalens pedagogiska kapital till någon form av pedagogisk kunskap?Empirin består av tre intervjuer och en skriftlig reflektion från fyra pedagoger. Resultatet visar på att livserfarenheterna från barndom, kulturmöten och föräldraskap har bidragit till att forma deraspedagogiska kapital som också omfattar olika egenskaper. Livserfarenheterna har därtill tillfört en pedagogiska kunskap som kan definieras vara erfarenhetsbaserad och pendlar mellan techne och fronesis.
74

Att stimulera modersmål i förskolan : Pedagogers förutsättningar och arbetssätt / To stimulate the mother tongue in preschool : Educators conditions and procedures

Andersson, Sandra, Wickman, Kristina January 2015 (has links)
Syftet med vår undersökning är att få bredare kunskap och förståelse om hur barns olika modersmål stimuleras och tas tillvara på i förskoleverksamheterna. Med hjälp av intervjuer har data samlats in och sammanställts, där resultatet visar på att barnens modersmål stimuleras med hjälp av förutsättningar som skapas utifrån pedagogernas kreativitet och de hjälpmedel som finns tillgängliga i de olika förskolorna. Slutsatsen av genomförd undersökning tydliggör att föräldrarna utgör en betydelsefull kunskapskälla och samarbetspartners gentemot pedagogerna och förskoleverksamheterna, samt att avsaknaden av modersmålstöd begränsar förutsättningarna för att kunna stimulera barnens olika modersmål.
75

Faktorer som visat samband med sjuksköterskans grad av följsamhet till basala hygienrutiner på vårdavdelningar med kirurgisk eftervård : Litteraturstudie

Holland, Emmeline, Norén, Malin January 2015 (has links)
Bakgrund: Vårdrelaterad infektion (VRI) är ett infektionstillstånd som patienten har ådragit sig till följd av vård under inläggning eller vid besök på sjukhus alternativt i öppenvården. VRI sprids från smittkälla till person genom vidröring av smittade personer och orena ytor . Även sjuksköterskor riskeras att bli smittade och utveckla VRI genom bristfällig handhygien då de utövar sitt arbete. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva i vilken grad sjuksköterskor på vårdavdelningar med kirurgisk eftervård tillämpar basala hygienrutiner och vilka faktorer som har samband med tillämpningen av basala hygienrutiner. Ytterligare ett syfte var att beskriva vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Författarna har granskat befintlig, redan publicerad forskning inom området vårdrelaterade infektioner och hygien. Därefter har författarna presenterat sitt resultat i löptext och tabeller med stöd av vetenskaplig litteratur. Huvudresultat: Flertalet sjuksköterskor hade kännedom om basala hygienrutiner och många utförde någon form av handhygien i varierande grad. Brist på följsamhet visade sig ha samband med faktorer som okunskap, upplevd tidsbrist, bristande resurser och handtvättens uttorkande effekt på huden. Slutsats: Sjuksköterskor tillämpar handhygien i varierande grad, dock finns utrymme för förbättringar. Mer kunskap och utbildning krävs bland sjuksköterskor för att förändra deras attityd, öka graden av följsamhet till hygienrutiner och minska risken för uppkomst och spridning av VRI.
76

Sjuksköterskans kunskaper om Meticillinresistenta Stafylokock aureus (MRSA) samt följsamhet till basala hygienrutiner : En litteraturstudie

Karlsson, Lina, Neuhaus, Christin January 2015 (has links)
No description available.
77

Betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår : en litteraturöversikt

Kamph, Joanna, Vitblom, Erica January 2015 (has links)
Bakgrund Inom vården finns det delade meningar kring sambandet mellan en god näringstillförsel och utvecklandet av trycksår. Sjuksköterska och patient kan med hjälp av evidensbaserad kunskap förbättra sin förståelse för betydelsen av god nutrition och läkningsfrämjande insatser för trycksår. Dorothea Orems egenvårdsteori kan tillämpas inom sjuksköterskans kompetensområde för att förbättra egenvården med nutritionens betydelse som grund vid sårläkning för patienter med trycksår. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av nutrition vid läkning av trycksår. Metod Som metod för denna studie valdes en litteraturöversikt. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Efter ett systematiskt och kvalitetssäkert urval inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Näringsämnen visade sig ha en stor betydelse vid trycksår då ett överskott av vitala näringsämnen påskyndade sårläkningen. Övriga faktorer såsom kliniska, fysiska och psykiska kunde påverka läkningsförmågan. Ökad kunskap för både sjuksköterska och patient visade på en effektiv och god vård vid trycksår. De bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår visade sig vara användbara och individanpassade. Evidensbaserad bedömning ingick i det preventiva arbetet och förhindrade malnutrition och trycksår. Slutsats Genom extra näringstillskott med protein (arginin), energi, vitaminer och mineraler kan läkning av trycksår förbättras. För att förstå nutritionens betydelse behöver ökad kunskap hos både sjuksköterska och patient tillhandahållas om vilka näringsämnen som är nödvändiga. Användning av de bedömningsinstrument som berör nutrition och trycksår är avgörande i en god vård för patienter med nutritionsproblem och trycksår då sjuksköterska och annan vårdpersonal kan arbeta personcentrerat och evidensbaserat.
78

Sjuksköterskors uppfattning om faktorer som påverkar arbetet med trycksårsprevention

Stålenbring, Christina, Ceric´, Armin January 2016 (has links)
No description available.
79

Hur elever kan lösa problem genom att använda olika handlingsalternativ i slöjd

Vesterlund, Martina January 2016 (has links)
En del av slöjdämnets långsiktiga mål är att eleven ska välja och motivera handlingsalternativ som leder arbetet framåt samt analysera och värdera arbetsprocessen. I många ämnen i skolan arbetar eleverna med färdiga uppgifter där arbetsprocessen på väg mot det färdiga målet är bestämd, det finns ett rätt sätt att lösa arbetet på. I slöjd ska eleverna under arbetet själv göra överväganden och välja handlingsalternativ som leder arbetet framåt, vilket leder tankarna mot elevers förmåga till problemlösning, att de gör överväganden, lär sig tolka information och lösa problem i olika sammanhang. Vilka handlingsalternativ eleverna väljer och varför de väljer att lösa sina problem de stöter på i slöjd på det sättet är frågorna jag har undersökt i detta examensarbete. Genom observationer och intervjuer med elever i årskurs 7 har jag undersökt vilka handlingsalternativ elever väljer för att lösa olika problem i arbetet. Hur läraren agerar mot eleverna har betydelse för i vilken omfattning eleverna agerar problemlösningsorienterade. En alltför instruerande lärare skapar lärarberoende elever. Eleverna anser att hjälplista där de kan skriva upp sig på tur för att få hjälp, är ett bra och rättvist sätt för att få hjälp. Mitt resultat visar även att eleverna anser att de lär sig mest om de själva försöker lösa de problem de stöter på och själva tar initiativ i arbetet vilket även tidigare forskning visar på.
80

Kunskapsteori om estetisk praktik

Rydell, Hannes January 2015 (has links)
En maskin för tanken Att skriva akademisk essä är balansgång. Essäskrivaren använder det essäistiska temperamentet, där den undersökande tanken tar skrivandet till hjälp. Jay Richards formulerar sig om romanen som: ”A machine to think with”.1 Detta är sant också för essän. Dess temperament har flera kännetecken varav några är att texten kan ses som process, inte primärt produkt. Som dialog snarare än påstående. Som fylld av stoff hämtat ur impulser och egna erfarenheter, ställda i relation till en yttre omvärld, snarare än med anspråk på att sakligt redogöra för sakernas tillstånd som lösgjorda från rum och tid. För den skull är det inte psykologi eller centrallyrik där idén om jaget står i centrum. Långt ifrån. Det är som sagt en balansgång. Textformatet rymmer en ambition om att akademiskt hantverk och essäistiskt hantverk ska låna in det andra formatets metod växelvis, till en hybrid som har sakliga mål, men inte genom att rentvå texten från jaget utan genom att ärligt och redovisande ta dialogen mellan texten och tanken till hjälp för att precisera just dessa ting: texten och tanken. Kanske lite som att vara verktygstillverkare och använda verktyg till att tillverka verktyg. På så sätt blir textskrivandet (vilket text alltid är) ett cykliskt flöde där tankens iterationer preciseras i varv efter varv. Detta i kontrast till att man i stället skulle resa små rätvinkliga skjul, som man kallar för rubriker, som man därefter fyller, tills det är dags att bygga nästa skjul/rubrik, som en ingenjörsmässig favela med rätvinkliga gator mellan alla tankeförråden. Essän bejakar att tankens territorium inte bara är kontrollerad kultur utan också är en råare natur, kanske en skog där irrfärden leder till kantarellgömman. Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi. Hannes Rydell 7 Särskilt i en tid när kunskapsbegreppen för många betraktas som ett enda kunskapsbegrepp. Och där individen enligt ett sätt att se bli till ett användande subjekt som hanterar information, mer än ett bildningssubjekt som besitter kunskap och erfarenhet. I en sådan tid är irrfärder en av få saker som kan ge tanken ny skörd. Den som helt vet vad den håller på med står mentalt still, den som upptäcker utsätter sig för det oförutsedda. Text som ett verktyg för en mental utflykt kan alltså ses som en strategi för kunskapsgenerering. En annan strategi kan vara att pröva en hållning långt, så långt att dess fogar knakar. När jag i detta arbete testar gränserna för min hantverkskonservatism, görs det alltså inte uteslutande som ett sätt att hävda en väl grundad position. Tvärt om hoppas jag få förmånen att genom min text nå en läsare som vill och kan nyansera min bild av sådana kunskapsakter där händer styr och huvudet följer, så att kunskapsakterna i andra processer kan ge en rikare bild. Arbetet handlar mycket om det kroppsligt integrerade tänkande där handlingsplanens band till en yrkesmässig och estetisk syssla öppnas på glänt, så att det tysta tänkandets långsamma och bortomspråkliga process ska bli mer synlig. Jag avser den tysta kunskapen, som kroppen vet av erfarenhet. Textens ambition är närma sig dessa kroppsliga erfarenheter av att kunna och att där leta efter ord, egna erfarenheter såväl som andras. Spionage med ord Målet med texten är att den språkligt tänkande tanken ska få undersöka vad den tysta tanken gör. Orden blir på så sätt lite som spionens noter från vistelser i det tysta och sinnliga tänkandet. Till hjälp med det tar jag dels min egen förmåga att tänka noga, samt den läsning av framför allt kunskapsteori som jag refererar till. Förmågan att arbeta på detta sätt är också resultat av sammanlagt fyra år i en studiemiljö som använder dialogseminariemetoden (se rubrik Dialogseminarier, en metod för yrkeskulturers utveckling sid. 26). Min akademiska essä är ett spionage i ord över den tysta kunskapen inom i sådana estetiska praktiker som jag själv arbetat med. Men arbetet är nedskuret till halv längd vilket gör att fokus hamnar på kunskapsteorin, mer än både det och de konkreta erfarenheterna, Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi. Hannes Rydell 8 så som det längre och mer vittfamnande arbetet hade anspråk på. En tidigare och längre version av denna uppsats rymde flera intervjuer med hantverkare och konstnärer. Alla som intervjuades verkade inom fält som jag själv har viss erfarenhet av. Tanken med det var att en mer förtrogen intervjuare – och då menar jag förtrogen i ämnet inifrån dess praxis – ställer andra frågor som ibland når närmre de yrkeskunskapens delar som ofta är tysta. Detta i jämförelse med den journalist eller forskare som har en kyligare blick och snarare har kunskap om än i ämnet. En privatdeckares arbetsverktyg är bland annat iakttagelse, besinning, tålamod och en förmåga att läsa händelseförlopp som från ett upphöjt avstånd. Precis som för forskaren är en mycket liten del av dennes arbetstid mättad av nya upptäckter eller relevanta orsakssamband. Du som läser behöver vänja dig vid att språket är på väg, det har riktning och rymmer upptäckter men det har inte ständigt mål i sikte. Däremot en kompass i väskan som ofta tas i bruk. Finlogik En av mina poänger i detta arbete är att: De kollektiva och fungerande formaten för kommunikation som människan uppfunnit åt sig, alltså människans alla språk, inte kan göra anspråk på att vara heltäckande och inbegripa allt mänskligt tänkande. Detta för att stora delar av tänkandet är privat, och även i denna privata form kan tanken vara skarp. Alla tankar börjar i en mer privat och tyst del, vilken är förutsättningen för att nya tankar uppstår och utveckling kan ske. Den som söker följa en idé bakåt till dess tillblivelse, se dess grundstoff och existens-premisser, den kommer att bortom en viss punkt famla i mörker. Ändå uppstår tankar just ur ett sådant mörker. Vi kan inte alltid förstå men däremot odla banden till tankens källor och ibland fånga dem innan de slipats av kulturella föreställningar. Vi kan om vi riktar uppmärksamheten i en sådan riktning se tänkandet mer avklätt och friare från överenskommelser och godtaganden. Det finns visdom i det gamla skämtet: ”Om hjärnan vore så enkel att vi kunde förstå den vore vi så enkla att vi inte kunde.” 2 Det förra sekelskiftets svenska tänkare Hans Larsons, 1862-1944, rustar oss inte minst genom sin term finlogik för att leva med paradoxer, konstruktivt och utan att ge upp i vår Linneuniversitetet. Masteruppsats. Yrkeskunnande och Teknologi. Hannes Rydell 9 längtan efter kunskap, bildning och vetande. Det är lätt att vifta bort det förvetenskapliga, men utan förvetenskapliga aningar kan man inte få syn på vetenskapliga faktum. Ledtrådar är först tysta, men de drar till sig nya fakta om man följer deras förslag och så fort det krävs, reviderar sina antaganden. Men Larsson betonar lika bestämt att intuitionen inte befriar från det rationella tänkandets lagar till förmån för ohämmad subjektivitet och ”genialt” godtycke. Mot sådana yttringar av romantisk självhärlighet står han alltid på vakt och tillåter inga kompromisser. Intuitionen följer logikens normer men tillämpar dem på ett finare och mer nyanserat sätt.” 3 Ett annat begrepp, nu från Aristoteles, är: fronesis. I korthet en praktisk klokskap som innefattar en etisk dimension. Både finlogiken och fronesiskunskapen knyter starka band till tid och plats. Därför blir de användbara för den som vill avtäcka, upptäcka och uppfinna kunnandet i, om och för sin yrkespraxis. Målet med texten är inte vetande om estetisk yrkespraktik utan i stället kunnande, i, om, för och genom dessa estetiska yrkesfält; alltså det partikulära, och därigenom bitvis allmängiltiga, inte det generella och alltid sanna

Page generated in 0.056 seconds