The construction industry is facing an alteration of generations in the years to come and even though knowledge transfer has been studied since the 1990’s many companies are still struggling to improve their knowledge strategy. For construction companies this is even more problematic due to the nature of the industry. The construction industry is characterized by project-based organizations where project members are changed in almost every project. Working under similar conditions are consultants, and some consultancies are notable for managing their knowledge well. By benchmarking three notable consultancies against a construction consultancy, some key success factors of the consultancies’ knowledge transfer were found and applied on the construction consultancy. The study is characterized by Hansen et al.’s (1999) codification and personalization strategies, which say that knowledge should either be stored in technical databases or shared through social interaction. A literature review of the three consultancies was conducted and the study of the construction consultancy was based on interviews and observations. The companies’ knowledge processes were then described and categorized into technical and social infrastructure. Where similar strategies have been used in the three consultancies, these have been analyzed to be their key success factors in knowledge management. These factors are summarized as: 1) Clear and standardized routines. 2) User friendly and up-to-date technical systems. 3) Global interaction and collaboration. 4) An organizational culture of knowledge sharing. Based on the four key success factors and previous literature on the subject some suggestions for improvement at the construction company were compiled. Even though the four studied organizations all are management consultants their way of working differs. Since three consultancies were studied it should provide a certain range of advice and recommendations that can be adapted to different organizations. The key success factors analyzed are also mostly connected to large, global organizations working under projected-based conditions, which also should be applicable to numerous companies. The findings are therefore believed to be useful for consultancies as well as construction companies. / Byggindustrin står under de kommande åren inför ett generationsskifte, och trots att kunskapsåterföring har varit ett känt ämne sedan 1990-talet kämpar fortfarande många företag med att förbättra sin kunskapsstrategi. I byggföretag är detta ännu mer problematiskt på grund av industrins natur. Byggindustrin karaktäriseras nämligen av projektbaserade organisationer där projektmedlemmarna byts ut till varje projekt. Konsulter jobbar under liknande förhållanden, och det finns några konsultföretag som är kända för att hantera sin kunskap på ett bra sätt. Genom att jämföra (genom benchmarking) tre kända konsultbolag med ett byggkonsultföretag är några nyckelfaktorer för konsultbolagens framgång i kunskapsåterföring framtagna, och dessa är sedan applicerade på byggkonsultföretaget. Studien präglas av Hansen m. fl.:s (1999) kodifikations- och personaliseringsstrategi, vilka innebär att kunskap antingen ska lagras i tekniska databaser eller delas genom social interaktion. En litteraturstudie av tre kända konsultbolag utfördes och studien av byggkonsultföretaget baserades på intervjuer och observationer. Företagens kunskapsprocesser beskrevs sedan och kategoriserades som teknisk och social infrastruktur. Där liknande strategier observerades i alla tre företagen har dessa analyserats som deras nyckelfaktorer för lyckad hantering av kunskap. Nyckelfaktorerna kan sammanfattas enligt följande: 1) Tydliga och standardiserade rutiner. 2) Användarvänliga och uppdaterade tekniska system. 3) Globalt samarbete och interaktion. 4) En kunskapsspridande företagskultur. Baserat på dessa fyra nyckelfaktorer och även på studerad litteratur i ämnet var några förbättringsförlag till byggkonsultföretaget framtagna. Trots att de fyra företagen alla är managementkonsulter så arbetar de på väldigt olika sätt. Eftersom tre konsultföretag var undersökta så borde det ge en bred variation av förslag som skulle kunna bli anpassade till olika sorters organisationers behov. De analyserade nyckelfaktorerna är framförallt kopplade till stora globala organisationer som arbetar under projektbaserade förhållanden, vilket borde gälla för många typer utav företag. Resultatet borde därför vara användbart för konsultbolag, men även för byggföretag.

The construction industry is facing an alteration of generations in the years to come and even though knowledge transfer has been studied since the 1990’s many companies are still struggling to improve their knowledge strategy. For construction companies this is even more problematic due to the nature of the industry. The construction industry is characterized by project-based organizations where project members are changed in almost every project. Working under similar conditions are consultants, and some consultancies are notable for managing their knowledge well. By benchmarking three notable consultancies against a construction consultancy, some key success factors of the consultancies’ knowledge transfer were found and applied on the construction consultancy. The study is characterized by Hansen et al.’s (1999) codification and personalization strategies, which say that knowledge should either be stored in technical databases or shared through social interaction. A literature review of the three consultancies was conducted and the study of the construction consultancy was based on interviews and observations. The companies’ knowledge processes were then described and categorized into technical and social infrastructure. Where similar strategies have been used in the three consultancies, these have been analyzed to be their key success factors in knowledge management. These factors are summarized as: 1) Clear and standardized routines. 2) User friendly and up-to-date technical systems. 3) Global interaction and collaboration. 4) An organizational culture of knowledge sharing. Based on the four key success factors and previous literature on the subject some suggestions for improvement at the construction company were compiled. Even though the four studied organizations all are management consultants their way of working differs. Since three consultancies were studied it should provide a certain range of advice and recommendations that can be adapted to different organizations. The key success factors analyzed are also mostly connected to large, global organizations working under projected-based conditions, which also should be applicable to numerous companies. The findings are therefore believed to be useful for consultancies as well as construction companies. / Byggindustrin står under de kommande åren inför ett generationsskifte, och trots att kunskapsåterföring har varit ett känt ämne sedan 1990-talet kämpar fortfarande många företag med att förbättra sin kunskapsstrategi. I byggföretag är detta ännu mer problematiskt på grund av industrins natur. Byggindustrin karaktäriseras nämligen av projektbaserade organisationer där projektmedlemmarna byts ut till varje projekt. Konsulter jobbar under liknande förhållanden, och det finns några konsultföretag som är kända för att hantera sin kunskap på ett bra sätt. Genom att jämföra (genom benchmarking) tre kända konsultbolag med ett byggkonsultföretag är några nyckelfaktorer för konsultbolagens framgång i kunskapsåterföring framtagna, och dessa är sedan applicerade på byggkonsultföretaget. Studien präglas av Hansen m. fl.:s (1999) kodifikations- och personaliseringsstrategi, vilka innebär att kunskap antingen ska lagras i tekniska databaser eller delas genom social interaktion. En litteraturstudie av tre kända konsultbolag utfördes och studien av byggkonsultföretaget baserades på intervjuer och observationer. Företagens kunskapsprocesser beskrevs sedan och kategoriserades som teknisk och social infrastruktur. Där liknande strategier observerades i alla tre företagen har dessa analyserats som deras nyckelfaktorer för lyckad hantering av kunskap. Nyckelfaktorerna kan sammanfattas enligt följande: 1) Tydliga och standardiserade rutiner. 2) Användarvänliga och uppdaterade tekniska system. 3) Globalt samarbete och interaktion. 4) En kunskapsspridande företagskultur. Baserat på dessa fyra nyckelfaktorer och även på studerad litteratur i ämnet var några förbättringsförlag till byggkonsultföretaget framtagna. Trots att de fyra företagen alla är managementkonsulter så arbetar de på väldigt olika sätt. Eftersom tre konsultföretag var undersökta så borde det ge en bred variation av förslag som skulle kunna bli anpassade till olika sorters organisationers behov. De analyserade nyckelfaktorerna är framförallt kopplade till stora globala organisationer som arbetar under projektbaserade förhållanden, vilket borde gälla för många typer utav företag. Resultatet borde därför vara användbart för konsultbolag, men även för byggföretag.

Today, organisations in multiple industries are faced with challenges connected to digitalisation. The construction industry is one of the sectors in Sweden that are struggling most to digitalise, despite their efforts. The construction industry consists of project-basedorganisations, which literature have proven to have difficulties with managing complexity. Furthermore, there is a lack of experience with innovation projects and digitalisation knowledge. The purpose of this study is to investigate how large-size construction companies utilise learning mechanisms to capture the knowledge obtained from digital innovation projects and retain it as an organisational memory. By increasing the focus on managing learning mechanisms with a suitable knowledge management strategy, it is possible to improve the organisational performance in relation to digital innovation. The theoretical approach of interproject learning is used to analyse the Swedish construction industry by doing a case-study of four large-size construction companies which are operating in Sweden. The data is gathered through semi-structured interviews of two different hierarchic members in each case company and through investigations of their webpages, annual reports and existing written materials. Additionally, interviews with experts and interest organisations are included in the data gathering. The investigation presents that digitalisation and digital innovation in the construction industry are connected to digital tools, such as BIM. We also see a shift in attention, where digital tools originally were supposed to solve concrete tasks, whereas they now have a more process oriented focus with changes in the organisations to smoother digital implementations. Creating standard digital tools, which is utilised in all the projects in the industry and are ready for use will smooth the implementation. The learning mechanisms that exist in digital innovation projects are presented in relation to the decentralised environment. The variety of individual knowledge codification is high, with an absence of knowledge articulation and a high presence of experience accumulation. From a project perspective, there is an evolvement from local to a more central focus for digital innovation initiatives. In an organisational perspective, there is no clear knowledge management strategy, but we argue to see a shift towards a more navigator learning landscape, where emphasises on knowledge articulation is increasing. A discussion of the shift in perception of digital innovation and the evolvement to a more central focus of innovation initiative will increase digitalisation is provided, with a conclusion where the importance of not losing the advantage of having a project-based approach is highlighted. The main limitation of this work is that the research only consists of large-sized companies; therefore, this investigation may not highlight the whole industrial organisational behaviour. Instead, it can provide an understanding of the different learning mechanisms in relation to digital innovation. Further work should investigate small- and medium-sized organisations in the construction industry. / Organisationer i flera branscher står idag inför utmaningar, där hanteringen av digitalisering ären av dem. Den svenska byggbranschen anses ha en stor utmaning med digitalisering. Byggbranschen utgörs till stor del av projektbaserade organisationer och litteratur visar att branschen har svårigheter att hantera komplexitet. Det finns också brist på erfarenheter av projekt relaterat till innovation och även en brist på kunskap om digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka hur stora byggföretag samlar kunskaper från digitala innovationsprojekt genom att utnyttja inlärningsmekanismer och på så sätt behålla kunskapen som en lärdom inom organisationen. Genom att fokusera på hantering av inlärningsmekanismer med en lämplig kunskapsstrategi är det möjligt att förbättra organisationen i förhållande till den digitala innovationen. Den teoretiska aspekten för intern projektinlärning används för att analysera den svenska byggbranschen och detta görs genom en fallstudie av fyra stora byggföretag som är verksamma i Sverige. De data som används har erhållits genom semistrukturerade intervjuer av personer från två olika nivåer inom varje företag och via granskning av företagens hemsidor, årsredovisningar och befintligt skriftligt material. Dessutom ingår intervjuer med experter och intresseorganisationer i datainsamlingen. Studien visar att digitalisering och digital innovation inom byggbranschen är kopplad till digitala verktyg, såsom BIM. Studien visar också på ett skifte i fokus bland de undersökta företagen från ett tidigare fokus på digitala verktyg som löser konkreta problem ändras till ett mer processorienterat fokus. Detta innebär att inkludera förändringar i företagsorganisationen vilket förenklar implementeringen av digitala lösningar. Detta kan göras genom att ha ett utvecklingsfokus av de digitala verktyg som redan används. Dessa kan då delas mellan projekten och vara färdiga för att användas från projektstart. De inlärningsmekanismer som finns i digitala innovationsprojekt förklaras i förhållande till den decentraliserade miljön de ärverksamma inom. Mångfalden av individuell kunskapskodifiering är hög, liksom insamlandetav upplevelser. Däremot finns det en brist på kunskapsstrategier inom de studerade byggföretagen. Från ett projektperspektiv sker det en utveckling som går från ett lokalt till ett mer centraliserat fokus gällande digital innovation. Från ett organisatoriskt perspektiv finns detingen tydlig strategi för kunskapshantering, men vi argumenterar för att det ska ske ett skifte mot ett mer styrt lärandelandskap med en betoning på kunskapsledning. Vidare görs en diskussion huruvida denna utveckling är relevant och om den kommer att öka digitaliseringen. Slutsatsen poängterar vikten av att inte förlora fördelarna med ett projektbaserat arbetssätt. Begränsningen av denna studie är att enbart stora företag studerats. Därför kan studien inte fungera som en överblick för hela byggbranschens beteende, utan ger en förståelse för en utveckling av inlärningsmekanismer i samband med digital innovation. Framtida studier börbehandla även små och medelstora företag inom byggbranschen.