Bakgrund: ALS drabbar drygt 200 människor i Sverige varje år. Trots detta är förståelsen för hur det är att leva med sjukdomen otillräcklig. Forskningen som finns är begränsad och för att kunna ge personer med ALS en adekvat vård är det viktigt att förstå hur det är för dem att leva med sin sjukdom. Syfte: Syftet var att skildra hur personer med ALS upplever sin sjukdom och livssituation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på fem självbiografier. Materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Efter analys av självbiografierna framkom fyra kategorier: Att känna sig begränsad, Att befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang, En strävan efter ett värdigt liv samt En hotad existens med tillhörande underkategorier. Slutsatser: Att känna sig begränsad, befinna sig i ett förändrat socialt sammanhang och den hotade existensen medför ett lidande på samma gång som det medför en känsla av sammanhang. En strävan efter ett värdigt liv medförde mening och gjorde situationen mer hanterbar och begriplig. För att individanpassa vården är det viktigt för sjuksköterskan att ha en förståelse för hur det är att leva med ALS.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett växande problem där patientens hela liv påverkas i olika dimensioner. Detta kan leda till en minskad livskvalité och ett ökat lidande. För att kunna ge patienter med hjärtsvikt en bra vård är det av stor vikt att förstå hur patienten upplever att sitt liv påverkas. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie med systematisk bearbetning av litteratur innehållande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Alla artiklar genomgick en kvalitetsgranskning, där sju artiklar höll en hög kvalitet och tre artiklar höll en medelhög kvalitet. Insamlade data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Under analysen framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Följande kategorier framkom: “Upplevelsen av faktorer som påverkade patientens liv negativt”, “Upplevelsen av livsstilsförändringar” samt “Upplevelsen av påfrestningar i dagligt liv”. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt orsakar flera negativa konsekvenser på patientens dagliga liv och aktiviteter. Flertalet patienter upplever brister inom vården, framförallt information kring hur man hanterar sin sjukdom. Vidare forskning och utbildning om hur vården ska bemöta dessa patienter behövs, för att kunna utveckla vården och ge en mer personcentrerad vård.

No description available.

Kunskaper inom genetik är viktiga för välunderbyggda beslut, till exempel i fråga om genmodifierade grödor eller medicinska behandlingar. Studier har dock visat att gymnasieelever har svårt att utveckla en djupare förståelse av genetik. I denna kvalitativa studie undersöks hur gymnasielärare pratar om genen och dess funktion i undervisningsfilmer på Youtube. Studien har sin utgångspunkt i definierade genetiska modeller och variationsteorin. De analyserade undervisningsfilmerna visar att lärare använder flertalet modeller för att beskriva genen och dess funktion. Det finns en progression i undervisningen där lärarna går från enklare modeller som den Mendelska, klassiska och biokemiskklassiska till de mer processinriktade neoklassiska och moderna modellerna. Den variationsteoretiska analysen visar på olika sätt som lärare använder sig av variation för en ökad förståelse. Variation används i större utsträckning när de enklare modellerna används i undervisningen och det spekuleras om detta kan leda till att en enkla förståelsen av genetik medierad av den klassiska genetiken förstärks.

Background: In Sweden, many patients seek emergency care and nurses in the emergency department therefore need to consider several aspects during their work to meet the patients' needs. At the same time, nurses feel understaffed with too much work responsibility, which contributes to increased stress among them. There is a risk that the patient's care needs and relationships between the nurse and the patient are therefore neglected in the care. Aim: To describe patients' experiences of care in an emergency department. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis of 12 qualitative articles. Result: Two themes with 5 subthemes. First theme: To be seen as a unique person with subthemes; To be confirmed for their needs and That meaningful communication creates well-being. Second theme: Being in the dark due to poor care with subthemes; That long waiting times create discomfort, Feeling dissatisfied with a lack of care and Feeling vulnerable during the care period. Conclusion: The result indicates mixed experiences in the patients who were cared for in an emergency department. To promote patients' well-being, an important interaction was that nurses care was based on a good treatment and took the time to talk to the patients. However, negative experiences from the patients were described where long waiting times and the lack of communication were recurring problems that caused unnecessary suffering.

Bakgrund: En god kommunikation mellan patient och sjuksköterska är betydelsefullt för patientsäkerheten, patientens välbefinnande och hälsa. År 2019 drabbades cirka 25 700 personer av en stroke i Sverige. Efter en stroke är det cirka 40 % som drabbas av afasi, vilket innebär en del eller helt nedsatt språkförmåga. Att drabbas av afasi påverkar patientens förmåga att kommunicera, vilket kan göra det svårt för sjuksköterskan att ta del av patientens berättelse såväl som önskemål, behov och vilja. För att kunna ge bästa möjliga omvårdnad och förutsättningar för att främja hälsa och lindra lidande, är det av betydelse att sjuksköterskan har en förståelse för hur strokepatienter upplever kommunikation vid afasi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vuxna (18+) strokepatienters upplevelser av att kommunicera vid afasi. Metod: Metoden var en litteraturöversikt med induktiv ansats, där nio artiklar med kvalitativ design inkluderades. Analysprocessen genomfördes med inspiration från Fribergs (2017a) analysmodell vid en litteraturöversikt. Resultat: Analysen av de nio vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier; Känslomässig påverkan av att kommunicera, Upplevelser av identitet och roller, Upplevelser av stöd, Upplevelser av delaktighet med hjälp av kommunikationsstrategier, Upplevelser av omgivningens påverkan. Slutsats: Att drabbas av afasi efter en stroke medförde en omfattande känslomässig påverkan på grund av den bristfälliga kommunikativa funktionen. Det påverkade även patienternas identitet och de roller som livet gestaltat. Stöd från familj, vänner och sjuksköterskor var betydelsefullt för individernas välbefinnande och livskvalitet. Vid kommunikation upplevde patienterna att omgivningen var avgörande för en gynnsam kommunikation. De flesta patienterna upplevde ökad delaktighet i daglig kommunikation och beslutstagande genom användning av kommunikationsstrategier. Genom att tillämpa kommunikationsstrategier kan sjuksköterskan ta del av patientens berättelse och subjektiva upplevelser för att utforma en god omvårdnad. Till följd av att sjuksköterskor får ökad kunskap om patienternas upplevelser, kan det medföra stöd i omvårdnaden för sjuksköterskan och främjat välbefinnande för patienten.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de största dödsorsakerna i världen och uppstår vid långvarig syrebrist i blodkärlen som uppkommer vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt är: tobaksrökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet, alkoholanvändning, högt kolesterol och hypertoni. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan personer uppleva rädsla för att återinsjukna och behöva genomgå stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dataanalysen framkom sex kategorier ”Att leva med oro, rädsla och sorg”, Att uppleva ett förändrat sexliv”, ”Att drabbas av trötthet med påverkan på det dagliga och sociala livet”, ”Att vara i behov av stöd och information”, ”Att återta kontrollen över sitt liv och sin kropp” och ”Att få en andra chans med nya värderingar”. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till ett lidande då hjärtinfarkten påverkade personer som drabbats både mentalt och fysiskt. Personer upplevde oro och rädsla över att återinsjukna och en trötthet som inverkade negativt på det dagliga och sociala livet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård för att kunna ge det stöd och den behandling som personen behöver efter en hjärtinfarkt. Detta för att minska risken för lidande, främja en god återhämtning och öka välbefinnandet.

En bakomliggande orsak till dyspné är många gånger lunginsufficiens. Lunginsufficiens beräknas bli den tredje främsta dödsorsaken i världen år 2030. Dyspné kan även uppstå på grund av andra sjukdomar som vårdpersonal möter dagligen. Dyspné är en subjektiv upplevelse av andfåddhet som normaliseras eller förbises då det uppfattas som en naturlig del i sjukdom och åldrande. För att kunna erbjuda en adekvat vård till dessa personer behöver vi förstå deras subjektiva upplevelser, syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva personers upplevelse av att leva med dyspné. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Totalt 13 artiklar analyserades för att sammanställa och få en djupare förståelse av personers upplevelser av detta fenomen. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som i synnerhet beskriver negativa känslor i form av ångest, rädsla och oro. Studier visade att personer upplevde begränsningar i det dagliga livet som påverkade funktionella, psykiska och sociala aspekter. Personer upplevde att stöd var viktigt på grund av deras nedsatta kapacitet. Aktiviteter hjälpte personer att glömma problem samt motiverade dem till att uppnå en acceptabel livskvalité. Resultatet belyser även olika strategier som personer använde sig av i syfte att undvika dyspné eller förbättra sin andning. Diskussionen tar upp psykiska aspekter och existentiella frågor som dyspné kan orsaka. Den betonar vikten av att sjuksköterskan har kunskap inom dessa områden samt mod att ställa känsliga frågor för att kunna möta personer med dyspné och anpassa vården efter behov. Vidare forskning är därför viktigt för att få fördjupade kunskaper om ämnet.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre och med den stigande åldern ökar risken för åldersrelaterade åkommor exempelvis undernäring. Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som ämnar att identifiera trycksår, fall, undernäring, blåsdysfunktion och ohälsa i munnen hos patienter över 65 år, finna orsaker, föreslå relevanta åtgärder samt utvärdera dessa åtgärder. För att identifiera eventuella risker används riskbedömningsinstrument och det är sjuksköterskans ansvar att registreringarna genomförs samt att relevanta åtgärder sätts in. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med riskbedömningen tillhörande kvalitetsregistret Senior Alert. Metod: Sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta med Senior Alert verksamma inom en geriatrisk akutvårdsavdelning intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta data som insamlats. Resultat: Intervjuerna resulterade i 2 huvudrubriker och 5 underrubriker. Utifrån intervjuerna framkom att sjuksköterskorna ansåg att Senior Alert kunde bidra till en bättre vård för äldre patienter. Slutsats: Senior Alert ses som ett bra arbetsverktyg i den preventiva omvårdnaden för äldre personer. Riskbedömningen upplevdes i denna studie vara det bästa med Senior Alert och var ett bra hjälpmedel i den förebyggande vården. Dock finns behov i att öka kunskap i hur registret bör användas för att utnyttja Senior Alert på bästa sätt. Detta gäller såväl på arbetsplatser och inom utbildningar i landet.

Bakgrund:  Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder. I Sverige lever cirka 200 000 kvinnor med diagnosen endometrios och globalt ungefär 176 miljoner. Endometrios innebär att celler som liknar livmoderslemhinnan och normalt befinner sig i livmodern, växer utanför livmodern och lokaliserar sig på olika ställen i kroppen, där cellerna kan reproducera sig, exempelvis äggstockar, tarmar, bukhinna och urinblåsa. Smärta vid endometrios är den största anledningen till begränsningar och ett långvarigt lidande i kvinnors dagliga liv. Begreppet lidande förklaras enligt Katie Erikssons teori med sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av begränsningar i det dagliga livet i relation till endometrios. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier som beskrev kvinnors begränsningar. Dessa är; begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer samt begränsning av psykiskt välmående. Slutsats: Endometrios är en gynekologisk kronisk sjukdom som begränsade kvinnor i många avseenden där smärtan var största anledningen till kvinnors begränsningar i livet. I studien redovisades resultatet avseende begränsningar vid fysisk aktivitet, begränsningar vid intima relationer, begränsningar vid sociala relationer och begränsningar av psykiskt välmående som visar hur påverkade kvinnorna blev både fysiskt och psykiskt i många avseenden varför kunskapen om endometrios behöver bli bättre.