No description available.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik. Vår slutsats är dock att den modesta estetiken kan vara ett hjälpmedel för att nå radikala anspråk och en djupare syn på estetik. Utifrån empirin betonas även reflektionens värde i undervisningen och vi upplever den essentiell för att en radikal estetik ska kunna bedrivas. Vi kommer fram till att reflektionen bör vara öppen, och ske både hos eleverna, pedagogen och i dialog dem emellan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattning, dels hur de ser på estetiska uttrycksformers integrering i ämnesövergripande arbeten samt dels vilken funktion de anser att dessa uttrycksformer har i samband med ämnesövergripande arbeten. Estetik kan delas upp i begreppen radikal och modest och dessa har fungerat som utgångspunkt i vår undersökning. Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lärare med erfarenhet av ämnesövergripande arbeten på den aktuella skolan. Resultatet visar att samverkan mellan estetiska och teoretiska ämnen förekommer men att estetikens funktion i många fall är oklar. Om en integrering med estetiska ämnen förekommer så är det främst ämnet bild som integreras. Och om bild integreras i ett ämnesövergripande arbete så är det i den gamla formen som ett lustfullt inslag frånkopplat en verklig mening, så kallad modest estetik.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken.Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan. Den radikala estetiken handlar om ett sätt att förhålla sig till estetiken i stort, till kunskap och till skolans roll i ett demokratiskt samhälle. Vi har arbetat utifrån följande frågor: Vilka mål har de deltagande pedagogerna, de bägge skolledningarna och Flameprojektets ledning med projektet? Hur motiverar de arbetet med estetik i skolan? Vilka tankar och förhållningssätt har de medverkade som är,eller har potential att bli, radikal estetik?För att ringa in arbetsprocessen i Flameprojektet från olika håll har vi genom intervjuer med olika aktörer, genom läsning av centrala dokument och genom observationer tagit del av olika inblandade parters tankar kring projektet.En viktig del av Flames arbetssätt är deras loggboksanvändande. Den radikala estetikenförutsätter reflektion och vi diskuterar därför reflektionens utformning i stort samt de inblandades förhållningssätt till, och användning av loggboken. Vi har undersökt hurförhållningssätt till kultur och estetik på ett konkret plan kan påverka pedagogiken ochundervisningen ute i skolan. Vi har kommit fram till att det finns en mängd olika vägar att gå i praktiserandet av en radikal estetik, då det handlar om hur man som pedagog väljer att förhålla sig till sin undervisning. Den metod man använder sig av kan ses som en produkt av förhållningssätt och övervägningar gjorda i ett tidigare skede av processen.

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning. Detta visar vilken viktig roll lärarhandledningen har och att man som lärare bör använda sig av den om man arbetar utifrån läroboken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar med kommunikation genom estetiska uttrycksformer. Vi undersöker hur arbetet med olika uttryck kan främja barns lärande och utveckling i skolan. Vi har ställt oss frågan om radikal och modest estetik kan sammanföras och har kommit fram till att detta går men att den modesta estetiken är dominerande i skolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem olika pedagoger, varav två klasslärare och tre ämneslärare i estetiska ämnen. Var och en har fått berätta om sitt arbete med elever i skolan inom dessa tre områden: kommunikation, multimodalitet och estetiska uttrycksformer. Vi har delat in pedagogerna i två grupper, klasslärare och ämneslärare, för att kunna finna likheter och olikheter dem emellan. I resultatet visar det sig att lärarna anser att grundtanken med kommunikation är möten mellan människor och detta strävar både ämneslärarna och klasslärarna efter att skapa i skolan. I studien kommer vi fram till att en god självkänsla och en trygghet i sig själv är viktig hos både elever och pedagoger i arbetet med estetiska uttryck i skolan. / The aim of this essay is to examine how active educators work with communication through aesthetic expressions. We have examined how work with different expressions can promote children's learning and development in school. We have asked the question whether radical and modest aesthetic can be assembled and have found it to be successful but the modest aesthetic is more dominant in school. We have used qualitative interviews and which we have interviewed five different teachers, two class teachers and three teachers with a main subject in aesthetic. Each teacher has told us about their work with students in school in these three areas: communication, multimodality and aesthetic expressions. We have also compared the class teachers and teachers with a main subject in aesthetic to be able to find similarities and differences between them. The result of the study shows that basic idea of communication is meetings between people and these are both the subject teachers and the class room teachers trying to create in school. In our study, we found out that a good self-esteem and a safety in their selves are important for both pupils and teachers in the process of aesthetic expressions in school.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag har undersökt vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande i projektet FRAMÅT.Det här är ett projekt där Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkställandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolår åtta runtom i Skåne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av enhermeneutisk ansats när jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lärare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik. Mitt arbete visar att en gemensam kunskapssyn hos lärare och kulturpedagoger är viktigt för ett fungerande samarbete. Elevernas och lärarnas stora delaktighet i projektet har lett till förutsättningar för lärande. Det är förhållningssättet till kunskap som är det centrala för att uppnå radikal estetik. Jag har kommit fram till att Drömmarnas hus har kommit långt i det arbetet, men att de kan utveckla sina fortsatta projekt ytterligare med att medverka till att estetiken genomsyrar all undervisning i skolan.

In this development essay, we are trying to answer how drama studies in education could develop as a subject. Through participation observations and drama lessons in a development group we investigated how drama could develop within multimodality and how this new thinking could promote the identity among the youth. Two different drama lessons and one test lesson constitute our qualitative method. The methods we mainly used were participation observation and reflection. Through Lalanders and Johanssons, Skolan och den radikala estetikens and Ziehes theories we are trying to answer our questions. One of our major observations is the relation between youth and the digital world we are living within. Our multimodal drama lesson could promote this differences and satisfy youth identity development.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver estetiskauttrycksformer som verktyg för språkutveckling i en mångkulturell verksamhet. Detta harundersökts genom en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och analys, i vilken modest ochradikal estetik har varit teoretiska verktyg. Undersökningen har gjorts via enkäter och intervjuermed pedagoger i norra och södra Sverige. Studiens resultat synliggjorde att estetiska uttrycksformeranvänds flitigt och medvetet som verktyg för språkutveckling. Dock visade studien att dessaestetiska uttrycksformer är en spegling av majoritetskulturen och det svenska språket, vilket innebaratt flerspråkiga förskolebarns identitetsutveckling åsidosattes i förmån för majoritetskulturen.Studien visade även att flerspråkiga barn inte anses vara i behov av särskilt stöd när det kommer tillspråkutveckling, trots att otillräcklig svenska anses vara en brist hos barnet. Pedagogerna varmedvetna om denna motsättning men ansåg sig ha bristande kompetens i arbetet med flerspråkigabarn. Denna studie kan inspirera pedagoger i förskolan att finna tryggheten i sin egen kompetens. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Under höstterminen 2013 följde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pågick på Kulturskolan, och gick ut på att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B på Grundskolan, inför redovisningar som eleverna skulle hålla senare under terminen, inom ämnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog. Klassernas redovisningar skulle sedan jämföras.Vi följde detta ovan nämnda arbete och har genom intervjuer med elever, enkäter med pedagoger samt observationer av lektionspass, samlat in material som sedan legat till grund för en diskursanalytisk studie av begreppen estetik, lärande och kunskap. Vi ville titta på vilka diskurser som fanns inom de två olika institutionerna, samt vilken eller vilka diskurser som konstruerades i samarbetet dem emellan.I slutskedet av vårt arbete kunde vi se att pedagogerna överlag hade en mer samlad diskurs, medan eleverna lånade in diskursiva objekt från en mängd olika och ibland motsägelsefulla diskurser. Vi kunde också urskilja att diskursen i samarbetet till stor del dominerades av den rådande diskursen på Grundskolan.