Syftet med mitt arbete är att ta reda på om och när elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle räcka för att nå kunskapsmålen och godkända betyg. Arbetets teoridel innehåller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkända betyg, politikernas framtida förslag till förbättring av skolan, neuroforskares syn på skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse i ämnet och för att kunna besvara frågeställningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever från gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter. Eleverna har redan i ett tidigt skede förstått att de antingen har lärt sig på ett annorlunda eller ett mer långsamt sätt. Pedagogerna har skärpt till tonen efter nationellt prov i år fem. Kunskapsmålen har förtydligats under det sjätte året men har inte varit tillräckligt tydliga för eleverna förrän under det åttonde året när det första betyget delats ut. Eleverna uppger att personlig mognad och självförtroende har varit en del av de komponenter som saknats för att de skulle ha tillräckligt med insikt om vilka kunskapsmål som skulle uppnås. Insikten om vad kunskaperna skulle användas till accentuerades inte förrän ansökan till gymnasieskolan blev ett faktum. Eleverna framhåller att specialpedagogernas stöd har varit en nödvändighet för att uppnå godkänt betyg.

I min studie ville jag jämföra synen på bedömning och betygsättning, deras syfte och utformning i den svenska och i den ryska skolan. Jag kom fram till att det finns stora skillnader i bedömningsarbetet mellan den svenska och den ryska skolan och att båda skolsystemen genomgår i dag stora förändringar. Den svenska grund- och gymnasieskolan får nya styrdokument. Syftet med denna reform är att anpassa utbildningen till moderna samhälleliga krav och höja kunskapsnivån hos elever i alla årskurser. Det ryska skolsystemet har genomgått stora förändringar under sista två decennierna och fortsätter att moderniseras. Det sker viss liberalisering av den ryska skolan. De testar nya sätt att organisera undervisningen och att bedöma elevens kunskaper.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero på många olika saker. Tidigare forskning säger att det är viktigt att kunna se målen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden.Denna undersökning fokuserar på olika outtalade och uttalade sociala mål och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mål. Utgångspunkten har därför varit att försöka identifiera dessa mål.Undersökningen består av tio intervjuer med elever och två observationer av matematiklektioner.Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mål att uppnå och att dessa lätt hamnar i konflikt med varandra. Det är ofta de sociala målen som tar över och låter prestationsmål komma i andra hand.

<p>Abstrakt</p><p>Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.</p>

Abstrakt Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.

The purpose of this study has been to get a deeper insight into how students reason about the textbook and teaching that goes beyond its content. This in order for the teacher to be able to consider and respond to these important attitudes already at the planning stages of such teaching situations. This approach will aid to help students overcome the distrust of things that are not in the textbook. The study shows that students have an attitude of overconfidence to the textbook's reliability. It is considered to be controlled in its content as well as being a reference on the extent of the knowledge content. The general approach to teaching that deviates from textbook structure is that it is welcomed as an interesting feature. However, a questioning attitude soon appears about whether the element will be included in any requirements for knowledge or tests. The following important conclusions can be drawn after this study was carried out: Very clearly communicate the purpose of all education that deviate from the textbook. Inform students about the textbook's deficiencies and the need for supplementing. Accept and respond to students' focus in that grades are the main driving force for the acquisition of knowledge in high school. / Syftet med undersökningen har varit att få en fördjupad insikt i hur elever resonerar kring läroboken och undervisning som går utanför dess innehåll. Detta för att som pedagog redan i planeringsstadiet av sådana undervisningssituationer kunna ta hänsyn till och bemöta dessa viktiga attityder. Därigenom kan man hjälpa många elever att komma över den misstro som finns för sådant som ej finns med läroboken. Undersökningen visar att det finns en fast förankrad övertro till lärobokens tillförlitlighet. Den anses av främst eleverna vara kontrollerad i sitt innehåll samt vara en referens kring omfattningen av kunskapsinnehållet för ämnet. Den generella inställningen till undervisning som avviker från lärobokens struktur är att det välkomnas som ett intressant inslag. Dock infinner sig snabbt en ifrågasättande inställning kring huruvida momentet skall ingå i något kunskapskrav. Följande viktiga slutsatser dras efter undersökningens genomförande: Att mycket tydligt kommunicera syftet med all undervisning som avviker från läroboken. Att informera eleverna kring lärobokens uppkomst och behov av komplettering. Att acceptera och möta elevernas fokusering i att betygen är den främsta drivkraften till kunskapsinhämtning på gymnasiet.

<p>Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik. Den teoretiska utgångspunkt och metodologiska ansats som använts för studien är socialkonstruktionistisk och betonar således både språkets och den kontextuella betydelsen för subjektets konstruktion av meningsskapande.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka hur elever upplever användningen av pulsmätare som ett digitalt verktyg för att mäta deras prestationer i idrottsundervisning, samt att undersöka om och hur elever drar nytta av detta i sitt kunskapslärande. Studien grundar sig på fenomenologisk teori och använder en kvalitativ metod med intervjuer av elever som huvudsakligt material. Analysen av den insamlade datan utfördes med hjälp av tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av centrala teman och mönster i respondenternas svar.  Resultaten visar att pulsmätare har flera positiva effekter på elevers upplevelse av idrottsundervisning. Elever upplever ökad motivation att anstänga sig och uppnå målen, tack vare möjligheten att följa sin puls i realtid och se sin utveckling över tid. Pulsmätare bidrog även till en förbättrad förståelse för kroppens reaktioner och hälsoaspekter, vilket vidgar deras lärande i ämnet idrott och hälsa. Samtidigt framkom utmaningar såsom tekniska problem, begränsningar vid utomhusbruk och att de är dyra vid inköp. Sammanfattningsvis indikerar studien på att pulsmätare som ett digitalt verktyg kan ha en betydande positiv inverkan på elevers motivation och lärande. Verktyget hjälper eleverna att arbeta utifrån egen nivå, följa sina framsteg och förstå kroppens reaktioner, vilket är en bidragande faktor till en bättre hälsa och djupare förståelse för ämnet.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer. Vidare har vi analyserat de här områdena utifrån vår litteratur och tidigare forskning. Vi fann att resultatet visar på att skolans sociala mål har större betydelse än kunskapsmålen för eleverna på resursskolan. Det viktigaste arbetet, enligt våra informanter är att eleverna ska uppleva trygghet, trivas och må bra i skolan, för att sedan fokusera på kunskapsmålen.