Bakgrund: Bakgrunden till vår uppsats grundar sig på frågan vem skolan egentligen är till för. Vi tog sedan vår utgångspunkt i en föreläsning av Sir Ken Robinson "Changing Education Paradigms". För att smalna av vårt forskningsområde valde vi att inrikta oss mot betyg och dess konsekvenser. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför betyg existerar, vad vi betygsätter och hur det påverkar elever att bli betygsatta. Metod: Metoden som använts i uppsatsen är en diskursanalys, där olika utdrag ur olika artiklar och publikationer (regering, skolminister, självhjälpsbok) analyseras utifrån två teoretiker och två forskare. Resultat: I vår analys av vårt valda material framkommer en relativt oproblematisk syn på kunskap och betyg, som innebär att fakta är fakta oavsett perspektiv. Analysen visar också att uppfattningen om betyg inte stämmer överens med forskningen

Med utgångspunkt i halvstrukturerade intervjuer är syftet med denna studie att studera hur gymnasielärare resonerar och argumenterar kring hur och huruvida de resonerar om sina möjligheter att utnyttja planeringstiden. Vidare vill studien undersöka i relation till detta hur lärarnas undervisning påverkas av tillgänglig planeringstid. Studiens konklusioner visar att lärare upplever sig ha tillräckligt med planeringstid samtidigt som de på grund av elevinteraktioner, dokumentation och dylika uppgifter finner det problematisk att nyttja denna tid till just planering. I fråga om hur lektionerna påverkas av tillgänglig planeringstid ter sig bilden mer problematisk då de båda mer erfarna lärarna har mycket av lektionerna redan planerade medan de båda yngre lärarna måste formulera många av sina lektioner från grunden, och därmed kan tänkas vara i behov av större planeringstid de första åren i yrket. Anmärkningsvärt är den variationsvidd som finns hos lärare i fråga om hur man prioriterar sin planeringstid där det framkommer att vissa lärare har en ovilja att faktiskt planera och förbättra sin undervisning trots att tid finns.

<p>Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.</p>

No description available.

No description available.

Uppsatsen undersöker tre lärares syn på kunskap i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet är att identifiera och analysera tre lärares syn på kunskap. Tre gymnasielärare i ämnet svenska intervjuas halvstrukturerat för att besvara frågorna (1) Hur definierar lärarna begreppet kunskap? Och (2) Vilet utrymme anser sig lärarna ha till teoretiserande och hur kan detta utrymme förklaras? Lärarnas kunskapssyn kategoriseras med hjälp av tre välkända utvecklingspsykologiska teorier: behaviorism, kognitivism och sociokulturellt lärande. Analysen visar att det finns representatnter inom varje kategori, och att lärarna har en väl genomtänkt kunskapssyn, även om de inte alla har teoretiska begrepp att utrycka sig med. Lärarnas kunskapssyn sätts in i ett läroplansteoretiskt perspektiv med hjälp av Tomas Englunds fyra utbildningsfilosofier. Ramfaktorteori belyser alla lärares upplevelse av ett väldigt begränsat utrymme för teoretiserande. En diskrepans påvisas mellan lärarnas upplevda ramar såsom näst intill obefintliga och de ideologiskt reeella, som består av styrdokumentens påbjudan av dylika diskussioner. Ett läroplansteoretiskt förslag på förklaring till diskrepansen ges, som innefattar ett spänningsfält mellan sociala krafter på olika nivåer i skolvärlden. Spänningsfältet har upprättat en informell läroplan, som i praktiken prioriterar administrativt arbete framför lärares teoretiska utveckling.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap. Resultatet kom också att visa att lärares kunskapssyn skiljer sig åt om man jämför olika lärare, men också att deras kunskapssyn inte helt stämmer överens med kunskapssynen i Lpo94, och att detta kan bidra till brister i likvärdigheten när det gäller bedömning och betygssättning.

Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.

This report describes a comparative study of the change in grading system in the year of 1995 and the coming year of 2012. The objective is to analyze and compare the political debate from two Swedish parties, the Social democrats and the Moderates, from a number of the parties political periodicals. Futher the objective is to show, from the periodicals debate, what approach to knowledge the parties are presenting. The theoretical base of this study is rooted in the political background of grading system and in literature defining different theories about knowledge and approach to knowledge. The investigation is qualitative and the main research method is text analysis. The conclusions is that the parties overall stood their ground and kept their opinions throughout the two debates and the change in grade systems. Although a small change has been detected in the way the Social democrats in the recent debate opened up for earlier evaluation of students. Futher on the parties approch to knowledge is a complex question and cannot be answered in just one word. And the conclusion of the parties approach to knowledge consists of many forms of reasoning and complexity.