Bakgrund: Skeva kroppsideal i samhället och media ligger centralt i vår tid. Ohälsosam vikt kan upplevas som framgång i livet vilket kan skapa negativ fokusering kring mat som i värsta fall leder till ätstörningar. Det finns en bred komplexitet av faktorer till varför sjukdomen utvecklas och därför är bemötandet från vårdpersonal viktigt att studera för att få utvecklad kunskap om förhållningssätt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med ätstörningar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturstudie med deskriptiv design baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen genomförd utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull vårdpersonal har betydelse, vikten av kontinuitet och tillgänglighet, värdet av personcentrerad vård följt av två underkategorier vardera utgjorde resultatet. Slutsats: Det framkom att bemötande och kompetens hos vårdpersonal var avgörande för patienternas återhämtning och hade en betydande del i mötet.

Bakgrund: En växande flyktingström har gjort att två kulturer möts mer frekvent i samhället. Detta kan även ses inom vården vilket gör att sjuksköterskan behöver allt mer kunskap om vad hälsa och ohälsa är för patienter ifrån andra kulturer. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av det transkulturella mötet med patienter i Norden. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo och artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs modell för analys av kvalitativ data. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar ingick i studien. Efter analysen framkom tre huvudkategorier. Dessa var: Kulturella skillnader, Språkets inverkan på vårdandet/mötet och Att skapa broar mellan kulturer. Slutsats: Det transkulturella mötet innehåller många aspekter som sjuksköterskan måste känna till. Det är viktigt att inte bara känna till saker om patientens kultur utan även att ha god förståelse för den egna kulturen så att sjuksköterskan kan identifiera skillnaderna. Mer forskning i form av observationsstudier behövs inom området. Att ta vara på den kulturella kunskap som redan finns runt om i samhället kan vara till hjälp i sjukvården.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig och progressiv sjukdom med en  överlevnadstid på endast tre år. Den snabba progressen av förlorad muskelfunktion ger  funktionsnedsättande och allvarliga symptom. Detta samtidigt som den kognitiva förmågan är helt bibehållen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av att leva med ALS. Metod: Litteraturöversikt där sökningar skedde på PubMed, PsycInfo samt Cinahl Complete.  Granskning och analys med hjälp av mall från Röda korset samt Fribergs modell.  Resultat: Nio kvalitativa artiklar inkluderades. Fyra huvudkategorier återfanns, nämligen Rädsla, Förluster, Betydelsen av socialt stöd samt Vikten av att finna mening och hopp. Rädsla upplevdes inför framtiden och döden. Att insjukna i ALS innebar förlust av fysisk funktion såsom relationer och integritet. Socialt stöd var av stor betydelse, liksom att finna mening och hopp. Slutsats: Rädsla inför en oviss framtid  och tankar kring döden var vanligt förekommande hos personer med ALS. Det är av stor vikt att  vårdpersonal är medvetna om de erfarenheter personer med ALS upplever.

Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk neurodegenerativ sjukdom som i ett sent skede gör att den som drabbas har ett stort behov av omvårdnad. Den sjukes anhöriga tar ofta huvudansvaret över omvårdnaden, vilket innebär begränsat liv, behov av stöd och att sätta sina egna behov åt sidan. Syftet i denna studie var att beskriva upplevelser av att vårda en närstående med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att livet är begränsat med den sjuke i centrum; att acceptera det nya livet och ta hand om sig själv; att se och hantera förändringar och en oförutsägbar kropp hos den sjuke; att ha hjälp och stöd av utomstående; att vilja ha kontroll i vårdandet. Resultatet visade att vårdare till närstående med Parkinsons sjukdom upplevde brist på stöd, att den sjuke alltid är i centrum samt att de blev undanhållna information från sjukvården om sjukdomen. Slutsatsen var att sjuksköterskor behöver ge stöd och mer plats åt den som vårdar, samt att ge ärlig information om sjukdomens alla aspekter.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om hur förskollärare upplever att barns tankar om döden kan komma till uttryck, samt hur arbetet med döden kan utformas i förskolan. Syftet med studien är även att vidare diskutera vilka faktorer som kan inverka på hur arbetet ter sig. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och på tidigare forskning.Ett resultat som redovisas är att arbetet med döden i förskolan är komplext. Detta visar sig genom olika förhållningssätt hos förskollärarna, där hur de tar sig an arbetet främst beror på vad de lägger för innebörd i begreppet döden. Även andra faktorers betydelse, såsom förskollärarnas barnsyn och syn på sitt uppdrag, diskuteras.

Sömn är en livsviktig funktion för människans välmående och en tredjedel av livet spenderas till att sova. Sömnproblem är ett växande folkhälsoproblem som påverkar det dagliga livet för miljontals människor i världen. Insomni är den vanligaste sömnstörningen och definieras som svårigheter att initiera eller upprätthålla sömn, en icke-rogivande sömn, tidigt uppvaknande, eller en kombination av dessa upplevelser. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av insomni. Resultatet uppkom efter kategorisering av elva vetenskapliga artiklar. Tre teman framkom: försämrat välbefinnande, maktlöshet, och en kamp. Tio kategorier uppstod: att uppleva fatigue, att känna sig ur funktion, att känna oro och ångest, att känna sig fysiskt sjuk, att känna sig utanför, att känna frustration, att känna sig kontrollerad, att inte förstå, att ej vara betrodd och att längta efter bot. I resultatet framkommer det att insomni upplevs som en kamp mot fatigue och ohälsa. Besvär med insomni styrde det dagliga livet samt begränsade möjligheten till uppnådd livskvalité. Upplevelsen av att inte känna sig betrodd av sjukvården var framträdande hos patienter med insomni. Ökad kunskap om hur insomni kan upplevas, identifieras och behandlas bör belysas i sjuksköterskans profession för att främja en bättre hälsa hos patienter med insomni. / Sleep is a vital function for peoples’ well-being and one third of life is spent sleeping. Sleep issues are a growing public health problem that affects the daily lives of millions of people worldwide. Insomnia is the most common sleep disorder and is defined as difficulty initiating or maintaining sleep, a non-restful sleep, early awakening, or a combination of these experiences. The purpose of this study was to describe patients' experiences of insomnia. The result arose after a categorizing of eleven scientific articles. Tree themes emerged: impaired well-being, powerless, and a struggle. Ten categories appeared: to experience fatigue, to feel out of function, to feel concern and anxiety, to feel physically ill, feeling like an outsider, to feel frustrated, feeling controlled, not understanding, not being trusted and to long for cure. The result shows that insomnia is experienced as a struggle against fatigue and illness. Trouble with insomnia ruled the daily life and limited the possibility of attaining quality of life. The experience of not being trusted by healthcare was common in patients with insomnia. Increased knowledge of how insomnia can be experienced, identified and treated should be developed in the nursing profession in order to promote better health in patients with insomnia.

Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.

Bakgrund: I grund och botten är människan utseendefixerad och med ett ständigt informationsflöde utsätts den, medvetet eller omedvetet, dagligen för information som förmedlar signaler och budskap om hur man ska se ut och vara. Syfte: Att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa och hur undersökningsgrupperna i inkluderade studier beskrivs. Metod: Tio kvalitativa studier har granskats, analyserats och sammanställts till litteraturstudiens resultat. De databaser som använts är Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Ett av det starkaste inslaget i sjukdomen är känslan av ambivalens, känslan av att sjukdomen är ens bästa vän som man vill vårda och behålla för att inte mista den trygghet den ger. En trygghet att gömma sig bakom, en tröst och en identitet som är väldigt stark. Samtidigt tampas patienterna med viljan att bli frisk som resulterar i känslor som oro, ångest och depression. Metodologisk aspekt: Alla artiklar presenterade sin undersökningsgrupp. Slutsats: Medvetenheten om AN ökar och dessa patienter kan förekomma överallt inom sjukvården. Som grundutbildad sjuksköterska är det troligt att man kommer att möta denna patientgrupp varför det är av största vikt med kunskap om hur människor med AN upplever sin sjukdom. / Background: People are in general obsessed with their looks. With constant influences from the society, people are always vulnerable for daily information which passes signals and messages about how you should look and be. Aim: To describe the adult experience of living with Anorexia Nervosa and the study groups. Method: A quality review with ten qualitative articles which has been analysed and compiled in the result Result: Ambivalence is one of the strongest characteristics of Anorexia Nervosa. The feeling that the disease is your best friend which you want to nurture and keep to feel safe. A security to hide behind, a comfort and identity which is strong. Meanwhile people with AN have to fight with the desire to be healthy which gives them feelings of worry, anxiety and depression. Methodological aspect: All articles presented their study group. Conclusion: The awareness about AN is increasing and these patients can occur everywhere within health-care institutions. A general nurse will probably meet these patients and it’s important to have knowledge about how people with AN experience their disease.

Människor med stomi är vanligt förekommande inom vården. Ungefär var femte person med rektalcancer får en stomi. Stomin kan påverka personer fysisk, funktionellt, psykologiskt och emotionellt och livet med stomi upplevs väldigt olika från individ till individ. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med stomi. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv. Information söktes i databaserna Cinahl och PubMed och 11 kvalitativa artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet presenteras fem kategorier som framkommit av dataanalysen: Att välbefinnandet påverkas; Att uppleva begränsningar i livet; Att självbilden förändras; Att känna skam över stomin; Att njuta av livet trots stomi. Slutsatsen visar att sjuksköterskor behöver förstå personers upplevelser för att kunna tillgodose deras behov. Information, stöd och kunskap är nödvändigt för att personen ska kunna anpassa sig till livet med stomi. Mer forskning behövs för att sjuksköterskorna lättare ska kunna hjälpa personerna att kunna hantera sin situation så de snabbt kan återgå till ett mer normalt liv.

No description available.