Bakgrund: Överlevnadschansen av ett hjärtstopp är låg där medelålders män är den mest utsatta gruppen. De mest förekommande orsakerna är bakomliggande hjärtsjukdomar varav hjärtinfarkt dominerar. Ett hjärtstopp kan leda till kognitiva problem och att se över livsstilen är viktigt för att förebygga så att det inte händer igen. Mötet med döden ändrar perspektivet till livet och spirituella frågor kan väckas. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats där data analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna fick en ny syn på sin kropp och ändrade prioriteringar i livet med en längtan efter normalitet. Att ha mött döden gav en tacksamhet till livet. Det fanns ett behov av att fylla minnesluckorna som uppstod under hjärtstoppet. Överlevnaden innebar blandade känslor som rädsla och oro över sin kropp och inför framtiden. Stödet från familjen och vården spelade en stor roll för tillfrisknandet, dock upplevde informanterna att vården negligerade dem. Slutsats: Hjärtstoppet gav upphov till psykologiska svårigheter som inte tycks uppmärksammas av vården. Mening i livet tycks vara en faktor för att uppleva normalitet och att fylla avbrottet där minnen saknas tyder på behovet av att forma ett sammanhang. Omgivningens stöd är av vikt för tillfrisknandet. Med inblick i personernas livsvärld kan sjuksköterskan få kunskap för att underlätta tillfrisknandet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka egenskaper som olika sociala kategorier tillskrivs i nyhetsrapporteringen kring coronapandemin. Studien avslöjar att svensk nyhetsmedia rapporterar kring coronapandemin via historiska mönster och konventioner som har sin grund i enkla uppdelningar mellan olika sociala kategorier. För att kunna finna dessa resultat har metoden kvalitativ textanalys använts, vilket är en metod som nyttjas för att kunna belysa olika kategorier och teman i det utvalda materialet. Denna studie försöker också se till ett intersektionellt perspektiv på de beskrivningar som lyfts fram i materialet. För att göra det har både en additivt samt en inter-kategorisk utgångspunkt, vilket är ett sätt att först se till sociala kategorier som fristående för att sedan för dem samma med hjälp av intersektionalitetsteori. Kort sagt tyder studien på att nyhetsrapporteringen reproducerar och återskapar de ditomimer som samhället över lång tid har använt sig av. Där mansrollen är överordnad kvinnorollen, de ”vita” är överordnad ”de andra” och de ”kapabla” medelålders är överordnad de ”svaga” unga och gamla.

Bakgrund: 2019 utfördes 19692 höftprotesoperationer i Sverige. Den vanligaste orsaken till ingreppet är artros. Men även inflammatorisk ledsjukdom och höftfrakturer är orsaker. Höftprotesoperation innebär att ersätta kroppens egenhöftled mot en i konstgjort material. Preoperativt har de flesta patienterna problem i sitt vardagliga liv som postoperativt förbättrades. Syftet var att beskriva patientens upplevelse av att leva med höftprotes. Metod: en allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod med en induktiv ansats. Analysen utgår från Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom tre teman med tolv subteman. Temana var upplevelsen av olika känslor, vikten av rehabilitering och patientenssmärtupplevelse. Slutsats: Känslorna kan variera och pendla från rädsla till glädje. Rehabiliteringsprocessen är en stor del av upplevelsen och väldigt viktig efter att man har genomgått höftprotesoperation. Smärta är vanligt att uppleva vid en höftprotesoperation och därför är det viktigt att hantera smärtan med exempelvis farmakologiska medel.

VFU-perioderna påvisade att introduktionen var en viktig del i förskolans verksamhet för både barn och vårdnadshavare. Vi ville forska mera inom detta område.Studiens bakgrund tar upp anknytningsfaktorers betydelse inom introduktion av de yngsta barnen och deras vårdnadshavare. Dessa faktorer har betydelse för om anknytningen blir trygg eller otrygg. En trygg anknytning leder till att barnen lättare kan ta emot utmaningar som syftar till att utmana och vidga barnens synsätt inom normer och värderingar samt världsuppfattning.Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om sitt arbete för att möjliggöra en trygg anknytning under förskoleintroduktionen, utifrån enskild-ochgruppintroduktion.Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer möjliggör trygg anknytning inom enskild- och gruppintroduktion? På vilket sätt beskriver förskollärare att de arbetar för att trygg anknytning ska kunna möjliggöras vid enskild- och gruppintroduktion? Vad finns det för fördelar och nackdelar med olika arbetssätt såsom grupp- och enskild introduktion enligt förskollärare?Under tidigare forskning tar Ahnert upp hur gruppstorlekar påverkar barn på olika sätt. Denna studie passar för att jämföra enskild- och gruppintroduktion (Ahnert m.fl., 2006, s. 673). Commodaris studie visar att barnens anknytning påverkar den kognitiva förmågan. Anknytningen mellan barn och pedagog har stor betydelse för hur samspelet ser ut gällande barnets utforskande (2013, s. 2).Bowlbys säger att man ser när en anknytning har skett mellan barn och pedagog genom pedagogens lyhördhet för barnets olika reaktioner (Bowlby, 2007, s. 311).Enligt Månsson ser och tolkar pedagoger barns behov på olika sätt. Personalgruppen behöver diskutera tillsammans och komma fram till en gemensam handlingsplan (Månsson , 2011, s. 16).Jonsson och Williams menade att förskolans arbete påverkas av tidsbrist, och att läroplanen styr vilken inlärning som ska erbjudas (Jonsson & Williams, 2012, s. 591).Metoden som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. Intervjufrågorna utgick ifrån arbetssätten enskild- och gruppintroduktion. Den teori som använts är Bowlbys anknytningsteori. De centrala begreppen som används är anknytning, trygg bas och säker hamn.Resultaten arbetades fram med hjälp av studiens syfte, forskningsfrågor och Bowlbys anknytningsteori. Delstudierna utgick från arbetssätten, enskild- och gruppintroduktion. Resultaten jämfördes med tidigare forskning. Studierna kom fram till att det är fördelaktigt att arbeta med enskild introduktion, och att gruppintroduktionen förändras till att mer och mer likna en enskild introduktion.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Sjukdomen kräver en medicinsk behandling i kombination med operation för optimal återställning. De olika behandlingarna kan medföra biverkningar som påverkar kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En bröstcanceroperation räddar livet på många men kan även kvarlämna en känsla av förlorad femininitet samt förändra kvinnans subjektiva upplevelse av sig själv och hennes relation till sin omvärld. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar dessa kvinnors mående för att främja hälsa. Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metoden är en litteraturöversikt som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Studiens resultat presenteras med två teman: Individuella känslor som påverkar hela familjen och Behov av stöd som främjar hälsa samt sex subteman. Resultatet visade att kvinnor upplever att bröstcancer associeras med en kamp mellan liv och död. I samband med en bröstcancerdiagnos upplever kvinnor att deras kroppsuppfattning, familjerelationer, sexuella hälsa och sociala kontakter förändras samtidigt som de upplever en emotionell påfrestning. Slutsatser av denna studie är att kvinnor med bröstcancer har olika upplevelser och känslor beroende på var de befinner sig i sjukdomsförloppet. Dessutom är kvinnor med bröstcancer extra sårbara och är i behov av god vård som inkluderar ett professionellt stöd och bemötande från vårdpersonal.

Celiaki beskrivs som en kronisk autoimmun sjukdom som triggas av konsumtion av gluten, vilket är ett protein som finns i vete, korn och råg. Gluten leder till att tunntarmen blir inflammerad på grund av att kroppen inte klarar att bryta ner proteinet. Vilket leder till att tunntarmen inte kan ta upp näring. Att leva med en osynlig sjukdom kan leda till att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen, och personer som drabbades av osynlig sjukdom kan lätt skuldbelägga sig själv och ha svårt att acceptera sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxnas upplevelse att leva med celiaki. Författarna använde sig av metoden kvalitativ litteratstudie, där 11 stycken vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades och valdes ut att ingå och som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; Sjukdomen påverkar identiteten och tvingas acceptera det, Psykiska och fysiska symtom försvårar vardagen, Att inte kunna lita på andra som är okunniga, Glutenfri diet är dyr och utbudet är begränsat, Bristande stöd från sjukvård och omgivning. Resultatet visade på att celiaki upplevdes påverka flera aspekter av livet och upplevelsen varierar mellan olika personer. Okunskap och oförståelse av andra var något många upplevde som svårt att hantera. Okunskap, oförståelse, glutenfri diet, sociala situationer och symtom beskrevs vara centralt för hur personer upplevde celiaki.

Syftet med studien är att undersöka hur språkfrämjande arbete uttrycks i musikundervisning i förskolan. Studien utgår efter hur förskollärarna arbetar med musik i språkutvecklande syfte, hur musikundervisning utformas i verksamheten samt hur pedagogerna reflekterar på sina möjligheter att undervisa i musik utifrån egna kompetenser. Studiens teoretiska perspektiv tar avstamp i Jean Piagets kognitiva utvecklingsteori och begreppen assimilation, ackommodation och ekvilibrium som han grundar sina resonemang på. Assimilation innebär att barnen först skapar sig en uppfattning och gör det i handling innan de tar till sig ny kunskap, nästa steg blir att barnen har fått sin uppfattning och det är just då ny kunskap kan läras in, eftersom det sker  ackommodation. Ekvilibrium innebär balans mellan assimilation och ackommodation, där barnet skapar sig en uppfattning av sina tankar i förhållande till omvärlden. Majoriteten av barn uppskattar musik och blir glädjefulla. Att arbeta med musik i språkfrämjande syfte skapar goda förutsättningar till att främja den språkliga utvecklingen hos barn. Vi har använt oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Samtliga förskollärare har en positiv inställning kring musikens användning i undervisningen. Ingen av förskollärarna arbetar specifikt med musik i språkutvecklande syfte men de kan se att arbeta med musik bidrar till och fungerar som språklig stimulans. På förskolan Månen har förskollärarna observerat att barnen blir mer glädjefulla när det används musik i undervisningen. De har lyft fram musikens positiva påverkan till ledningen som stöttat förskollärarna på Månen att starta upp en gemensam musikstund där alla barnen på avdelningarna kan närvara. Förskollärarna på Månen känner fullt förtroende för ledningen och menar om de ger en motivering till varför de ska arbeta med ett specifikt material och ämnesområde i undervisningssyfte stöttas de av ledningen. På förskolan Solen har förskollärarna inte ställt frågor till ledningen om musik i undervisningen men de arbetar kontinuerligt med musik dagligen utifrån barnens intresse och behov. Slutsatsen av vår studie är att förskollärarna inte har arbetat med musik i språkfrämjande syfte, men de har varit medvetna om att det är ett bra komplement att använda  för att utveckla barnens språk.   Nyckelord: kvalitativ metod, musik, språkutveckling, undervisning

Studien tar sin utgångspunkt i förskollärares naturvetenskapsundervisning. Syftet med studien var att undersöka vad förskollärarna ansåg sig ha för kunskaper samt hur dem tillämpade kunskaperna i praktiken. Våra forskningsfrågor har varit: vilka didaktiska val gör förskollärare i förhållande till läroplansmålen för naturvetenskap? samt hur ser den ämnesdidaktiska kompetensen ut bland förskollärare?Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som underlag. För att uppnå studiens syfte valde vi att genomföra åtta intervjuer med förskollärare, varav hälften arbetade med de yngre barnen och hälften med de äldre barnen. Vi har utgått från en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats i vår studie där vi analyserat resultaten utifrån de teoretiska begreppen livsvärld och intersubjektivitet.Resultaten av studien visade att majoriteten av förskollärarna har goda kunskaper i naturvetenskap men att de trots det kontinuerligt behöver fördjupa sig i de delar av ämnet de undervisar om för tillfället. Det framkommer även att hälften av förskollärarna främst fokuserade på biologin inom naturvetenskapsundervisningen. Vidare visar resultaten att samtliga förskollärare utgick från barnens intressen när de planerade och undervisade i naturvetenskap. Förskollärarna anpassade de didaktiska valen utifrån barnens ålder och kunskapsnivå.

Sammanfattning Bakgrund: ALS är en progressiv sjukdom som drabbar nervcellerna i ryggmärgen och hjärnan och leder slutligen till döden. Trots forskningsinsatser finns ingen botande behandling idag. I Sverige insjuknar ungefär 250 personer varje år Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre självbiografier analyserades enligt Graneheim & Lundmans (2017) beskrivning av en manifest innehållsanalys.  Resultat: De analyserade självbiografierna resulterade i fyra kategorier med sju underkategorier som skildrade personernas upplevelser av att leva med ALS. Kategorin ”Sviktande funktionsförmåga,” med underkategorierna Att vara fången i sin egen kropp och Besvikelse och rädsla när kroppsfunktionen avtar. Kategorin “En hotad existens”, med underkategorierna Emotionella känslor och Sorg och osäkerhet inför framtiden. Kategorin ”Acceptans en väg till ett värdigt liv”, med underkategorierna Att tänka positiv var en förutsättning för acceptans och Att anpassa sig efter situationen. Kategorin ”Sociala förluster”, med underkategorin Det sociala sammanhanget förändrat Slutsats: Personer med ALS sjukdom lider mycket sett till fysiska såväl som psykiska aspekter.  Kliniska implikationer: Sjukdomen ALS medför ett stort behov av stöd och hjälp till dem som drabbats av sjukdomen. Detta behöver vårdpersonal uppmärksamma för att kunna tillämpa tillfredsställande omvårdnad   .

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att se hur leken kan användas som redskap för lärande. Målet har varit att undersöka hur leken kan användas i skolan. Arbetet har genomförts genom kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. En av de tyngsta teoretikerna har varit Winnicott och Knutsdotter Olofsson. Intervjuerna har varit sex stycken jämnt fördelade på två skolor, en stor och en liten. Resultatet visar att de flesta lärarna tycker att lek är något lustfyllt och ofta förekommande och när det gäller lärandet så ser de flesta att lek och lärande hör ihop. De använder ofta leken i sin undervisning på diverse olika sätt t.ex. spel, inspiration från miljön utomhus och rörelse. Leken har en förmåga att minska i takt med elevernas stigande ålder. Min analys visar att stor del av lekandet syftar till som belöning eller paus från det verkliga lärandet. Men jag måste säga att förvånande stor del av leken var inkluderad i lärande syfte.