<p>Musikundervisningen på högstadieskolorna skiljer sig väsentligt enligt en nationell utvärdering som skolverket genomförde 2003, både beträffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lärares arbetssituation och förutsättningar. Vilka faktorer är det som påverkar lärares sätt att bedöma kunskaper inom ämnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mätbara och vilka metoder använder undervisande lärare sig av för att göra bedömningen likvärdig?</p><p>Det övergripande syftet är att ta reda på vilka moment som verksamma musiklärare i grundskolans sista år betygssätter inom ämnet musik. Finns det några moment som värderas högre än andra vid bedömningen och isåfall vilka? Vi kommer att med utgångspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt läroplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsättande lärare.</p><p>Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklärares tankar kring bedömning inom musikämnet. Vi har även analyserat intervjusvaren kvalitativt med hjälp av relevant teori.</p><p>Lärarna lägger fokus vid de moment som de känner att de har bäst praktiska förutsättningar att genomföra. Det handlar då både om vad som finns att tillgå i musiksalen, samt vilka kunskaper och vilken kunskapssyn som läraren har med sig. Dessa moment ligger sedan till</p><p>grund för vilka kunskaper som bedöms. Lärarna förenklar betygskraven i de lokala kursplanerna för att alla elever ska kunna nå uppnåendemålen utifrån skolans förutsättningar.</p>

<p>Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare.</p><p>Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt.</p><p>Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande.</p> / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.

Studiens syfte är att studera hur några lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag utifrån huvuduppdraget i gymnasiesärskolans läroplan. Utifrån en kvalitativ ansats har vi genomfört tio intervjuer med lärare inom gymnasiesärskolan i tre svenska kommuner. Vi ville genom vårt intervjumaterial analysera, skapa mening och få syn på hur de beskriver och resonerar kring sitt pedagogiska uppdrag. Studien visar att de intervjuade lärarna upplever sitt uppdrag utifrån gymnasiesärskolans huvuduppdrag i läroplanen som positivt, men konfliktfyllt. De utbildar eleverna utifrån läroplanens intentioner och kunskapsuppdrag samtidigt som de uttrycker en oro och i några fall uppgivenhet inför i vilken utsträckning eleverna ska få tillgång till det samhälle de utbildas för. Vi konstaterar att ambitionen att utbilda för att deras elever enligt läroplanen genomsyrar studiens resultat samtidigt som deras pedagogiska praktik ständigt förhandlas utifrån dem, deras kollegor och de förutsättningar de ges på sina arbetsplatser samt de erfarenheter de har av det samhälle deras elever ska leva och verka i.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner. Resultatet blev att uttalanden från alla de fem deltagarna antydde ett samband mellan grundteoriernas kunskapssyn och lärarnas egen bedömning och dokumentation samt hur synen på bedömning påverkar lärarnas konstruktion av provuppgifter.</p><p>The purpose of this research was to examine if there where any connections between a few teachers assessment and different pedagogical theories from an epistemological view and if it influenced the assessment and how this together with the teachers own epistemological view has effected the assessment. We have from these five selected teachers, together with the literature tried to find such a connection. The method we have used is individual interviews from which we have used statements which has been connected to the literature and pedagogical theories epistemological view. We put the questions to the teachers on how they constructed their examination and how they assessed and documented the students learning. How teachers assessment is influenced by the different theories epistemological view and how the educationalsystem have been influenced by these theories. We then tried to link this to behaviorism, cognitivism, constructivism and social culture theories and their different epistemological views. The result is that from the statements we have received from all five participants indicated a connection between the theories epistemological view and the teachers own assessment and documentation and that the view on assessment influenced the teachers construction of examination exercises.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar.</p><p>Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa.</p><p>• Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål?</p><p>• Vilken kunskapssyn förmedlar testerna?</p><p>Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov.</p><p>Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp.</p><p>De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken.</p><p>I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande.</p>

Syftet med den här studien är att tydliggöra processerna för bedömning och betygsättning i grundskolans naturvetenskapliga ämnen och matematik. Vidare är syftet att försöka tolka på vilka grunder detta sker, med utgångspunkt i välkända pedagogisk-psykologiska teorier om kunskaps- och människosyn. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Resultatet är inte generaliserbart, men visar att eleverna nästan konstant blir bedömda och att olika bedömningsformer används kompletterande för att få en bild av elevens kunskaper. Information från bedömning av eleverna används både som underlag till betygsättningen och för planering av undervisningen. Respons och samtal används med formativt syfte för lärandet. Betygen bestäms med hjälp av kriterier. Lärarna har olika syn på vilka prestationer som ska vägas in i betyget, utifrån måluppfyllelse och tidpunkt. Resultatet visar att lärare behöver ha goda kunskaper i sitt ämne och om bedömning, men också kunskaper om människan, hennes behov och tänkande. / Uppsatsen är skriven som ett examensarbete på lärarprogrammet i Växjö.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan några lärares bedömning och olika pedagogiska grundteoriers kunskapssyn samt hur de tillsammans med lärarens egen kunskapssyn påverkar bedömningen. Utifrån uttalanden från 5 stycken utvalda lärare, tillsammans med den litteratur som vi läst har vi försökt att hitta samband. Den metod som användes var enskilda intervjuer, ur vilka uttalanden kopplades till den litteratur och de pedagogiska grundteoriernas kunskapssyn. Vi ställde frågor om hur dessa personer konstruerade sina prov samt hur de bedömer och dokumenterar sina elevers lärande. Hur lärarnas bedömning påverkats av de olika teoriernas kunskapssyn och hur skolväsendet har påverkats av dessa teorier försökte sedan knytas till behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teoris olika kunskapssyner. Resultatet blev att uttalanden från alla de fem deltagarna antydde ett samband mellan grundteoriernas kunskapssyn och lärarnas egen bedömning och dokumentation samt hur synen på bedömning påverkar lärarnas konstruktion av provuppgifter. The purpose of this research was to examine if there where any connections between a few teachers assessment and different pedagogical theories from an epistemological view and if it influenced the assessment and how this together with the teachers own epistemological view has effected the assessment. We have from these five selected teachers, together with the literature tried to find such a connection. The method we have used is individual interviews from which we have used statements which has been connected to the literature and pedagogical theories epistemological view. We put the questions to the teachers on how they constructed their examination and how they assessed and documented the students learning. How teachers assessment is influenced by the different theories epistemological view and how the educationalsystem have been influenced by these theories. We then tried to link this to behaviorism, cognitivism, constructivism and social culture theories and their different epistemological views. The result is that from the statements we have received from all five participants indicated a connection between the theories epistemological view and the teachers own assessment and documentation and that the view on assessment influenced the teachers construction of examination exercises.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare–elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt. Den metod som användes var kvalitativ; sex lärare som hösten 2007 arbetade på en gymnasieskola i Mellansverige intervjuades. Resultatet visade att vissa av lärarna hade en sociokulturell syn på kunskap, men också att en behavioristisk kunskapssyn levde kvar. Om relationen till eleverna kan följande sägas: Såväl relationsorienterade som uppgiftsorienterade ledarstilar var synliga hos lärarna. För att inspirera eleverna i klassrummet utgick lärarna från framför allt yttre och interaktiva principer för motivation. Lärarnas samarbete bedrevs huvudsakligen inom arbetslagen och nästan uteslutande på informell grund.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kunskapsprov överensstämmer med de övergripande styrdokumenten och vilken kunskapssyn testerna förmedlar. Mina två frågor som jag hade för avsikt att få besvarade var dessa. • Hur överensstämmer de kunskapsprov som genomförs i ett yrkesförberedande program med intentionerna i läroplan och programmål? • Vilken kunskapssyn förmedlar testerna? Jag har sammanlagt undersökt 16 olika prov i olika examinationsformer, som skriftliga prov, prov i projektform, praktiska prov och övriga prov. Jag har analyserat testerna utifrån begrepp ur läroplan och kunskapssyn. Dessa är: kreativitet, integrerat, kommunikativt arbetssätt, fakta/memorerande, samarbete, reflektion, autentiska svar, elevaktiva arbetssätt, utrustning, estetisk, etik, tillgång till läromedel, bedömning av process/produkt, bedömning utifrån vem som gör bedömningen. Jag har efter analysen funnit att alla begrepp förekommer någon gång, men ingen provform är heltäckande för samtliga begrepp. De skriftliga proven som mäter fakta och memorerande kan klart hänföras till behaviorismen och förmedlingspedagogiken. I de övriga proven finns inslag av socialkonstruktivistiskt lärande, progressiv pedagogik och en del av Piagets teorier om lärande.