• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 8
  • Tagged with
  • 8
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Matematiklektionens anatomi : En kvantitativ studie av lärares tidsdisponering av matematiklektioner. / The anatomy of a mathematics lesson : A quantitative study in the teachers predisposition of the mathematics lessons time.

Bägerfeldt, Josefin January 2016 (has links)
SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur tiden för matematiklektioner ilågstadiet disponeras och huruvida tidsdisponeringen skiljer sig åt beroende pålärarnas ålder, vilken årskurs de undervisar, om de undervisar i helklass ellerhalvklass samt deras erfarenhet av att undervisa matematik i de lägre åldrarna.MetodDå studiens syfte är att kunna mäta och jämföra används hur tiden förmatematiklektioner disponeras av lärarna används kvantitativ metod och struktureradobservation. Sju lärare på två skolor har observerats under elva lektioner.ResultatUndersökningen visar på en ojämn fördelning av tid mellan de femaktivitetskategorier som togs fram för undersökningen. I resultaten framgår en ojämnfördelning av disponeringen av tiden mellan kategorierna. Störst del av tiden förmatematiklektionen lades på arbete i läroboken eller stencil (kategori 4) eller på ickeinteraktiva genomgångar (kategori 2). Därefter tid för att komma igång med lektionensamt plocka ihop (kategori 5). Dessa tre aktiviteter utgjorde sammanlagt 72 procentav lektionstiden. De kategorier de representerar, alltså de båda icke interaktivakategorierna samt kategorin för icke ämnesrelaterade aktiviteter, utgjorde 91 procentav den totala uppmätta lektionstiden. De övriga 9 procentenheterna lades påinteraktiva aktiviteter antingen endast mellan elever eller mellan elever och lärare.Vad det gäller skillnader i tidsdisponeringen beroende på läraren eller klassenframkom tre tydliga skillnader. Klassens storlek påverkade hur mycket tid somförsvann till icke ämnesrelaterade aktiviteter, lärarens erfarenhet påverkade hur storandel av tiden som gick åt till diskussioner men också hur stor andel av tiden somlades på enskilt arbete.
2

Fem högstadielärares syn på kunskap, lärande och meningsfullt lärande i förhållande till utbildningsfilosofier

Eriksson, Per January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.</p>
3

Fem högstadielärares syn på kunskap, lärande och meningsfullt lärande i förhållande till utbildningsfilosofier

Eriksson, Per January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer belysa hur och på vilket sätt kunskapssynen hos fem lärare påverkar deras lektionsupplägg och urval av material. Lärare med olika utbildning och olika lång erfarenhet svarade på öppna frågor om deras syn på kunskap och hur de väljer material till sin undervisning. Resultatet presenteras uppdelat i fem kategorier för att se om det finns något mönster i vilken kunskapssyn lärarna har och hur de lägger upp sina lektioner. Slutsatsen i studien är att lärarna inte har någon entydig kunskapssyn utan de tror att det är olika för olika elever och anpassar undervisningen till individerna som finns i klassen. Att anpassa för individen stämmer även överens med läroplanen som finns i dag men den rådande skolpolitiken är möjligen på väg mot ett mindre individuellt upplägg.
4

Vietnamesiskt lackmåleri : - Ett studieområde till lektionsupplägg / Vietnamese lacquer painting : - A study in lectureKonstfack,

Le Hoang, Yen January 2009 (has links)
Syftet med mitt arbete är att undersöka en möjlig väg till förändring för att breddakonstkulturen i skolan, eftersom västerländsk konsthistoria fortfarande får störst fokus. Jaghar därför under mitt examensarbete åkt till Vietnam för att få kunskap och hämta inspirationfrån landets mest unika och populära konstteknik - lackmåleri - för att använda i arbetet sombildpedagog i skolan. Utifrån studieresans dokumentation valde jag ut bilder på lackarbetenfrån då och nu; gamla bevarade lackarbeten på konstmuseum och dagens lackarbeten frånolika konstnärer. Dessa bilder svarar på uppsatsens frågor: Vad är vietnamesiskt lackmåleri?Hur kan denna konst användas i ett didaktiskt syfte? Jag har använt mig av kunskapensformer för att beskriva vietnamesisk lackmåleriteknik, historia, material och verktyg. För atttolka lackarbetens transformation och konstnärens valda teknik och material har jag använtbildanalysmetod. Uppsatsens didaktiska syfte är att presentera lackmåleris grundteknik, stegför steg. Min konstnärliga gestaltning presenterar min bild av en kvinnas liv i Vietnam ur tvåperspektiv; positiva och negativa sociala ramar. Uppsatsens slutdiskussion sammanfattarskillnaden mellan konsthantverk och lackmåleri och diskuterar slutligen hur lackarbetenskulle kunna presenteras i skolan.
5

Motivation i ämnet matematik : En empirisk studie om lärares arbete med att stimulera elevers motivation till ämnet matematik.

Ström, Malin January 2017 (has links)
Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i en f-3 skola konkret arbetar för att stärka elevers motivation i ämnet matematik. Studiens frågeställningar har besvarats genom en empirisk undersökning i form av en fokusgruppsintervju med några lärare som för tillfället arbetar i årskurs 1. Resultatet beskriver hur lärarna arbetar för att motivera eleverna i ämnet matematik och flera konkreta exempel ges som förslag. Lärare kan genom sin kompetens och undervisning bidra till att elever blir motiverade i ämnet matematik. Resultatet visar också att förväntningar och sociala relationer spelar en viktig roll för elevers motivation. I diskussionen dras paralleller mellan tidigare forskning kring och lärares erfarenheter kring elevers motivation. I diskussionen ges också konkreta exempel på hur undervisningen kan arrangeras för att främja elevers motivation. I denna studie framkommer det att förförståelse, varierande arbetssätt, bekräftelse och sociala kontexter enligt lärarna är de faktorer som först och främst påverkar elevers motivation. / <p>Matematik</p>
6

Hur lär barn om väder?

Bergknut, Annika January 2009 (has links)
Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .
7

Kursplanen i samhällskunskap A i praktiken : En kvalitativ studie av fem samhällskunskapslärares implementering av kursplanen i sin undervisning

Bodnar, Damir January 2009 (has links)
<p>This thesis investigates how teachers in political science course A, all from municipal upper secondary schools work with planning their lessons. Due to nationwide regulations and goals set by the The Swedish National Agency for Education, the teachers have to plan their lessons basing on these regulations. However it is not defined how to concretely implement these regulations when planning for the lessons, which may lead to the fact that the teachers’ own interpretations of the regulations cannot be fully avoided in the process of planning for the lessons. The investigation consists of five interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools. The teachers who have taken part in this report come from two different municipal upper secondary schools. The result in this report partly shows that although the basic reference topics set by The Swedish National Agency for Education is the same for each teacher in political science, the planning of the lessons structure can be very different. For example, when the five teachers plan how to make the pupils understand the concept of "democracy", they all planned their lessons having the regulations and goals in mind, but they all have a unique approach in how to prepare for their lessons and explain the concept of "democracy" for their pupils.</p>
8

Kursplanen i samhällskunskap A i praktiken : En kvalitativ studie av fem samhällskunskapslärares implementering av kursplanen i sin undervisning

Bodnar, Damir January 2009 (has links)
This thesis investigates how teachers in political science course A, all from municipal upper secondary schools work with planning their lessons. Due to nationwide regulations and goals set by the The Swedish National Agency for Education, the teachers have to plan their lessons basing on these regulations. However it is not defined how to concretely implement these regulations when planning for the lessons, which may lead to the fact that the teachers’ own interpretations of the regulations cannot be fully avoided in the process of planning for the lessons. The investigation consists of five interviews made with teachers in political science, all from municipal upper secondary schools. The teachers who have taken part in this report come from two different municipal upper secondary schools. The result in this report partly shows that although the basic reference topics set by The Swedish National Agency for Education is the same for each teacher in political science, the planning of the lessons structure can be very different. For example, when the five teachers plan how to make the pupils understand the concept of "democracy", they all planned their lessons having the regulations and goals in mind, but they all have a unique approach in how to prepare for their lessons and explain the concept of "democracy" for their pupils.

Page generated in 0.0664 seconds