<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.</p><p>Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog.</p><p>Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.</p>

<p>Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och</p><p>sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i</p><p>matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys</p><p>med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på</p><p>lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi</p><p>också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och</p><p>eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del</p><p>i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har</p><p>olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket</p><p>perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.</p>

<p>Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrkesförberedande utbildning som genom inträdet i universitetets organisation och strukturer och genom utvecklingen av det akademiska ämnet 'socialt arbete' successivt akademiserats på de traditionella villkor som format akademin genom århundraden, villkor som utvecklats av män för mäns bildning, samtidigt som de socionomstuderande kvinnorna utgör 82% av undervisningsgrupperna. Forskningen i socialt arbete har maskuliniserats genom att professorer och forskare i huvudsak är män. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur denna majoritet av kvinnor, vars främsta syfte är att bli verksamma socialarbetare, ser på kunskap, på sig själva som lärande och hur de lär, d.v.s. vilka lärandestrategier de använder sig av inom ramen för dessa akademiska strukturer. Nästan hälften av de intervjuade kvinnorna kommer från arbetarklassbakgrund och den andra hälften från medelklassmiljöer. En mycket stor andel av kvinnorna ur medelklassmiljö har en psykosocialt svår uppväxtmiljö miljö bakom sig, med missbruk inom familjen, våld och sexuella övergrepp. En modell över kvinnornas lärandeprofiler, vilken bygger på kunskapsdimensionerna kunskapens källa, kunskapsinriktning, kunskapsorientering och kunskapsväg, visar att de intervjuade kvinnorna har mycket olika förhållningssätt till kunskap och till lärande. De flesta är dock i huvudsak "relationsorienterade praktiker" eller "relationsorienterade teoretiker". Ålder och tidigare erfarenheter har en viss betydelse i sammanhanget. Endast en liten andel är "distansorienterade teoretiker". Avslutningsvis föreslås att socionomutbildningen får en medvetet frigörande och transcenderande funktion avseende traditionella könskonstruktioner. Forskning omkring och praktiska erfarenheter av bl.a. feministisk pedagogik kan utgöra inspirationskällor för denna medvetandegörande och transcenderande didaktik. </p>

<p>Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden för</p><p>detta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling. Resultatet, som är beroende på vår utgångspunkt, visar att proven vi analyserat i många fall uttrycker en essentialistisk kunskapssyn som vi menar inte utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt eller leder till någon demokratisk förtrogenhet. Oftast finns denna essentialistiska kunskapssyn i provens godkänd-delar vilket vi menar kan leda till att de elever som ”endast” klarar denna godkänd-del inte ges möjlighet att utveckla den</p><p>demokratiska förtrogenhet som är viktig för samhällets utveckling. Vissa enstaka frågor ur några prov samt ett uppsatsprov visar dock att det finns frågor som möjliggör för en elev att kommunicera utifrån sina förkunskaper vilket leder till att han/hon får möjligheten till att argumentera, granska och värdera sina ställningsstaganden vilket, enligt oss, möjligen kan leda till att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser på människor och kunskap samt hur detta påverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förståelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstå, kan vi som framtida personalvetare ses som bättre rustade att arbeta med dessa frågor efter uppsatsens färdigställande.   Vi har använt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, där de olika delarna 1 samt bestått av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfälle. Vi har under arbetets gång sett på de symboler och metaforer som används inom organisationen och utifrån dessa dragit paralleller och slutsatser om den människo- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fått fram är att de använder sig av både förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte värderas utan vi har sett på de faror som eventuellt kan förknippas med respektive ståndpunkt. Vi vill dock poängtera att organisationen använder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund.</p>

<p>Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är bland annat att se vilka kunskaper före detta gymnasieelever på Hotell och restaurangprogrammet har tillägnat sig i skolan och vad de, sett ur sitt nuvarande perspektiv, tycker har varit användbar kunskap. För att uppnå syftet har jag valt ett kvalitativt undersökningssätt där jag har intervjuat sju personer ur ovannämnd grupp. Jag har sedan presenterat och analyserat dessa intervjuer. Av resultatet framkom att samtliga elever beskrev att de tillägnat sig användbar kunskap, bland annat i förmåga att ta eget ansvar, samarbeta och planera. Det var däremot endast ett fåtal av dem som uppgav att de lärt sig att tänka kritiskt och granska fakta. Medan de flesta av de tidigare eleverna tyckte att de tack vare utbildningens bredd och apu: n fått en insikt och förståelse för de olika arbetssituationerna i serviceyrket. En slutsats av detta resultat är att elevernas nytta av kunskaperna förstärks med sammanhanget och mognaden.</p>

The thesis focuses on validation as a process whereby the quality of educational assessments can be evaluated. On the basis of Messick’s (1989) validity concept, which takes consequences as well as inferences of assessment results into account, a model for validation is described. An argument made is that assessment purposes, epistemology, and curricular goals are necessary starting points for validation. Fur-thermore, it is argued that several of the criteria for good assessment proposed as alternatives to validity and reliability can be used together with Messick’s frame-work for validity and make it useful in practice. Four empirical studies, each pre-sented in a separate paper, supply examples of the application of this framework. In paper I it is claimed that reliability is a problem inherent in all educational assess-ments, and it is given a meaningful interpretation through the concept of classifica-tion accuracy. The article examines how the classification accuracy of a Swedish national test in mathematics is affected by changes in the test that are motivated by other validity concerns. The study is based on the results of 1,201 students partici-pating in a Swedish national test in mathematics. The results indicate that there can be a significant trade-off between reliability and other aspects of validity. Paper II presents a study of attainment differences in mathematics related to the grouping of students into different study programmes in the Swedish upper-secondary school. For a sample of 403 students, results from two consecutive national tests in mathe-matics were compared, one at the end of compulsory school and the other at the end of the first mathematics course in upper-secondary school. The results indicate that attainment is, on average, positively affected if students are grouped together with higher-achieving peers. This effect appears to be strongest for low-achievers. Paper III addresses questions concerning how perceptions of competence are formed in school mathematics. The study is based on a questionnaire distributed to a sample of Swedish upper secondary school students (n = 550). The results indicate that an inner feeling of understanding is most highly valued by the students as an indicator of competence, more than external cues like test results and teacher feed-back. Male and female students seem to value cues to perceived competence in similar ways. In paper IV an interview study with six mathematics teachers in upper-secondary school is presented, aiming at exploring the variation in what teachers at their particular school say about ability grouping. In summary, what these teachers express concerning the advantages and disadvantages of ability grouping varies a great deal. There are, however, some things they more or less agree on. They have a basically positive view of the way in which ability grouping has been practised at their school. They identify problems with ability grouping for low-ability groups, primarily related to the mixing of students who have trouble learning with those who primarily have motivational problems. The list of advantages and possibilities is definitely longer for groups of high-achieving students compared to groups of low-achievers.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området. Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog. Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.

Vår uppsats tar upp tre olika perspektiv på lärande, behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Vårt intresse ligger i att se vilken syn de utvalda läromedlen i matematik har på kunskap, pedagogik och elev. Som metod använder vi oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Genom vår analys får vi kunskap om hur de olika perspektiven på lärande kommer till uttryck i utvalda läromedel i matematik. Med hjälp av analysen kan vi också se att de tre läromedlen som vi valt ut skiljer sig åt i synen på kunskap, pedagogik och eleven. Vi diskuterar även kring läromedlens interaktionsmöjligheter då en grundläggande del i vår uppsats är kommunikation och samspel. Vår slutsats är att de utvalda läromedlen har olika förutsättningar för dessa interaktionsmöjligheter, bland annat beroende på vilket perspektiv på lärande som främst genomsyrar läromedlet.