Bakgrund: Studier har visat att i den dagliga omvårdnaden av äldre hjälpberoende personer är munvården ofta försummad. Vårdpersonal utför det mesta av munvården inom äldreomsorgen, men sjuksköterskor har det yttersta ansvaret för omvårdnad inom hälso- och sjukvården och har därmed en viktig roll i att de äldre vårdtagarnas behov av munvård tillgodoses. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av munvård till äldre. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats gjordes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades till resultatet efter kvalitetsgranskning. Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Vårdpersonalens erfarenheter var att prioritering av munvård i omvårdnaden, tydliga riktlinjer och rutiner, kunskap och kompetens samt samarbete och tillgång till tandvård var viktigt för upprätthållandet av munvård. Vårdtagarnas vilja och förmåga att medverka vid munvård samt vårdpersonalens attityder och bemötande påverkade genomförandet av daglig god munvård. Slutsats: Munvård bör ingå i omvårdnadsarbetet som en prioriterad uppgift med tydliga riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning. Förfarandet av munvård kan vidareutvecklas genom förbättrad utbildning, omvårdnadsdokumentation med strukturerad munbedömning som stöd för munvårdsplan och kvalitetsbedömning av utförd munvård. Genomförandet av munvård kan även vidareutvecklas genom resursplanering, engagemang, samarbete och kommunikation mellan vårdpersonal.

Bakgrund: Enligt World Health Organisation är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. År 2015 diagnostiserades drygt 7000 kvinnor i åldrarna 20-75 år med diagnosen bröstcancer i Sverige. Varav 90% hade gjort ett kirurgiskt ingrepp. Brösten har varit en symbol för att visa stolthet över sin kropp, sexualitet, moderskap och fruktbarhet genom alla tider. Livskvalitén hos kvinnor som hade gjort bröstkirurgi kunde påverkas både fysiskt och psykiskt. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vad som påverkade kvinnors livskvalité efter kirurgi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ design Resultat: Resultatet visade att kvinnorna beskrev sin livskvalité som både positiv och negativ utifrån de tre tema som framkom i resultatet. Tema som framkom var Förändrad uppfattning av kroppen, Förändrat känsloliv och Förändrat vardagsliv. Slutsats: Denna litteraturöversikt har skapat en förståelse kring ämnet samt en mer ingående fördjupning. Bröstkirurgi kan ses som en lättnad över att fortfarande vara vid liv men även försvaga kvinnorna både fysiskt och psykiskt.

HIV är en kronisk sjukdom som orsakas av ett virus så kallat humant immunbristvirus. Sjukdomen läker inte ut spontant utan finns kvar resten av livet. De människor som lever med sjukdomen står inför ett antal utmaningar bland annat stigmatisering. Syftet med studien var att beskriva hur personer som lever med hiv upplever stigmatiseringen. En litteratursökning genomfördes där två självbiografier som svarade mot syftet valdes ut. Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats där människors berättelser analyseras med utgångspunkt från ett inifrånperspektiv. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; att tvingas ta till lögner för att skydda sig själv, att känna skuld, skam och dåligt samvete, att känna självförakt och längta efter livet som det brukade vara, att känna sig ensam och rädd, att tvingas acceptera sig själv som hivsmittad, att stigmatiseringen var inbillad och uppförstorad. Resultatet visade att stigmatiseringen skapade ett onödigt lidande för dessa personer vilket kunde bidra till lögner, isolering och förnekelse. Slutsatsen var att personer som lever med HIV fick en bättre livskvalitet när de fick stöd från omgivningen. Studien kan bidra till en bättre omvårdnad för dessa personer genom att lägga upp riktade interventioner där man för strukturerade pedagogiska samtal såsom personcentrerad kommunikation. Syfte med sådan kommunikation är att dels hjälpa personerna att hantera självstigmatiseringen samt stödja dom i att våga berätta om sin sjukdom för anhöriga.

Syfte: Att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter insjuknandet i stroke. Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv syntes och en kvalitativ ansats.Bakgrund: Varje år insjuknar tiotusentals människor i stroke i Sverige. Detta gör att sjuksköterskor i det dagliga arbetet ofta möter patienter som på ett eller annat sätt drabbats av insjuknandet. Närstående upplever att de var oförberedda inför den nya situationen och sjuksköterskor upplever svårigheter i hur de ska hantera och bemöta patienterna. Resultat: I resultatet identifierades två teman med tre respektive två subteman. Ett tema som identifierats var upplevelser av att leva i en främmande kropp med tre tillhörande subteman, förändrade förutsättningar för självständighet, en förändrad kropp och förändrade möjligheter att delta i aktiviteter utanför hemmet. Det andra temat var upplevelser av att finna sig i en ny livssituation med två tillhörande subteman, att inte leva upp till egna och omgivningens förväntningar och strävan att hitta tillbaka till sig själv. Slutsats: Att insjukna i stroke upplevdes som en livsomvälvande erfarenhet som var svår att hantera och acceptera. Ökad förståelse hos sjuksköterskor skulle kunna komma att bidra till ökat stöd för patienter i att förbereda sig och för att uppnå acceptans. Nyckelord: kvalitativ, livssituation, patientperspektiv, stroke, upplevelser

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 800 000 personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad.

No description available.

I denna studie undersöks hur inre- och yttre ramfaktorer påverkar högstadielärares användning av läroböcker i religionskunskap. Ämnet blev intressant när vi, under våra VFU-perioder, upplevt att det skiljer mycket mellan hur olika religionskunskapslärare använder läroboken och vilken typ av lärobok de tillämpar. Vi vill undersöka vilka faktorer som ligger bakom skillnaden som vi upplevt. Vi applicerar ramfaktorteorin för att se hur inre och yttre ramfaktorer påverkar lärarens val och användning av läroboken. De yttre ramfaktorer som vi undersöker är styrdokument, tid, pengar och styrning samt elevgruppen och de inre ramfaktorer som vi undersöker är lärares erfarenheter. Genom att göra en kvalitativ studie i form av intervjuer har vi undersökt hur, lärare som undervisar i religionskunskap, använder sig av eller inte använder läroboken i sin planering, undervisning och uppgifter. I denna studie intervjuas 6 högstadielärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Lärarna jobbar på olika skolor i olika områden men i samma kommun. Lärarna har olika lång erfarenhet av yrket, är i olika åldrar samt av olika kön. Vi kom fram till att de faktorer som påverkar lärares planering och utformande av undervisning i praktiken skiljer sig åt beroende på om det är inre eller yttre ramfaktorer som är inblandade. De yttre ramfaktorerna påverkar generellt lärarens arbete mer än de inre och lärarna kan i ganska liten utsträckning göra något för att påverka dessa faktorer och kan endast försöka hitta ett sätt att förhålla sig till dessa. De inre ramfaktorerna är lättare för en lärare att påverka då dessa behandlar lärarens egna arbets- och synsätt. Styrdokument är den yttre faktor som har störst inverkan på valet av lärobok och lärarens erfarenhet är den inre faktor som har stor inverkan på hur läraren använder läroboken.

Att vårda den döende kan vara omtumlande. Vissa sjuksköterskor är rädda för döden och har svårt att hantera sina känslor om döende och döden samtidigt som de tar hand om den döende patienten. Problemet ligger i att det är svårt för sjuksköterskan att balansera sina egna känslor medan hon tar hand om patienterna, patienten ligger i fokus. Det gäller att sjuksköterskan kan ta hand om patientens känslor och upplevelser på ett bra sätt utan att sjuksköterskans känslor tar över. Sjuksköterskan måste vara lyhörd, och att göra så mycket som möjligt för att patienten ska kunna dö med värdighet och uppleva en god död. Vårdteoretikern är Katie Eriksson och utgår ifrån hennes begrepp lidande, hälsa och människa. Bakgrunden handlar om sjuksköterskornas roll inför vårdandet samt de anhörigas perspektiv. Syftet med detta arbete är att beskriva upplevelser och känslor hos patienter som befinner sig i livets slutskede inför döden. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design och utgår ifrån Graneheim & Lundmans analysprocess (2004) med manifest metod. Bland resultatet hittades det tre kategorier, acceptans inför döden, sorg och tro. Slutsatserna är att upplevelser är något unikt och personligt. Patienterna i biografierna upplevde innan de dog en acceptans inför döden.Nyckelord: döden, döende, kvalitativ, Litteraturstudie, palliativ, upplevelser / The caring of the dying can be difficult. Some of the nurses are afraid of death and has a hard time to confront their feelings meanwhile they care for the patients. Problem is at the caring of the dying patients meanwhile the nurses are not feeling comfortable with the caring as they are too much emotional, the patient are in focus. It’s up to the nurse to take care of the patient’s emotions and experiences in a good way without their own feelings take over. The nurse must be responsive and make everything in their power so that the patient can die with dignity and to experience a good death. The care theorist is Katie Eriksson and her concepts on human, suffering and health. The background is about the nurses part before caring and the role of the families. The aim is to describe patients who are in late palliative phase experiences before death. The method use in this composition is a qualitative literature study, descriptive design and the analyze method is from Graneheim & Lundman (2004). The result was in three categories, acceptance of death, sadness and faith. Conclusions is that experiences is something that is unique and personal. The patients in the biographies experienced before death acceptance of the disease and an acceptance of death.Keywords: death, dying, experiences, literature review, palliative, qualitative / nej

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer.Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen. Resultat: Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden.  Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom. Slutsats: Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.

Bakgrund: Idag är det allt mer förekommande med utbrott av multiresistenta stammar på sjukhus, det blir då ett ökat behov av att patienter trots vårdform ska vårdas inom isolering. Smittsamma infektionssjukdomar kräver isolering för att förhindra spridning av infektion. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed. Granskningen av artiklarna gjordes genom Kristianstad Högskolas granskningsmall. Resultat: Patienternas upplevelser av isolering vid en infektionssjukdom kunde delas upp i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Känslor i samband med isolering: Smittsam och smutsig, diskriminering, ensamhet. Att vara inlåst: Instängd och övergiven, begränsad, konsekvenser och isoleringsrummets betydelse. Mötet med sjuksköterskan:Informationsbrist och bemötande. Diskussion: Patienter med infektionssjukdom som kräver isolering upplevde i stor utsträckning att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap om deras infektionssjukdom och om riktlinjer vid isolering och att deras upplevelse av diskriminering stärktes för att de blev åtskilda från andra patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom för att kunna ge de en god omvårdnad och en jämlik vård.