Abstrakt   Skolans uppdrag är många. Ett av dem är att genomföra systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetssäkra undervisningen och inkludera eleverna i detta. Syftet med denna studie var att undersöka ett antal lärares grundsyn på begreppet kvalitet samt hur de ansåg sig använda kvalitetsredovisningen i arbetet.  Ytterligare avsågs studien utforska hur eleven involveras i kvalitetsarbetet. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Hur tolkar de intervjuade lärarna begreppet kvalitet och hur anser de sig arbeta med kvalitetsredovisningar. På vilket sätt diskuterar lärarna kopplingen mellan kvalitetsredovisning och arbetet med eleven utifrån lärandet och delaktigheten. För att få svar på dessa frågeställningar valdes intervju som metod med sex yrkesverksamma lärare och skolledare. Resultatet av studien visar på olika uppfattningar. Dels att struktur för ett effektivt arbetssätt saknas men även strategier i kvalitetsredovisningarna som kan förbättras. Idag är dokumentet mer en hyllvärmare än systematisk information. Reflektioner och diskussioner kring den pedagogiska verksamheten är dagligen en viktig del i skolans utveckling

No description available.

Skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning där alla elever utifrån behov ska få den stöttning som behövs för att uppnå de avsatta målen. Vissa elever uppnår målen i matematik medan andra elever hamnar i matematiksvårigheter och behöver mer stöttning för att uppnå målen. Elever i matematiksvårigheter är ett relativt generellt begrepp som är svårt att identifiera. Matematiksvårigheter med bakomliggande diagnos som orsak är dock ingen exakt definition då även elevers vardag påverkar elevers prestationer i skolan. Studiens syfte är att undersöka hur undervisande lärare i årskurs 1-3 arbetar med elever som befinner sig i matematiksvårigheter samt vilka former av stöd och hjälpmedel de använder i detta arbete. I studien genomfördes intervjuer med sex informanter i olika städer i Sverige. Resultatet visade på en varierad syn och kunskap kring diagnoser men en gemensam syn kring att hemförhållanden påverkar elevers matematikinlärning. De visade även att ett varierat arbetssätt samt en god relation till skolledning kan hjälpa att främja elevers matematikundervisning.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur man arbetar med utomhuspedagogik i förskolan ur såväl lärar- som barnperspektiv. Datainsamlingen har skett via intervjuer med barn och lärare på förskolan. I resultatet presenterar vi de svar som vi fick från barn och lärare på förskolan. Vi har även kategoriserat svaren efter lämpliga ämnesområden. Barn har väldigt livlig fantasi och använder sig dagligen av den när de leker sina lekar på förskolan. Lärarna är däremot väldigt koncentrerade på sina planerade aktiviteter och tar inte tillvara på vilka intressen barnen har

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lärare leder i klassrummet, samt hur detta påverkar lärandemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lärare på högstadiet framkom vilka olika strategier de använder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som är vägvinnande när det gäller att uppnå en positiv lärandemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet från lärarens sida, både när det på vilka olika sätt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lärarna till ett lugn hos eleverna då de kan ta till sig instruktionerna och förstår vad som förväntas av dem, vilket då har en positiv inverkan på klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Lärarna menade här att en ständig dialog med eleverna gör att läraren vet var respektive elev befinner sig i sitt lärande vilket underlättar för denne att hjälpa eleven vidare. Goda relationer till eleverna har också, enligt lärarna, en positiv effekt på klassrumsmiljön då eleverna blir mer motiverade att göra de uppgifter som läraren lägger fram då de, med bakgrund av den goda relationen, vill göra läraren nöjd.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers tv- och datorspelsvanor.  Vad motiverar gymnasielever till att spela tv- och datorspel?  Hur ser sambandet ut mellan gymnasieelevers hälsa enligt WHO och tv- och datorspelsvanor?  Hur ser sambandet ut mellan gymnasielevers tv- och datorspelsvanor och deras betyg inom idrott och hälsa? Metod: En enkätundersökning utfördes i två skolor inom Stockholms län. Det var 120 respondenter mellan 15 till 18 år som deltog. Enkäten var uppdelad i fyra delar efter frågeställningarna. Svaren på enkäten kategoriserades och analyserades för att kunna svara på frågeställningarna   Resultat: 83 procent av respondenterna i denna studie hade någon sorts vana av tv- och datorspel. Ju fler dagar per vecka de spelade, ju fler timmar i följd spelade de. Den största anledningen till att spela tv- och datorspel är för att aktiviteten upplevs som kul. Över 50 procent av respondenterna i denna studie, oberoende om de spelar tv- och datorspel eller inte, nådde FHI:s rekommendationer av fysisk aktivitet. De som spelar tv- och datorspel spenderar lite mindre tid med sin familj än de som inte spelar alls. Över 80 procent av alla respondenter, oavsett om de spelar eller inte ansåg att de psykiskt/mentalt mår bra eller superbra. Det framkommer även att de som spelar sju dagar per vecka även har högst betyg. Slutsats: Sammanfattningsvis tyder denna studie på ett positivt samband mellan en hög grad av tv- och datorspel och högt betyg i idrott och hälsa. Denna studie tyder även på att tv- och datorspel inte påverkar vare sig den fysiska eller psykiska hälsan. Den sociala hälsan är däremot svårare att tyda då resultaten inte visar någon större skillnad mellan olika grupper och tidigare forskning säger emot varandra. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket. Resultaten av denna undersökning tyder på att idrottslärares tolkning av hälsa inte beror på antalet år de har arbetat inom yrket eller deras könstillhörighet. Resultaten tyder inte heller på att idrottslärarna har ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa och vad som ska ingå i hälsoundervisningen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hur lärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå från kvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare med olika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellan lärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuverna framkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljöns betydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen av att synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna

No description available.