Denna studie behandlar de två uppdrag som den svenska skolan idag vilar på, nämligendemokrati- och kunskapsuppdraget. I min studie ställer jag dessa två uppdrag i relation tillsvenskämnet. Jag har valt att intervjua fyra svensklärare i grundskolan för att undersöka hurdessa lärare arbetar med de två uppdragen samt hur de förenar dem uppdragen i denundervisning som bedrivs. Syftet med studien är därför att ta reda hur demokrati- ochkunskapsuppdraget används och implementeras i svenskämnet i grundskolan. Resultatet, sombygger på kvalitativa samtalsintervjuer med informanterna, visar att samtliga tillfrågade lärarehar god kännedom om de två uppdragen men att arbetet med dessa ser lite olika ut.Uppfattningarna som informanterna har kring de två uppdragen är dock väldigt lika varandra.Arbetet i och om demokrati är något som skolan som verksamhet ansvarar för och inte någotsom enbart kan falla på svenskämnet, även om det är en viktig del i svenskundervisningen. Enslutsats med studien är att även om demokrati- och kunskapsuppdraget är djupt förbundnamed varandra så är det inget som sker per automatik. Informanterna till studien lyfter fram attnoggrann pedagogisk planering är grunden till en lyckad undervisning och förening av de tvåuppdragen.

Syftet med följande arbete är att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever på Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt är även att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört två lektionspass i karaktärsämneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjälp av egna observationer och reflektionsböcker, där eleverna beskrivit sina känslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssätt. Jag har även kommit fram till att engagemang och delaktighet i viss mån kan väckas med drama som didaktiskt grepp. Det skapar förutsättningar för ett kreativt och lustfyllt klimat.

Fritidshemmets uppdrag och syfte har sett olika ut i olika tider. Idag har verksamheten kommit att få en stark betoning på lärande och utveckling och innehållet i verksamheten har därför kommit att benämnas undervisning. Med denna studie har syftet varit att söka svar på den övergripande frågan hur fritidshemspersonalen beskriver sitt arbete med att realisera fritidshemmets kunskapsuppdrag i praktiken. Studien är en kvalitativ undersökning där den empiriska insamlingsmetoden utgjorts av semistrukturerade intervjuer som har utförts med sex utbildade pedagoger och lärare med behörighet att undervisa i fritidshem på fyra olika skolor. Samtlig personal är även verksam på olika avdelningar. Analysen av den insamlade teorin har gjorts utifrån ett läroplansteoretiskt och didaktiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det föreligger stora skillnader både mellan hur fritidshemmets kunskapsuppdrag uppfattas, men även hur det utförs och förverkligas i praktiken. Samtidigt visar resultatet också på att utförandet av undervisningen är en ganska komplex uppgift där flera olika faktorer påverkar vilket innehåll som tar form i verksamheten, och således även utförandet av detta uppdrag.

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.