Syftet med avhandlingen är att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning. Utgångspunkten tas i det faktum att lärares yrkeskunskaper under lång tid varit uppdelade och beskrivna som teoretiska och praktiska, till exempel uttryckta som lärares tänkande respektive lärares handlande, eller vad lärare vet och vad lärare kan utföra. Det senaste policydokumentet för svensk lärarutbildning speglar denna uppdelning och poängterar vikten av en integrering av det teoretiska och praktiska under såväl högskoleförlagd utbildning (HFU) som VFU. Därmed finns det policyintentioner kring en mer forskningsgrundad VFU samtidigt som HFU anmodas ta sin utgångspunkt i erfarenhetsgrundad kunskap. Som analysverktyg används ett kunskapsteoretiskt ramverk där lärarkunskap förstås som påståendekunskap eller procedurkunskap och kunskap-för-praktiken (forskningsgrundad) eller kunskap-i-praktiken (erfarenhetsgrundad). I Studie I granskas kunskapsmål, riktade mot VFU, vid sjutton lärarprogram i Sverige. I Studie II och Studie III granskas bedömningssamtal i två olika VFU-kurser vid ett (1) lärarprogram i Sverige. Resultaten från Studie I visar att kunskapsmålen kan förstås som ett mischmasch av lärares påstående- och procedurkunskaper, där procedurkunskaperna dominerar, och kunskapsmålens kunskapsgrunder kan svårligen spåras. I Studie II och Studie III arrangerar lärarutbildarna sina skolbesök och bedömningssamtal på olika sätt vilket påverkar vilka av, och hur, lärarstudenternas kunskaper bedöms. I Studie II besöker lärarutbildarna lärarstudenterna vid deras skolplaceringar men gör inga lektionsobservationer innan bedömningssamtalen. I Studie III görs lektionsobservationer. Resultaten från de båda studierna visar att bedömningssamtalen explicit kännetecknas av en formativ bedömning där lärarstudenternas procedurkunskaper och kunskap-i-praktiken fokuseras. En bedömning av påståendekunskaper och kunskaper-för-praktiken kan svårligen spåras. I Studie III analyseras bedömningen av lärarstudenternas procedurala kunskaper-i-praktiken även med hjälp av ett ramverk av modeller för bedömning av yrkeskunskap. Resultatet visar att bedömningen av lärarstudenternas procedurkunskaper karaktäriseras av en holistisk modell där lärarutbildarna refererar till flera olika omständigheter som påverkar lärarstudenternas handlingar, med koppling till deras egna erfarenhetsgrundade och tysta yrkeskunskaper, snarare än till kursernas formella kunskapsmål. En diskussion förs om frånvaron av kunskap-för-praktiken i VFU i relation till teorier om yrkeskunskap och yrkeslärande. Vidare diskuteras den tydliga närvaron av kunskap-i-praktiken i VFU i relation till teorier om de tysta dimensionerna av yrkeskunskap. / The purpose of the dissertation is to examine how teacher knowledge is formulated and assessed in the school-based education (SBE) in Swedish teacher education. The basis is that teachers’ vocational knowledge has been divided and described as theoretical and practical, i.e., expressed as teachers’ thinking versus their actions, or what teachers know in relation to what they can do. The recent policy document for Swedish teacher education reflects this division and stresses the importance of integrating practice and theory within both university-based education as well as SBE. Thus, the intention of the policy is directed towards a more research-based SBE at the same time the university-based education is proposed to take its starting point in experience-based knowledge. An epistemological analytical tool is used where teacher knowledge is understood as being propositional or procedural, and knowledge-for-practice (research-based) or knowledge-in-practice (experience-based). In Study I the learning objectives directed to SBE in seventeen Swedish teacher education programs are analyzed. In Study II and Study III student-teaching conferences in two different school-based courses at one (1) Swedish teacher education program are studied. The results from Study I show that the learning objectives can be understood as a mishmash of propositional and procedural teacher knowledge, though procedural knowledge dominates, and the learning objectives’ basis of knowledge can hardly be traced. In Study II and Study III the teacher educators’ school visits and the studentteaching conferences are arranged in different ways, and affect what and how student teachers’ knowledge is assessed. In Study II teacher educators visit the student teachers at their school placements without having done any lesson observations prior the student-teaching conferences. In Study III observations are done. The results from these two studies show that the student-teaching conferences are explicitly characterized by formative assessments where student teachers’ procedural knowledge and knowledge-in-practice is emphasized. An assessment of propositional knowledge and knowledge-for-practice can hardly be traced. In Study III the assessment of student teachers’ procedural knowledge-in-practice is also analyzed within a framework of models for assessment of vocational knowledge. The results show that a holistic model characterizes the assessment of student teachers’ procedural knowledge where teacher educators refer to several circumstances that affect student teachers’ vocational actions, according to their experience-based and tacit teacher knowledge, rather than the course’s formal learning objectives. A discussion is held about the absence of knowledge-for-practice in SBE, in relation to theories of vocational knowledge and vocational learning. Furthermore, the clear presence of knowledge-in-practice in SBE is discussed in accordance with theories of the tacit dimensions of vocational knowledge.

Detta examensarbete har genomfört en studie baserad på offentliga uppgifter om gymnasieskolor och på resultatet av Skolinspektionens Skolenkät 2021, med syftet att identifiera faktorer som visar på samband med gymnasieelevers möjligheter att nå kunskapsmålen och lyckas ta gymnasieexamen inom planerad tid. Skolenkäten visade sig dock inte vara helt optimalt utformad för att kunna identifiera samband mellan undervisningsrelaterade faktorer och elevresultat. De samband som studien lyckades att identifiera har utgjorts av faktorer som gymnasieskolor har mindre möjligheter att påverka. Elever med akademiska föräldrar utgjorde den främsta positivt påverkande faktorn för examensresultaten samt andelen elever med utländsk bakgrund och nyinvandrade elever de senaste 4 åren utgjorde de främsta negativt påverkande faktorerna. En förklaringsmodell togs även fram som klarar av att förklara 50 % av elevernas examensresultat. Skillnader mellan enkätsvar för matematikelever och Skolenkätsvar baserat på alla ämnen undersöktes även inom studien, där inga skillnader kunde observeras. Därav kan med viss försiktighet dras slutsatsen att de resultat som studien gett, även är giltiga inom ämnet matematik. Slutligen genomförs prediktioner av examensresultat med förklaringsmodellen, där ungefär just hälften av resultaten predikteras relativt precist. / This thesis reports from research based on public information about upper secondary schools and on the results of the Swedish School Inspectorate's School Survey 2021, with the aim of identifying factors that show a connection with students' opportunities to reach the knowledge goals and succeed in taking the high school diploma within the planned time. However, the school questionnaire was not optimally designed to be able to identify connections between teaching-related factors and student results. The connections that the study managed to identify were made up of factors that upper secondary schools have less opportunity to influence. Students with academic parents constituted the main positive influencing factor for the exam results, and the proportion of students with a foreign background and newly immigrated students in the last 4 years constituted the main negative influencing factors. An explanatory model was also developed which were able to explain 50% of the students' exam results. Differences between survey responses for mathematics students and School survey responses based on all subjects were also investigated within the study, where no differences could be observed. From this, with some caution, the conclusion can be drawn that the results the study gave are also valid within the subject of mathematics. Finally, predictions of exam results are carried out with the explanatory model, where approximately half of the results are predicted relatively precisely.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett aktuellt samhällsproblem. Studenter som i sin framtida profession kan komma att möta människor som har blivit våldsutsatta ska visa på kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att kunna ta ut en examen. Kunskapskravet trädde i kraft 2018–2019 och omfattar åtta olika examen där jurist-, psykolog-, socionom-, tandhygienist- och sjuksköterskeprogrammet finns vid Karlstads universitet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur jurist-, psykolog-, socionom-, sjuksköterske-, tandhygienist- och lärarstudenter vid Karlstads universitet genom sin utbildning tillägnar sig kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samt hur undervisningen uppfattas av studenterna. Metod: Intervjuer med studierektorer, programledare och studenter vid nämnda program har utförts. Respondenterna har resonerat kring examination, undervisning och inlärning av kunskapsmålet vilket sedan har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. För att få en djupare inblick i hur examination och undervisning av kunskapsmålet skett så har en manifest innehållsanalys av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor genomförts för respektive program. För att kunna undersöka hur kunskapskravet implementerats hos de program som berörs av det så jämfördes resultatet med lärarprogrammen, vilka inte omfattas av kunskapskravet. Resultat: Kunskapsmålet inkluderats i utbildningsplaner, kursplaner ochlitteraturlistor. Respondenterna från utbildningar med kunskapskravet beskriver att det examineras främst genom seminarier och att kunskapskravet kräver reflektion. Slutsats: Kunskapskravet har implementerats i praktiken hos de utbildningar som omfattas av kravet. Studenter lär sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom reflektion. Konstruktiv länkning är en vanligt använd strategi inom området. / Background: Men's violence against women and domestic violence is a significant social issue. To better prepare students who may encounter victims of violence in their future professions they need to demonstrate knowledge of men's violence against women and domestic violence to graduate. The knowledge requirement was implemented in 2018-2019 and covers eight different programs at university level in which programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing are offered at Karlstad University. Objective: The aim of this study has been to investigate how students at programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing at Karlstad University learn about men's violence against women and domestic violence, as well as how the educations is perceived by the students. Method: Interviews with Directors of Studies, Program Directors and students from previously mentioned degree programs as well as the teaching programs at Karlstad University has been concluded. The respondents have discussed examination, teaching and learning of the knowledge objective, which has then been analysed using thematic analysis. To gain a deeper understanding of how the examination and teaching of the knowledge objective is implemented, curriculums, course syllabi and bibliographies has been analysed by content analysis. Comparisons were made between the programs covered by the knowledge requirement and teacher education programs not covered by the same requirements. Results: The knowledge requirement has been implemented in the curriculum, course syllabi and bibliographies. Interviews with respondents from the programs also suggests that the course requirement is being implemented. Respondents recommend examining men’s violence against women and domestic violence via seminars especially highlighting the importance of reflection for improving learning. Conclusions: The conclusions drawn are that the knowledge requirement has been implemented in practice in the programs with the requirement. Students learn about men’s violence against women and domestic violence through reflection. Constructive Alignment is a learning theory commonly used.