No description available.

Utgångspunkten för den här uppsatsen var att undersöka vad som är kunnandet inom fenomenet notläsning. Den här uppsatsen ska ses som ett led i att undersöka detta och syftet med arbetet var att undersöka hur gymnasieelever erfar fenomenet notläsning, och då främst elever med en musikalisk bakgrund inom genrer som i första hand inte använder sig av noter vid instudering av musikaliskt material. Uppsatsen har därmed ett tydligt elevperspektiv och intresserar sig för elevernas olika uppfattningar. Uppsatsen använder sig av observationer och intervjuer som metod och resultaten av dessa ligger till grund för en fenomenografisk analys, vars utfall diskuteras relaterat till tidigare forskning inom området. Resultaten visar att eleverna uppfattar notläsning som ett fenomen vars kunnande består av flera olika kunskaper och förmågor. Detta leder vidare till resonemang om att identifiera de viktiga aspekterna av kunnandet och att erbjuda elever möjlighet att urskilja dessa aspekter i undervisningen samt att kunskaperna och förmågorna är beroende av varandra för ett musikaliskt resultat. Resultaten visar att eleverna uppfattar att kunnandet dels har likheter med andra kunnande, som språk och matematik, men också att det är ett unikt kunnande. Undersökningen visar också på noternas roll och funktion som kommunikationsmedel och arbetsmaterial för olika musikutövare.

Syftet med detta arbete är att ta del av några förskollärares syn på den pedagogiska planeringen för barns lärande och utveckling. Teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat förskollärare. Resultatet av studien visade att läroplanen är en viktig del av förskollärarnas planering och tillvägagångssätt. Resultatet visade också att förskollärare tycker att det lustfyllda lärandet är viktigt och att barns delaktighet och intresse bör finnas med i planeringen samt att samverkan mellan arbetskollegor och föräldrar är ett viktigt för att utveckla barns lärande. Slutsatsen är att förskollärare framhåller vikten av flexibilitet i sina planeringar samt vikten av reflektion före-, under- och efter sin planerin

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för lärare/speciallärare och rektorers kunskapssyn och vilken betydelse de tilldelar läroplanen. En kvalitativ forskningsansats har använts, då datainsamlingsmetoden har varit semistrukturerade intervjuer som har genomförts med lärare och rektorer i grundskola och grundsärskola. Totalt 12 informanter har intervjuats varav fyra speciallärare, fyra grundskollärare och fyra rektorer. Rådatan sammanställdes och utmynnade i totalt nio stycken kategorier utifrån två frågeställningar; Rusta för framtiden, Färdigheter och kunskaper för vardagliga och sociala situationer, Kommunikation, Akademiska och ämneskunskaper, Ämneskunskaper kopplade till framtida kompetens, Med Läroplanen som utgångspunkt, Tolkningsbarhet i läroplanerna, Läroplan för alla, Rektorers roll i hur läroplanen införlivas på arbetsplatsen  samt Med läroplanen som utgångspunkt och elevers olika förutsättningar.För att besvara syftet och frågeställningar har det insamlade datamaterialet analyserats utifrån Uljens skoldidaktiska teori vilket visar att läroplanen finns i fokus kring planering av undervisningen men att man på grundsärskolan anser att elevernas låga begåvning försvårar arbetet kring läroplanens mål.

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt. Jag har även kommit fram till att engagemang och delaktighet i viss mån kan väckas med drama som didaktiskt grepp. Det skapar förutsättningar för ett kreativt och lustfyllt klimat.

AbstractEstetik som mål och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin.Detta arbete bygger på en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat två av pedagogerna ifrån verksamheten. Därigenom har vi funnit svaren på våra frågeställningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut när den används som mål respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna läroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring ämnet. Det framgick att när pedagogerna har verksamheter där det estetiska är målet, utgår de från att barnen ska få prova på olika saker inom det estetiska ämnet. I andra ämnen (t.ex. svenska eller matematik) använder pedagogerna istället estetiska uttryck som ett medel eller verktyg. Pedagogerna anser att leken finns med i det estetiska arbetet, men de ser även att det estetiska finns med i barnens lek. I observationerna synliggjordes hur pedagogernas förhållningssätt grundades i deras barn – och kunskapssyn. I sitt arbete med de estetiska uttrycken ser pedagogerna tydliga kopplingar till kunskapsmålen i läroplanen, men också som ett medel för att uppnå målen för normer och värden.

Syftet med denna uppsats är att försöka få en förståelse för vilka kunskapssyner lärare har och om de känner att det speglas i deras undervisning. Anledningen till att vi valde att rikta in oss på detta ämne var att vi är nyfikna på vilka kunskapssyner lärare har. Vi har då valt att intervjua fem lärare till vår undersökning.Utifrån en empirisk, kvalitativ undersökning har intervjuer gjorts med lärare för att med deras ord sätta begreppen kunskapssyn, undervisning och kunskapsmätning i ett sammanhang.Som grund har Englunds utbildningskonceptioner använts som knyter an till skolans roll i samhället. En av de tre utbildningskonceptionerna innebär att skapa tänkande, kritiska och reflekterande individer som kan fungera som drivande medborgare i ett demokratiskt samhälle1.Resultatet visar att flera lärare är eniga om hur undervisningen bör läggs upp och praktiseras, men det är ändå en hel del olikheter i lärarnas agerande i undervisningen. Vi har använt oss av LGR11 de 4 f:en (fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet). Vi har även använt oss av Thomas Englunds utbildningskonceptioner2. Vad gäller synen på kunskap finns en tydlig och konsistent samsyn mellan pedagogerna baserat på Englunds demokratiska konception såväl som Gustavsson3 teori att kunskap och information inte är samma sak. Även resonemangen kring undervisning, att använda olika former av undervisning och en kombination av dessa finns det en samsyn på, att information måste kombineras med upplevelser, utveckla sig själv genom att söka och uppleva kunskap. När det sedan kommer till bedömning av kunskap är skillnaden mellan de olika pedagogerna mer olik, samtidigt som det finns en tendens att gå tillbaka till den mer summativa bedömningen och fokusera på faktakunskaper.Nyckelord: Formativ, Kunskapssyn, lärare, summativ, undervisning

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenskahar på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställssedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett sambandmellan dessa och hur läraren motiverar eleven.Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samtmotivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes föratt uppnå syftet.Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever.Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatettyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med desskunskapssyn och ledarskap.

I Sverige finns det flera olika fristående grundskolor och dessa tillåts att, utöver de nationella styrdokumenten, ha egna kompletterande styrdokument för att beskriva sin verksamhet och pedagogik. Waldorfskolor är ett exempel på detta, och skolornas eget dokument En väg till frihet beskriver pedagogiken som härstammar från antroposofin. Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskapssyner och perspektiv på lärande som skrivs fram i det kompletterande dokumentet, samt hur undervisningen bedrivs utifrån detta. Den tidigare forskning som lyfts berör jämförelser mellan Waldorfskolan och den kommunala skolan samt forskning om hur läroplaner hos fristående huvudmän förhåller sig till nationella läroplaner. Studiens forskningsfrågor besvaras genom att använda analysmetoden beskrivande idéanalys, där En väg till frihet analyseras utifrån tre lärandeteoriers kunskapssyner och perspektiv på lärande; behaviorismen, kognitivismen och det sociokulturella perspektivet.  Resultatet visar att den kunskapssyn som skrivs fram i dokumentet främst kan härledas till kognitivismen, genom att elever utvecklas i olika åldersstadier, och att elever ska upptäcka och konstruera sin egen kunskap. Det finns även kunskapssyner som kan härledas till det sociokulturella perspektivet genom språkets betydelse och lärarens stöttning, och till behaviorismen genom att bryta ned kunskap i beståndsdelar. Vidare diskuteras resultatet där det framkommer att det finns vissa motsättningar mellan En väg till frihet och den nationella läroplanen. Enligt En väg till frihet ska eleverna utveckla kunskaper i sin egen takt, samtidigt som det finns nationella krav att genomföra ämnesmoment under en viss årskurs. Eftersom den nationella läroplanen blir mer resultatstyrd och graden av standardisering ökar finns det en risk att waldorfpedagogiken slutligen urholkas. Slutsatsen av studien är att En väg till frihet har omfattande likheter med kognitivismens kunskapssyn, men att pedagogiken grundar sig i antroposofin och därmed har en annan bakgrund och syn på individens utveckling som påverkar hur undervisningen bedrivs.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook. The paper uses an applied model of Bernstein’s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein’s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam. The second methodical tool used in the paper is structuring, which is used in the paper to highlight how the different textbooks portrays the knowledge of Christianity and Islam. Said’s theory of orientalism have also been used in the paper to further problematize the recontextualization displayed in the textbooks, which together with the papers’ methododical approach have formed the basis of the analysis of the textbooks transferred knowledge about Christianity and Islam. The three chosen textbooks are all in used in highschools  in Stockholm, I have also conferred the Swedish curriculum LGY11, to compare and match if the transferred knowledge from the textbooks equates to the demands and knowledge requirements by the curriculum LGY11.   The material used and analyzed in this paper is two Swedish and one English highschool textbooks. This material have formed the basis of the paper’s interpretation, analysis and problemazation which I have used basis to try to answer my thesis. The conclusions drawn from the paper is that the two Swedish textbooks uses an extensive positioning in their transferred knowledge about Christianty and islam, which together with the theory of orientalism work to position Christianity in a better light when comparing to Islam. The English textbook on the other hand uses structuring, to further explain and inform about the religions, this is turn creates a more balanced and neutral transfer of knowledge from the English textbook compared to the two Swedish textbooks. The paper has ergo shown that textbooks can therefore reinforce religious identities or create understanding in the transfer of knowledge to the pupil reading it. It is therefore crucial for the teacher to have a critical eye when choosing textbook. This in turn to create and further an understandning of different religions and to certify that the textbook do not reinforce and segregate cultural identities of the pupils in the classroom and ergo society as a whole.