Bakgrund: Stroke är ett sjukdomstillstånd som skadar hjärnvävnaden. Tillståndet innebär stora konsekvenser för de drabbade. De patienter som drabbats av stroke känner oftast skam och förtvivlan med en förlorad livsglädje som resultat. Idag upptar sjukdomsgruppen flest antal vårdplatser på sjukhusen runtom i Sverige. Med ökad kunskap i omhändertagande i kombination med stöttning för patienten efter insjuknandet, kan känslan av förlorad livskvalitet minskas markant. Syftet: Syfte med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att drabbas av stroke. Metod: En litteraturbaserad studie där 12 kvalitativa artiklar har analyserats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier: Tappat kontrollen över sin kropp, Hamnar i beroendeställning och Återfå ett liv som självständig med åtta underkategorier. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om patienters erfarenheter efter att ha drabbats av en stroke. Det kan vara omtumlande känslor att bearbeta för dessa patienter. Behovet av stöd är nödvändigt för att patienterna ska finna livskvalité. Motivation, hopp och uppmuntran stärker patientens självförtroende och leder till ett ökat välbefinnande. Genom en ökad förståelse för patientens upplevelser efter insjuknandet kan sjuksköterskan främja patientens hälsa och välbefinnande.

Varje år insjuknar 800 barn i den kroniska sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att incidensen stiger för varje år. När ett syskon insjuknar i diabetes typ 1 påverkas hela familjen. Diabetessjukdomen ställer höga krav på både föräldrarna, det sjuka syskonet och de friska barnen i familjen. Vid insjuknande läggs fokus på det sjuka syskonet och föräldrarna, vilket innebär att de friska barnen hamnar i skymundan och deras behov sätts åt sidan. Syftet med denna studie är att beskriva hur barn kan påverkas av att leva tillsammans med ett syskon som fått diagnosen diabetes typ 1. En litteraturstudie valdes som metod, för att sammanställa aktuell forskning inom området. Resultatet baseras på åtta artiklar som analyserades enligt Axelsson (2012, ss. 212-214). Resultatet presenteras utifrån tre huvudteman och nio underteman vilka beskriver hur de friska barnen påverkas ur både ett föräldra- och barnperspektiv. Resultatet visar att de friska barnen upplever att relationen med föräldrarna och det sjuka syskonet har förändrats, de känner även ett ökat ansvar inom familjen, kopplat till diabetessjukdomen. Fokus läggs på det sjuka syskonet och barnen känner att de får stå tillbaka och kommer därmed i andra hand. Diabetesbehandlingen som innefattar blodsockerkontroller, injektioner, kostrestriktioner samt krav på en ökad fysisk aktivitet leder till förändrade rutiner, där de friska barnen tvingas anpassa sig till. Barnens tillvaro präglas även av oro och rädsla över hur diabetessjukdomen påverkar det sjuka syskonet. Barnen har en rädsla över hur deras syskon påverkas av de smärtsamma procedurer som hör till diabetesbehandlingen samt uttrycker en rädsla över att själva insjukna i diabetes. De friska barnens mående påverkas beroende på hur mycket kunskap och information de har fått angående vad diabetessjukdomen innebär. I diskussionen behandlas studiens metodval samt att studiens författare har valt att diskutera de mest framträdande fynden i resultaten. Där ges även förslag på hur sjuksköterskan skall bemöta dessa barn på bästa sätt för att främja en god vård samt förslag på utökad forskning inom området.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Forskning kring egenvård vid psykisk ohälsa finns och visar stora fördelar på patienters hälsa och välbefinnande, men det vårdvetenskapliga perspektivet i forskningen saknas. Teoretisk referensram: Dorothea Orems teori om egenvårdsbalans. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja patienters egenvård vid psykisk ohälsa. Metod: Studiens metod är kvalitativ och induktiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät och riktat sig till sjuksköterskor i psykiatrisk öppenvård. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs sjuksköterskornas olika uppfattningar om egenvård, att främja sin hälsa, lindra sin ohälsa och lära känna sig själv. Erfarenheterna av att främja egenvård delades in i tre kategorier: att utgå från patientens förutsättningar, att stödja patientens egenvård och att se utvecklingsmöjligheter inom vården. Slutsats: Beroende på vad sjuksköterskan uppfattar som egenvård och väger in i bedömningen av patientens förutsättningar så kan sjuksköterskans omvårdnad riktas olika. En holistisk syn på egenvård och fokus på människans resurser samt utvärdering av patientens hälsa, välbefinnande och återhämtning förespråkas som en röd tråd genom sjuksköterskans omvårdnad. / ABSTRACT Background: Research about promoting self-care at mental illness are showing great benefits to patients' health and well-being, but the caring science perspective in research is lacking. Theoretical Framework: Dorothea Orem's Self-Care Deficit Theory of Nursing. Objective: To describe nurses' experiences of promoting self-care of patients with mental illness. Method: The study's methodology is qualitative and inductive. Data has been collected by a survey and directed to nurses in psychiatric healthcare. The material has been analyzed using a qualitative content analysis. Result: The result describes nurses’ different perceptions of self-care, to promote your health, alleviating your illness and knowing yourself. Experience of promoting self-care were divided into three categories: to start from the patient's conditions, to support patient self-care and to ensure development opportunities in healthcare. Conclusion: Depending on what nurses perceive as self-care and put in the assessment of the patient's conditions may be directed to the nursing care. A holistic approach to self-care, a focus on the human resources and the evaluation of the patient's health, well-being and recovery is advocated as a theme through the nursing care.

This bachelor thesis studies adults’ reading of fiction e-books. The study emphasizes on the users’ reflections on their reading and their experience with e-books. The aim is to find out how the users read an e-book, how they experience the e-book and the e-book reading and what might be the reasons behind the users’ choice of an e-book instead of a printed book.The empirical data for the study comprises of qualitative interviews with six adult readers of fiction e-books. To analyze the result a content analysis was used. The theory is based upon materiality and modality, two concepts which are part of what is referred to as the four M’s of reading.The results of the study indicate that the users choose to read e-books for various reasons and in various ways. Most users prefer the e-book when traveling. They like the e-book for its accessibility and portability. Only a few users prefer the printed book over the e-book, but most users express a preference for the e-book for reasons concerning its convenient size and functionality.

<p>Human Resource Management (HRM) handlar om att leda mänskliga resurser. Det blir det allt vanligare att personalansvaret delegeras till linjecheferna i organisationen eftersom de arbetar närmast de anställda. Syftet med denna studie var att med kvalitativ metod undersöka på vilket sätt chefers arbetssituation skiljer sig åt mellan de som har, respektive inte har, en HR-avdelning att tillgå. Studien baserades på nio enskilda intervjuer vilka tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att personalarbetet var mer integrerat i det dagliga chefsarbetet på företag som hade HR-avdelning, och dessa chefer kände sig inte stressade av personalansvaret i sig. Cheferna på företag utan HR-funktion prioriterade verksamhetsfrågor i större utsträckning och upplevde viss mental stress när de kände sig osäkra i sina HR-kunskaper och därmed ibland inte kunde hantera personalfrågor som dök upp.</p>

<p>Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes. Mina slutsatser är att upplevelsen av ägarbyte skiljer sig avsevärt beroende på vilket land eller kultur som gjort förvärvet men att svenska företag upplevs som mindre hierarkiska med lägre maktdistans, samt att det på dessa förespråkas autonomi, dvs. mer självständigt arbete.</p>

<p>Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.</p><p>- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?</p><p>För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.</p><p>Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor. Hur väljer skolor att arbeta förebyggande? Vad anser de vara framgångsrika strategier?</p><p>Respondenterna har i undersökningen presenterat strategier som de anser vara framgångsrika samt argument för dem. Strategierna baseras på erfarenhet, skolans praxis, vetenskapliga modeller samt värderingar. Detta tyder på att de har goda argument för val av strategi.</p>

Det finns ett heteronormativt synsätt i samhället vilket påverkar transpersoner som faller utanför denna norm, både i samhället och inom vården. Transpersoner utsätts för stigmatisering och självmordsstatistiken för dessa personer är hög. Syftet med denna studie var att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där 16 kvalitativa studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det finns en stor kunskapsbrist hos hälso- och sjukvårdspersonal om transpersoner och transfrågor. Transpersoner möts av heteronormativa antaganden och stereotyper samt utsätts för diskriminering och stigmatisering inom vården. Slutsats: Det krävs mer kunskap om transpersoner och de problem som dessa personer stöter på inom vården för att de ska kunna få en likvärdig vård och inte utsättas för diskriminering eller bemötande som upplevs kränkande. Det behövs även mer utbildning inom ämnet för hälso- och sjukvårdspersonal samt redan i utbildningen för sjuksköterskor.

Schizofreni är en psykisk sjukdom där personens upplevelse av sjukdomen är en viktig utgångspunkt för sjuksköterskans omvårdnad. För att förbättra vården krävs mer kunskap om hur det är att leva med schizofreni. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelsen av att leva med den psykiska sjukdomen schizofreni. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes systematiskt, vilket gav 14 vetenskapliga artiklar som utformade resultatet. En innehållsanalys genomfördes, vilket resulterade i tre kategorier: utanförskap, förluster och värdefullt liv. Resultatet visade att personer med schizofreni kände ensamhet och utanförskap. Sjukdomen bidrog även till stora förluster i livet. Trots motgångar framkom flera faktorer som kunde leda till ett värdefullt liv. Personer med schizofreni upplevde att hälso- och sjukvårdspersonal behövde visa hänsyn, lyssna samt ge utrymme för att kunna skapa ett gott vårdande. En ökad kunskap om sjukdomen rekommenderas för att minska stigmatiseringen av schizofreni. Fortsatt forskning om hur hälso- och sjukvårdspersonal bör bemöta personer med schizofreni efterfrågas. / Schizophrenia is a mental illness where the person’s experience of the disease is an important basis for nursing care. To improve the care, more knowledge is required about the experience of living with schizophrenia. The aim of the study was to describe the experience of living with the mental illness schizophrenia. The study was conducted as a literature study. The literature search was done systematically, resulting in 14 scientific articles that shaped the outcome of the study. A content analysis was conducted, which resulted in three categories: alienation, losses and valuable life. The results showed that people with schizophrenia feel loneliness and alienation. The disease also contributed to huge losses of life. Despite setbacks several factors that could lead to a meaningful life was revealed. To create good caring, people with schizophrenia felt that health professionals need to show respect, listen and give space. Increased knowledge about the disease is recommended to reduce the stigma of schizophrenia. Further research on how health professionals should behave against people with schizophrenia is requested.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.