I Det var bättre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1 ämnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot ämnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förändringarna kan innebära för läraren i sin yrkesutövning. Metoden för vår undersökning utgörs av en innehållsmässig textanalys med utgångspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. Vår teori grundar sig i Ulf P. Lundgrens och Göran Lindes Läroplansteori och läroplanskoder. I och med att vi undersöker och jämför likheter och skillnader är det möjligt för oss, att med hjälp av läroplanskoderna, uppmärksamma eventuella förändringar. Det har visat sig att styrdokumenten uppvisar fler likheter än skillnader sett till innehållet i kursen, exempelvis vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. Främjar eller hämmar det elevernas kunskapsinhämtande och vilken påverkan har den tekniska tillgången på elevernas skriftspråk, det vill säga hur mycket påverkas eleverna av det språk som förekommer i andra informella kontexter så som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattspråk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvägagångssätt jag har valt att grunda undersökningen på är av kvantitativ form. Påverkas elevernas skriftspråk något av den IT som förekommer i undervisningen idag och åt vilket håll i så fall? Som en parallell så pekar tidigare undersökningar på att eleverna vidgar språket med hjälp av den teknologi som går att tillgå i dagens undervisning. Man kan ju dessutom fråga sig ifall undervisningen och elevers inlärning blir bättre med datorn som pedagogiskt hjälpmedel? Forskningen kring detta är motsägelsefull och det finns inga resultat som egentligen ger oss något entydigt svar.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vilken kunskapssyn som framträder i Sveriges respektive Finlands läroplan för grundskolan samt i kursplanen för idrott och hälsa. Detta med hjälp av två frågeställningar: Vilka likheter och skillnader finns i läroplanens övergripande del länderna emellan? Vilka likheter och skillnader finns i kursplanerna för ämnet idrott och hälsa? Med "läroplanens övergripande del" menar jag de delar som berör skolan som helhet, det vill säga allt det som finns skrivet fram till att skolans ämnen presenteras var för sig i så kallade kursplaner. Metod Denna studie kan ses som en kvalitativ textanalys på delar ur den svenska och den finska läroplanen. Texterna har tolkats och analyserats med hjälp av en modell som går ut på att reducera, presentera och verifiera textens innehåll. Resultat Både likheter och skillnader i de båda ländernas läroplaner förekommer, både i den övergripande delen samt i kursplanen för idrott och hälsa. I frågan om vilken kunskapssyn som framträder finns en genomgående trend som visar att den bakomliggande tanken i den svenska läroplanen hela tiden är att eleverna ska bli "praktiskt kloka", medan den finska skolan i större utsträckning vill förmedla kunskap av typen "teoretisk och praktisk kunskap". Slutsats Det visar sig i läroplanerna att det skiljer sig i synen på kunskap mellan den svenska skolan och den finska. Detta kan betyda att Sveriges respektive Finlands skolor och deras anställda arbetar på olika sätt, vilket vidare kan göra att ländernas barn och unga får med sig olika typer av kunskaper och erfarenheter från skolan. Vilken typ av kunskap som är den mest värdefulla samt vad framgång är, är frågor som kanske inte har några svar men som tåls att fundera över, för att på så sätt ha möjlighet att komma fram till hur skolan ska arbeta och varför.

No description available.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.

Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig? Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori. Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.

Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ”nya” betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen. Lärarna upplever svårigheter med att förstå strävansmålen och kriterierna för de högre betygen, vilket får som konsekvens att de har svårt att förklara för elever och föräldrar vad som krävs för dessa. För att öka både likvärdigheten i betygsättningen och möjligheterna att förklara vad som krävs efterfrågar lärarna fler verktyg, såsom sambedömning och tydligare riktlinjer uppifrån.

Denna kandidatuppsats handlar om e-learning. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken kunskapssyn som e-learningproducenterna ger uttryck för. Undersökningen avgränsades till fyra organisationer i Sverige som skapar e- learningutbildningar, vilka alltså kallas för e-learningproducenter i uppsatsen. Frågeställningen löd: Vilken kunskapssyn framträder hos organisationerna som deltagit i undersökningen? Syftet uppfylldes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys. Därefter, med verktyget diskursanalys och med grund i teorier kring området, analyserades resultatet av undersökningen. Framför allt framträdde tendenser kring social och konstruktivistisk syn på lärande hos e-learningproducenterna. Dock kunde inte en enhetlig kunskapssyn för alla fyra e-learningproducenter urskiljas. De mest intressanta diskurserna var kunskap som mätbart, att kunderna inte köper pedagogik, respondenternas reflektioner kring kommunikation och interaktion samt problematisering kring teknikens begränsningar.

<p>Abstract: I vårt nuvarande betygssystem skall elever bedömas och betygsättas efter vilken kunskap de har uppnått, till skillnad från tidigare betygssystem där eleverna bedömdes och betygsattes i jämförelse med varandra. Flera forskare ser i undersökningar att lärare har svårigheter med att förstå och tillämpa det ”nya” betygssystemet, och Skolverket skriver i en rapport från 2007 att skolors olika tolkningar av mål och betygskriterier leder till en olikvärdig betygsättning, vilket får stora konsekvenser för ungdomars rättssäkerhet och framtida livschanser.</p><p>Syftet med undersökningen har varit att belysa hur lärare förstår och använder kursplaner och betygskriterier i sin undervisningsplanering och betygssättning, samt hur de berättar för elever och föräldrar vad som krävs för olika betyg.</p><p>Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer av fem verksamma lärare i år 7-9. Resultatet visar att lärarna baserar undervisningen på stoff som de själva tycker är viktigt och som de kopplar till uppnåendemålen i den nationella kursplanen. Uppnåendemålen, vilka har drag av en behaviouristisk kunskapssyn, upplevs som lättare att jobba efter än de mer kognitivt formulerade strävansmålen. Lärarna upplever svårigheter med att förstå strävansmålen och kriterierna för de högre betygen, vilket får som konsekvens att de har svårt att förklara för elever och föräldrar vad som krävs för dessa. För att öka både likvärdigheten i betygsättningen och möjligheterna att förklara vad som krävs efterfrågar lärarna fler verktyg, såsom sambedömning och tydligare riktlinjer uppifrån.</p>

<p>Denna kandidatuppsats handlar om e-learning. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken kunskapssyn som e-learningproducenterna ger uttryck för.</p><p>Undersökningen avgränsades till fyra organisationer i Sverige som skapar e- learningutbildningar, vilka alltså kallas för e-learningproducenter i uppsatsen. Frågeställningen löd: <em>Vilken</em> <em>kunskapssyn</em> <em>framträder hos organisationerna som deltagit i</em> <em>undersökningen?</em></p><p>Syftet uppfylldes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer samt dokumentanalys.</p><p>Därefter, med verktyget diskursanalys och med grund i teorier kring området, analyserades resultatet av undersökningen.</p><p>Framför allt framträdde tendenser kring social och konstruktivistisk syn på lärande hos e-learningproducenterna. Dock kunde inte en enhetlig kunskapssyn för alla fyra e-learningproducenter urskiljas.</p><p>De mest intressanta diskurserna var <em>kunskap som mätbart</em>, att <em>kunderna inte köper pedagogik, </em>respondenternas reflektioner kring <em>kommunikation och interaktion</em> samt problematisering kring <em>teknikens begränsningar</em>.</p>