We learn more and practice social skills through cooperative learning. Research has shown that students who work together towards common goals become more motivated and therefore gain more knowledge.  Students who have challenges whilst learning can benefit from cooperative learning, but what about the high-performing students? How do high-performing students interpret cooperative working? In this essay I will, with a socio-cultural perspective, analyse the high performing students' ideas on cooperative learning. Students participated in a group interview. They conducted a survey with multiple choice questions and open answers questions and were observed during some lessons. The results of these surveys were analysed using Robert Slavins analysis model where I have looked at cognitive outcomes and non-cognitive outcomes as: interaction, altruism and intersubjective understanding. The results showed that students appreciate the cooperative learning but they see a danger of free-riders. The students also expressed a fear of being graded unfairly. The conclusion is therefore that the teacher's role is important to counter the negative aspects that the students raise. The teacher needs to have a clear structure and a clear goal of cooperative lessons to ensure that all students benefit from both cognitive and noncognitive outcomes.

Flera källor visar att interagerande arbetssätt spelar en viktig roll för elevers lärande. Bland dem finns arbetssättet parläsning som i tidigare forskning och litteratur visat sig gynna bland annat elevers läsförmåga och deras motivation till läsning. Trots detta arrangerar lärare ofta läsning som en individuell aktivitet i skolan, varpå vi i detta examensarbete valt att undersöka arbetssättet parläsning utifrån lärares åsikter. Detta för att bidra med vidare kunskap om arbetssättet och dess användning i svenskundervisningen.   Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie där nio verksamma lärare deltagit genom skriftliga intervjuer över e-mejl. Deras svar har analyserats och bildat tre kategorier som besvarat frågeställningen, det vill säga vad lärare i ämnet svenska uttrycker för åsikter om arbetssättet parläsning i svenskundervisningen. Kategorierna som bildats är parläsning möjliggör lärande, parläsning hämmas av fysiska förutsättningar och parläsning ökar elevers delaktighet.   Utifrån en diskussion mellan resultat och tidigare forskning har vi dragit slutsatsen att arbetssättet är fördelaktigt för elevers lärande. Detta då de deltagande lärarna till stor del ser ser på parläsning som positivt ur ett elevperspektiv, medan de kritiska åsikterna snarare är skrivna utifrån ett lärarperspektiv. I slutsatsen har vi dessutom kunnat konstatera att de kritiska aspekterna med parläsning inte nödvändigtvis behöver hämma användandet av arbetssättet i svenskundervisningen om läraren har ett öppet sinne och är kreativ.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–3 undervisar i lässtrategier samt hur de motiverar elever till ökad läsning av skönlitterära böcker. För att ta reda på det utgår vi från två frågeställningar: Vilka strategier säger lärarna att de använder för att öka läsandet bland sina elever? På vilka sätt beskriver lärarna att de stöttar eleverna med hjälp av olika strategier i och utanför skolan? För att få svar på våra frågor användes en kvalitativ metod där intervjuer med nio grundskollärare i årskurserna 1–3 genomfördes. Vi analyserade våra resultat med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett gediget och varierat sätt med lässtrategier genom att läsa tillsammans med eleverna, samtala om texter, förklara ord samt med parläsning. Det är vid de här tillfällena som stöttning i störst utsträckning ges. När eleverna läser skönlitterära böcker visar resultatet att eleverna lämnas mer ensamma i sin läsning och att stöttning då är bristfällig. Samtliga lärare är eniga om att mängdträning i läsning är betydelsefullt och för att utveckla elevernas läsning ser lärarna det nödvändigt att ge eleverna läsläxa. / <p>Inriktning svenska</p>

Studiens syfte är att undersöka om läsgrupper är en vanlig arbetsmetod i F–3 och vilka fördelar samt nackdelar som finns med metoden. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Genomförandet av studien sker via enkätundersökning riktad till lärare som arbetar på lågstadiet. Resultatet visar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att läsgrupperna bidrar till bättre läsförståelse, ökat ordförråd och bättre gemenskap i klassen. Några av utmaningarna som respondenterna tar upp är personalbrist, stora elevgrupper och tidsbrist. Slutsatsen påvisar att läsgrupper är en vanlig arbetsmetod på lågstadiet och att det finns många fördelar med metoden, som bättre självkänsla och ökat självförtroenden hos eleverna.

Reading and especially the practice of reading aloud are crucial elements in the education of children’s earlier years. Amounts of previously conducted research is tackling reoccurring problems around reading and literacy, but just relatively few relate their work to the practice of reading aloud in the classroom setting.  This study is hereby focusing on reading aloud in the context of the large classroom and examining question types of observed conversations. By taking three different student and teacher groups (years 1, 2 and 3) into account, the small-scale study attempts to answer concerns on how, where and about what these conversations are taking place. With a backdrop on related research, the study makes use of three different researchers as a framework to respond to this. Because the narrow scale of the study it can’t be seen as representative as such, but provides suggestions for further reflections.

Läsförmågan hos elever i svenska skolan sjunker och alla elever som kommer till mellanstadiet har inte utvecklat en automatiserad avkodningsförmåga. En begränsad avkodningsförmåga som kvarstår ända upp till mellanstadiet kan leda till svårigheter att inhämta kunskaper i skolans samtliga ämnen eftersom läsningen behövs för attlära genom läsning. Elever på mellanstadiet behöver därför erbjudas strukturerad avkodningsträning, något som inte alltid görs delvis på grund av avsaknad avspecialpedagogiska resurser, träningstid och kompetensbrist. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en undervisningsdesign som erbjuder strukturerad avkodningsträning i RtI-modellens lager 1 på mellanstadiet kan ge positiv effekt på samtliga elevers avkodningsförmåga. Eftersom studier visat att en förbättrad avkodningsförmåga även kan förbättra läsförståelsen mäts även denna förmåga. I studien, som omfattade 16 strukturerade träningspass i par under fyra veckor, ingick 62 elever i interventionsgruppen och 18 elever i jämförelsegruppen. Studien hade en mixed-methods design där effekten av avkodningsträningen i interventionen analyserades kvantitativt och de deltagande lärarnas upplevelser analyserades kvalitativt. Resultaten har visat att undervisningsdesignen Parläsning i helklass på mellanstadiet haft positiv effekt på avkodning och att den är användbar. Studien visade även att undervisningsdesignen kräver pre-test och post-test för att upptäcka och erbjuda elever med misstänkta läs- och skrivsvårigheter insatser enligt RtI-modellens olika lager.