No description available.

Bakgrund: Att vårdas palliativt är en individuell upplevelse som kan påverka en människa både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Patienter kan uppleva problem och behov inom alla dessa fyra dimensioner där sjuksköterskan behöver bemöta dessa. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser hos vuxna patienter som vårdas palliativt. Metod: Deskriptiv design där litteraturöversikt med en deduktiv kvalitativ ansats som metod har använts. Databaser som användes för litteratursökning var PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kategorierna: psykiska upplevelser, fysiska upplevelser, sociala upplevelser och existentiella upplevelser. Bland psykiska upplevelser beskrevs svåra känslor som ensamhet, rädsla och frustration. Andra beskrev positiva känslor som en upplevd trygghet. Deltagarnas fysiska upplevelser varierade mellan att känna sig påverkad av uppvisade fysiska symtom samt att vara beroende av fysisk hjälp från andra. Upplevelser utifrån den sociala dimensionen visade vikten av relationsbildandet och tillit mellan patient och vårdpersonal och att behov och önskemål gällande att få information varierade. De existentiella upplevelserna visade att patienterna kände en osäkerhet inför döden och frågor kring varför just de blivit sjuka. Det visade även att patienter som vårdas palliativt önskar bli sedd som person, och inte patienter. Slutsats: Upplevelser och behov hos patienter som vårdas palliativt varierar och kan sträcka sig genom flera dimensioner. För att kunna tillfredsställa dessa behov behöver omvårdnaden planeras och genomföras utifrån ett personcentrerat perspektiv och med patientens individuella behov i åtanke. Sjuksköterskan behöver arbeta utifrån de fyra dimensionerna, de fyra hörnstenarna samt de fyra etiska principerna för att tillgodose patientens behov och lindra lidandet på bästa sätt.

Bakgrund: Osteoartrit (OA), även kallat artros, är en av de vanligaste ledsjukdomarna i världen. Sjukdomen innebär för individen inskränkt rörlighet, smärta och stelhet till följd av en förlust och degeneration av lednära strukturer. Artrosskolan tillhandahåller grundbehandling för sjukdomen vilket innebär patientutbildning och träning med stark evidens gällande effekter på smärta och funktion. Egenvård är den hantering av sjukdomsförloppet som sker dag till dag av individen, detta är en viktig del för patientgruppen då sjukdomen är kronisk och livslång. Svenska artrosregistret för statistik på patienterna från artrosskolan och jämför de med Socialstyrelsens kliniska riktlinjer och de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppens uppsatta mål för patientgruppen. Utöver enkätformulär från artrosskolan finns det ingen studie i Sverige som ger en nyanserad bild av patienters erfarenheter av egenvård flera månader efter deltagande i artrosskolan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser och erfarenheter av egenvård hos patienter med osteoartrit 9 månader efter deltagande i artrosskola. Metod: Åtta patienter med OA rekryterades från en rehabenhet i region Östergötland där de tidigare genomgått artrosskolan. Informanterna intervjuades individuellt med en semistrukturerad intervjuguide och innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod. Resultat: Informanternas svar delades in 16 subkategorier och följande 5 huvudkategorier: erfarenheter som främjar egenvård, föreställningar om effekter av egenvård, negativa upplevelser av egenvård, egna strategier för egenvård i vardagen samt tankar och upplevelser av artrosskolan. Konklusion: En ökad förståelse för sjukdom och behandling, en personlig och social motivation, samt egna strategier i vardagen men även negativa upplevelser som hindrande faktorer eller dålig behandlingseffekt var erfarenheter av egenvård vid OA som informanterna beskrev.

Hysterektomi är något kvinnor genomgår till följd av sjukdomar eller postpartum blödningar och det påverkar kvinnor på olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att ha genomgått en hysterektomi. För att utföra studien användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i sex kategorier: att förlora sin fertilitet och kvinnlighet, att ha ett behov av information, att känna förändringar i kroppen och kroppsbilden, att ha smärtsamma påminnelser, att vara i behov av stöd och att ha olika känslor vid återhämtningen. Resultatet påvisade olika upplevelser av att ha genomgått en hysterektomi. Vid akut hysterektomi handlade stora delar om bristen på information och att hysterektomin var traumatiserande. Vid planerade hysterektomier upplevde kvinnorna att det var lättande att inte längre behöva lida av symtom och att de kände sig friare. Några aspekter var densamma oberoende om kvinnorna hade genomgått en akut eller planerad hysterektomi. Vidare forskning behövs kring hur information delges vid hysterektomier samt hur hälso- och sjukvårdspersonal ska bemöta och kommunicera om den sexuella hälsan och det psykiska välmåendet.

Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>

<p>Varje individ är unik när det gäller behovet av sömn. Sömnproblem är ett förekommande symtom bland patienter med Parkinsons sjukdom. Ett annat symtom vid Parkinsons sjukdom är fatigue som kan ses som ett multidimensionellt begrepp med fysiska, känslomässiga, kognitiva samt sociala aspekter. Fatigue är dock fortfarande ett kliniskt underskattat symtom vid sjukdomen. Syftet med studien var att belysa förekomsten av fatigue och sömnproblem hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie. Det genomfördes en kvalitativ innehållsanalys på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom. Dessa kategorier var: förekomst av orkeslöshet, förekomst av störd sömn samt oemotståndlig trötthet i samband med någon aktivitet. Litteraturstudien kan bidra med kunskap och medvetenhet om upplevelser kring fatigue och sömnproblem vid Parkinsons sjukdom.</p>

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

Flera källor visar att interagerande arbetssätt spelar en viktig roll för elevers lärande. Bland dem finns arbetssättet parläsning som i tidigare forskning och litteratur visat sig gynna bland annat elevers läsförmåga och deras motivation till läsning. Trots detta arrangerar lärare ofta läsning som en individuell aktivitet i skolan, varpå vi i detta examensarbete valt att undersöka arbetssättet parläsning utifrån lärares åsikter. Detta för att bidra med vidare kunskap om arbetssättet och dess användning i svenskundervisningen.   Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie där nio verksamma lärare deltagit genom skriftliga intervjuer över e-mejl. Deras svar har analyserats och bildat tre kategorier som besvarat frågeställningen, det vill säga vad lärare i ämnet svenska uttrycker för åsikter om arbetssättet parläsning i svenskundervisningen. Kategorierna som bildats är parläsning möjliggör lärande, parläsning hämmas av fysiska förutsättningar och parläsning ökar elevers delaktighet.   Utifrån en diskussion mellan resultat och tidigare forskning har vi dragit slutsatsen att arbetssättet är fördelaktigt för elevers lärande. Detta då de deltagande lärarna till stor del ser ser på parläsning som positivt ur ett elevperspektiv, medan de kritiska åsikterna snarare är skrivna utifrån ett lärarperspektiv. I slutsatsen har vi dessutom kunnat konstatera att de kritiska aspekterna med parläsning inte nödvändigtvis behöver hämma användandet av arbetssättet i svenskundervisningen om läraren har ett öppet sinne och är kreativ.