No description available.

Studiens syfte var att undersöka lärares uppfattning av olika betygssystem – med fokus på det normrelaterade och det mål- och kriterierelaterade betygssystemet. Frågeställningarna var vilka för- och nackdelar respektive system ansågs ha och i vilken utsträckning betygssystemen påverkade betyg och bedömning. För att svara på dessa frågeställningar valdes att göra kvalitativa intervjuer med fem lärare, från två olika skolor i samma kommun. Kravet var att lärarna yrkesarbetat och varit verksamma som lärare under de båda betygssystemen. Resultatet visade att några av informanterna inte förändrat sin bedömningspraktik sedan det mål- och kriterierelaterade betygssystemet infördes, medan andra menar att sättet att bedöma förändrats i grunden. Lärarna var både ense och oense om för- och nackdelar i de båda betygssystemen, t.ex. det normrelaterade betygssystemets saknad av ett icke godkänt betyg, vilket erfors positivt – och att det mål- och kriterierelaterade betygssystemet var förutsägbart för eleverna, i den bemärkelsen, att det var klara direktiv för vilka kunskaper som skulle inhämtas för att nå varje betygssteg.

There is a new phenomenon in Sweden where guardians buy home-math books to support their child in the learning of mathematics or to help them reach higher results in school. The purpose of this study is to analyse (1) which knowledge view these books reflect, (2) what support they provide the guardians in their role as a teacher (3) and what attitude is found among the guardians in relation to this material. The study's results were obtained through a content analysis of textbooks and a digital survey capturing guardians’ attitudes. The survey reveals that some guardians buy math books to support their child’s learning because they believe the school lacks when it comes to teaching mathematics to their child. The textbook analysis is based on the “knowledge view” which, according to Carlgren (2013) is represented by Facts, Understanding, Skills and Familiarity, the four F:s in Swedish. The knowledge view is based on facts, which then leads to understanding. Understanding provides the prerequisite for skill and this, in turn, contributes to familiarity through reflection on the subject. The analysed results show that the materials mainly contain a Facts-based content that equals to an E-level grade knowledge requirement in the school's curriculum. Furthermore, the results show that these materials do not cover the complete knowledge view, but rather should be seen as a complement to the regular teaching in school. The analysis highlights the abilities children train when using this kind of material at home. This study’s target group is guardians (the buyers) and teachers. / Det finns ett nytt fenomen i Sverige där vårdnadshavare köper hem matematikböcker för att stödja sitt barn i inlärningen av matematik eller för att hjälpa dem att höja sina resultat. Syftet med denna studie är att analysera (1) vilken kunskapssyn dessa böcker återspeglar och (2) vilket stöd de ger vårdnadshavaren som undervisare samt (3) vilken inställning som finns hos vårdnadshavarna när det kommer till detta material. Studiens resultat har kommit fram genom en läromedelsanalys samt en digital enkät. Resultaten visar att en del vårdnadshavare köper matematikmaterial till sina barn för att de upplever att skolan inte räcker till i sin undervisning. Teorin för läromedelsanalysen bygger på en kunskapssyn som enligt Carlgren (2013) bygger på Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet, dessa kallar Carlgren de fyra F:en. Kunskapssynen grundar sig i Fakta och som sedan leder till förståelse. Förståelsen ger förutsättning för Färdighet och detta bidrar i sin tur till Förtrogenhet genom reflektion i ämnet. Analysen belyser de förmågor som barnen tränar på när de använder denna sorts material hemma. De analyserade resultaten visar att materialen främst innehåller ett faktabaserat innehåll som motsvarar E-nivån för kunskapskraven i skolans läroplan. Resultaten i denna studie visar att de granskade materialen inte innehåller alla fyra F:en inom Carlgrens (2013) kunskapssyn, utan snarare bör ses som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Denna studie riktar sig främst till vårdnadshavare (som är köparen) samt till pedagoger.

The purpose of this paper has been to study the relationships and attitudes of a few teachers and librarians as to their co-operation in a combined public and upper secondary school library and to find out what circumstances there may be to exert an influence on their work. The paper has been based upon qualitative interviews with upper secondary school teachers and librarians as well as on studies of literature relating to our issue. We believe there may be different approaches to the learning process, as these are the relations and attitudes of two professions from different trades. That is why our point of departure has been Roger Säljö's theory about learning and, in our analysis, a few of Jean Donham van Deusen's ideas of joint planning and flexible timetabling. All respondents agreed that co-operation could be better, but the teachers were of the opinion that it must not interfere with their time. There was also some hesitation to letting the librarian take an active part in planning the teaching, but she was still regarded as an asset in the working party because of her great skills in information retrieval. Our research shows that a number of circumstances influence to co-operation. These can be summed up as follows:- different attitudes to knowledge, to the idea of a life-long learning and to an enquiring methodology- the attitude of the two managements towards co-operation- the teachers' experience of being short of timeTeachers and librarians equally agreed that the purpose of a school library should be to show the way to life-long learning and that school and library are together responsible for this task. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.

<p>Att eleverna får lära sig att skriva är ett av grundskolans viktigaste uppdrag. Under vår verksamhetsförlagda utbildning under tiden på Lärarhögskolan har vi sett att mycket av undervisningen under de första åren i grundskolan ägnas åt att läsa, samtala och skriva. Det har fått oss att fundera kring hur lärare fortsätter att arbeta med skrivandet. Vårt syfte med den här studien är att fördjupa förståelsen för och utveckla kunskaper om hur lärare ser på den fortsatta skrivutvecklingen i skolår 4-6. Syftet är också att utveckla förståelse för vad lärare anser vara viktig kunskap i ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer med lärare verksamma i skolår 4-6. I bearbetningen av våra intervjuer har vi funnit åtta tema-områden som berör olika aspekter av skrivutveckling. I den vidare analysen presenterar vi, av oss konstruerade, lärartyper som representerar skilda sätt att se på skrivande i skolan. Utöver detta har vi fördjupat oss i teorier och begrepp som berör ämnet. Resultatet har visat att lärarna anser att skrivandet är betydelsefullt och lägger stor vikt vid att eleverna får möjlighet att fortsätta utveckla detta. För att eleverna ska kunna utveckla sitt skrivande menar alla lärarna att undevisningen på olika sätt måste utgå från att göra skrivandet till något meningsfullt, lustfyllt och inspirerande. Däremot har vi sett skillnader i vad lärarna betonar som viktigt i undervisningens form och innehåll.</p><p>One of the most important tasks of schools is to teach the students how to write. During our education at Lärarhögskolan we have had the opportunity to spend some time working at schools. During this time, we have seen that a great emphasis is put at reading, talking and writing during the first school years. This has made us think about how teachers continue working with writing in the later school years. Our objective with this study is to deepen the understanding for and develop knowledge about how teachers look upon the writing development in school years 4-6. The objective is also to develop an understanding for what teachers consider to be important knowledge in this subject. We have used a qualitative method by interviewing teachers working with school years 4-6. While going through our interviews, we have found seven themes that touch upon different aspects on writing development. In the further analysis, we relate the results to the three theoretical conceptions scaffolding, the zone of proximal development and dialogism. Moreover, we have studied theories and conceptions about the subject. The results show that teachers consider writing to be meaningful and put a lot of emphasis on that the students get the opportunity to continue to develop their skills. In order for the students to continue their development, all teachers in the study point out that the teaching must make writing something meaningful, enjoyable and inspiring. However, we have seen differences in what the teachers consider as important content and how the teaching is done.</p>

<p>The thesis focuses on validation as a process whereby the quality of educational assessments can be evaluated. On the basis of Messick’s (1989) validity concept, which takes consequences as well as inferences of assessment results into account, a model for validation is described. An argument made is that assessment purposes, epistemology, and curricular goals are necessary starting points for validation. Fur-thermore, it is argued that several of the criteria for good assessment proposed as alternatives to validity and reliability can be used together with Messick’s frame-work for validity and make it useful in practice. Four empirical studies, each pre-sented in a separate paper, supply examples of the application of this framework. In paper I it is claimed that reliability is a problem inherent in all educational assess-ments, and it is given a meaningful interpretation through the concept of classifica-tion accuracy. The article examines how the classification accuracy of a Swedish national test in mathematics is affected by changes in the test that are motivated by other validity concerns. The study is based on the results of 1,201 students partici-pating in a Swedish national test in mathematics. The results indicate that there can be a significant trade-off between reliability and other aspects of validity. Paper II presents a study of attainment differences in mathematics related to the grouping of students into different study programmes in the Swedish upper-secondary school. For a sample of 403 students, results from two consecutive national tests in mathe-matics were compared, one at the end of compulsory school and the other at the end of the first mathematics course in upper-secondary school. The results indicate that attainment is, on average, positively affected if students are grouped together with higher-achieving peers. This effect appears to be strongest for low-achievers. Paper III addresses questions concerning how perceptions of competence are formed in school mathematics. The study is based on a questionnaire distributed to a sample of Swedish upper secondary school students (n = 550). The results indicate that an inner feeling of understanding is most highly valued by the students as an indicator of competence, more than external cues like test results and teacher feed-back. Male and female students seem to value cues to perceived competence in similar ways. In paper IV an interview study with six mathematics teachers in upper-secondary school is presented, aiming at exploring the variation in what teachers at their particular school say about ability grouping. In summary, what these teachers express concerning the advantages and disadvantages of ability grouping varies a great deal. There are, however, some things they more or less agree on. They have a basically positive view of the way in which ability grouping has been practised at their school. They identify problems with ability grouping for low-ability groups, primarily related to the mixing of students who have trouble learning with those who primarily have motivational problems. The list of advantages and possibilities is definitely longer for groups of high-achieving students compared to groups of low-achievers.</p>

<p>Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete var att söka efter motiveringar som belyser de estetiskt - praktiska ämnens bidragande del för en allsidig utveckling av hela hjärnan. Vi ville undersöka rektorernas syn på balansen mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, samt hur de ser på elevers kunskapsinlärning. Vi använde oss av litteraturstudier och enkätfrågor i vårt arbete. Vi har även följt mediadebatten för att kunna spegla samhällets syn på skolfrågor inom ämnet. En enkätundersökning genomfördes med rektorer i grundskolans senare del. Vi ville ta reda på rektorers uppfattning av en balanserad undervisning kontra kraven på godkänt betyg i svenska, engelska och matematik som ger behörighet till gymnasiet. Två tredjedelar av de tillfrågade rektorerna ansåg att deras skolor hade balans mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen, medan en tredjedel menade att det fanns en obalans. Alla tyckte att det var viktigt att skolan kunde erbjuda en balans mellan dessa ämnen. Lite mer än hälften av de tillfrågande tyckte att de var insatta i/visste något om hjärnans inlärningsprocess och minnesfunktion. Rektorerna ansåg att det fanns en statusskillnad mellan teoretiska och estetiskt - praktiska ämnen. Vad som också gick att utläsa från enkätresultatet var att rektorerna ser med oro på den skolpolitiska utvecklingen där kraven på mätbara kunskaper ökar på bekostnad av de estetiskt - praktiska ämnena.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att belysa högstadieelevers kunskapssyn och att diskutera resultatet. Jag har intervjuat åtta högstadieelever om kunskap, skola och lärare. Undersökningens resultat visar att: eleverna är ovana att diskutera kunskapsbegreppet, att lärare inte diskuterat kunskapsbegreppet med eleverna samt att eleverna har svårt att frikoppla kunskapsbegreppet från skolvärlden. Eleverna har nämnt fyra aspekter på viktig kunskap: nytta, förståelse, allmänbildning samt grundkunskaper.</p>