I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar. Detta framgår i vårt resultat vilket tyder på att trots att samtliga av de undersökta läromedelsförfattarna har en gemensam och näst intill identisk kunskapssyn skiljer sig deras val av bredd, fokus och tillägnat utrymme för var och ett utav de olika avsnitten för religionerna. Undersökningen visar även att två av tre av de undersökta läromedelsböckernas författare speglar religionerna i enlighet med Skolverkets styrdokument.

This essay examines if formative assessment causes any impact on upper secondary school students results in social science. Other questions asked are which group of students benefits most from formative assessment and if any connections can be found between the students result and their cognitive approach to learning, problem solving capability and attitude to school. Two classes from a school in Stockholm were chosen to participate in the study. The theoretical framework is mostly based on former research performed by Black and William (1998, 2003). Multiple methods were used, including an experiment with a parallel-group design with two groups, a survey and a problem solving test. Statistics is used to describe and analyze collected data. Both groups were taught during five lessons in the same field of knowledge with the same kind of teaching, apart from formative assessment. After treatment the two groups undertook a written test. Results showed a significant difference in performance for the two classes, with the treatment group performing up to fifteen percent better in abstract thinking. Research data shows that formative assessment had the biggest impact on high performing student’s results. A strong correlation was found between student’s cognitive approach and their score on the written test. Another significant correlation was found between student’s problem solving capability and their score on the test, especially students with a low problem solving capability performed poorly on the written test. To conclude, the study did not reveal the directions of these correlations and possible interpretations are discussed.

No description available.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati. Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan. Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter. Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola. Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer. En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.

<p>Högskolan i Jönköping D-uppsats</p><p>Högskolan för lärande Lärande</p><p>och kommunikation, HLK 91-120 hp</p><p>Abstract</p><p>________________________________________________________</p><p>Gunilla Lundmark och Agneta Nordén</p><p>Läxors betydelse för elevers lärande</p><p>En fenomenografisk studie av lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande.</p><p>År 2008 Antal sidor: 34</p><p>______________________________________________________________________</p><p>Läxor är ett ämne som ofta diskuteras och som många har åsikter om. Debatten kring läxor är ofta onyanserad och handlar ofta om läxans vara eller icke vara. Utgångspunkten för vår undersökning är att rikta intresse av att förstå hur lärare ser på läxans betydelse för elevers lärande.</p><p>I denna studie presenteras forskningsfrågan: Hur beskriver lärare betydelsen av läxor för elevers lärande?</p><p>I bakgrunden anlägger vi ett historiskt perspektiv på läxan och redogör för hur den genom åren har beskrivits i skolans allmänna läroplaner. Därefter presenteras delar av den forskning som bedrivits i Sverige, USA och Storbritannien.</p><p>Vi redovisar hur uppfattningar om kunskap och lärande har förändrats över tiden och att det har funnits olika sätt att närma sig dessa begrepp, utifrån olika perspektiv.</p><p>Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom livsvärldsfenomenologin med fenomenografin som metodisk ansats. Undersökningen baseras på åtta intervjuer med lärare som har erfarenheter av att arbeta med elever inom skolår 1 - 6. Syftet med vår undersökning var att studera lärares uppfattningar av läxors betydelse för elevers lärande. Utifrån vår huvudfråga definierade lärarna in sig i ämnet och vid analysen av intervjuerna framkom två huvudspår.</p><p>Utfallet av det första huvudspåret: Vad är det som motivera lärare att ge läxor?, resulterade i tre beskrivningskategorier. De beskriver att läxor ges för att tiden i skolan inte räcker till, läxor tränar elever i att ta ansvar och läxor ges för att föräldrar och omgivning har förväntningar och krav. Det andra huvudspåret: Hur beskriver lärare läxans betydelse för elevers kunskapserövring?, resulterade i tre beskrivningskategorier. Kategorierna beskrivs med att läxan har betydelse för att den ger repetition, träning i kärnämnena och föräldrars engagemang i form av läxhjälp har eller betydelse.</p><p>Vår undersökning visar på att sambandet med läxor och lärande inte är tydligt uttalad. ______________________________________________________________________</p><p>Sökord: läxor,lärande,kunskapssyn, fenomenologi, fenomenografi</p><p>______________________________________________________________________</p><p>Postadress Gatuadress Telefon</p><p>Gjuterigatan 5 036-101000</p><p>Högskolan för lärande</p><p>och kommunikation</p><p>Box 1026</p><p>551 11 Jönköping</p>

<p>Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.</p><p>Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.</p><p>Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.</p><p>Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden. Kvalitén på att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna är bla beroende av elevernas mognad, ämne, baskunskaper, ålder, grupp och storlek. Det som brister är lärarnas förståelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling, samt kopplingen till demokrati. Det ger en saknad av vilka kunskaper som behövs samt vilket etiskt förhållningssätt som krävs för att utveckla handlingskompetens inför en hållbar utveckling.</p>

<p>Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.</p><p>Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98. Denna kartläggning är av intresse då de olika läroplanerna förmedlar olika syn på de begreppen kunskap och demokrati, vilket i sin tur utgör grunden för den verksamhet som existerar inom respektive skola.</p><p>Arbetet är skrivet med diskursteori som bas. Detta innebär att skolan studeras som en social konstruktion, vilket gör att förehållandet mellan dokument och dess tolkningar kan studeras. Arbetet bygger på en textanalys av tidigare nämnda läroplaner. Texterna analyseras med utgångspunkten att vi med hjälp av språket konstituerar och förmedlar våra värderingar och normer.</p><p>En jämförelse av de olika läroplanerna visar på små skillnader i begrepp, men stora skillnader i vilken betydelse begreppen har. Skolan har, under tiden mellan 1969 och nutid, gjort ett stort kliv från kunskapsförmedling till en arena för lärande.</p>

No description available.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden för detta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling. Resultatet, som är beroende på vår utgångspunkt, visar att proven vi analyserat i många fall uttrycker en essentialistisk kunskapssyn som vi menar inte utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt eller leder till någon demokratisk förtrogenhet. Oftast finns denna essentialistiska kunskapssyn i provens godkänd-delar vilket vi menar kan leda till att de elever som ”endast” klarar denna godkänd-del inte ges möjlighet att utveckla den demokratiska förtrogenhet som är viktig för samhällets utveckling. Vissa enstaka frågor ur några prov samt ett uppsatsprov visar dock att det finns frågor som möjliggör för en elev att kommunicera utifrån sina förkunskaper vilket leder till att han/hon får möjligheten till att argumentera, granska och värdera sina ställningsstaganden vilket, enligt oss, möjligen kan leda till att eleven utvecklar ett demokratiskt förhållningssätt.