Sedan år 1919 så har män och kvinnor lika rättigheter att rösta i val och att delta politiskt i Sverige. Under första delen av 1900-talet startades flera kvinnoförbund inom partierna för att öka kvinnlig representation och inflytande i politiken då kvinnor, trots samma formella rättigheter, länge ansågs vara underrepresenterade och saknade inflytande. Idag har Sverige jämn könsfördelning vad gäller män och kvinnor i riksdagen och landet framhålls ofta som ett av världens mest jämställda länder. Trots detta så har sex av åtta riksdagspartier ännu kvinnoförbund. Då nutida studier saknas om vad kvinnoförbund gör och huruvida de har reellt politiskt inflytande, så har denna uppsats sökt svar på frågan om hur kvinnoförbunden själva uppfattar sin funktion i politiken idag. Efter intervjuer med representanter från kvinnoförbunden har en utgångspunkt och tre uppfattade funktioner identifierats. Utgångspunkten för fem av kvinnoförbunden att Sverige ännu inte är jämställt. Därför behövs att kvinnoförbunden lyfter och synliggör jämställdhetsproblematik. En funktion som kvinnoförbunden uppfattar sig ha är att de policy-utvecklar jämställdhetspolitik. Dessutom så positions-stärker kvinnoförbundet kvinnor internt genom utbildningar och nätverksmöjligheter. Detta motiveras nödvändigt för att stärka kvinnor, särskilt då kvinnor är underrepresenterade i politiken generellt. Den tredje funktion som kvinnoförbunden har idag är att de når kvinnliga väljare. Kvinnoförbundet agerar förlängd arm till partiet och kan, i egenskap av att vara kvinnor, locka och tilltala kvinnor.

Denna uppsats undersöker Sverigedemokraternas kvinnoförbund SD-Kvinnor och hur förbundet ser på jämställdhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett kvinnoförbund på högerkanten formeras och att analysera denna formering utifrån ett genusperspektiv. Utgångspunkten har varit att svara på huruvida SD-Kvinnor representerades i SD-Kuriren under 2010–2012, vilka föreställningar som genomsyrar SD-Kvinnor och deras idéer om jämställdhet samt vilka politiska ämnen som diskuteras i kvinnoförbundets podcast ”Snedsteg” och vilka idéer och föreställningar dessa ämnen laddas med. Det teoretiska förhållningssättet är genusbaserad. Metoden utgörs av en kvalitativ textanalys där såväl fysiskt som digitalt material används. SD-Kvinnors idéer om jämställdhet bygger på konservativa grunddrag. De föreställningar som genomsyrar SD-Kvinnors idéer om jämställdhet är att de vill att den enskilda familjen har rätt till självbestämmande och att detta skall respekteras. Kvoteringsfrågan är SD-Kvinnor starkt kritiska till då de menar att jämställdhetspolitik handlar om att lösa problem som är ojämna hellre än att fördela lika mellan könen. Den övervägande politiska människosyn som kvinnoförbundet har handlar i hög grad om att bejaka de biologiska skillnaderna mellan könen. I SD-Kuriren är det tydligt att kvinnor är underrepresenterade i medlemstidningen under den period som undersöks. SD-Kvinnor presenteras på ett visst sätt i medlemstidningen,och gärna separat från det övriga innehållet i medlemstidningen. En slags idealbild av SD-Kvinnan skrivs fram där den socialkonservativa idén om idealkvinnan konstrueras. De politiska ämnen som diskuteras i podcasten Snedsteg är hämtade direkt från Sverigedemokraternas politik där endast sverigedemokrater är inbjudna. De ämnen som diskuteras är breda samhällsfrågor i form av brottslighet, invandring, hedersfrågor, den egna utanförskapen samt vårdfrågor. Dessa laddas med idén om Sverige som ett otryggt samhälle i förfall. Den här uppsatsen visar även att SD-Kvinnor inte nämns i SD-Kuriren förrän i juni 2011 trots att kvinnoförbundet funnits sedan oktober 2010. / This paper explores the women’s union called SD-Women of the political party Sweden Democrats and where they stand in terms of gender equality. The purpose of this paper is to investigate how a women’s union in the far right is formed and analyze this from a gender perspective. The basis has been to find out whether SD-Women are represented in their newspaper SD-Kuriren during 2010-2012, which type of concepts are raised by SD-Women and their ideas regarding gender equality, and lastly also which political topics are discussed in SD-Women’s podcast “Snedsteg” and the notions and concepts these topics are saturated by. The theoretical approach is based on gender and the method constitutes of a qualitative textual analysis where both physical and digital material is used.SD-Women’s ideas in terms of gender equality are based on a conservative essence. The concept that saturates SD-Women’s ideas regarding gender equality is that every individual family should be allowed to govern itself without outside influence and this is something that should be respected. The subject of electoral quotas is strongly criticized by SD-Women as they imply that gender equality politics should revolve around solving inequality problems rather than dividing equally amongst the genders. The predominant political views of SD-Women in terms of mankind is to affirm the biological differences between genders. In SD-Kuriren it’s clear that women are less represented during the period that is analyzed. SD-Women is presented in a very specific way in SD-Kuriren, and often separated from the other contents of the newspaper. A type of ideal image of a Sweden Democrat women is offered where the social conservative idea of an ideal woman is constructed.The political topics that are discussed in the podcast Snedsteg are directly imported from the politics of Sweden Democrats themselves where only other Sweden Democrats are invited to the podcast. The discussed topics are often the larger societal issues like crime, immigration, family honor, health care and also the Sweden Democrats own alienation. These topics are saturated with the idea of Sweden being an insecure society under decay. This paper will also shed a light on the fact that SD-Women is not mentioned at all in SD-Kuriren until June 2011, even though they were in existence since October 2010.