Anmälningsskyldigheten är en del av det uppdrag en lärare har, att anmäla är något lärare enligt lag är skyldiga att göra. Detta arbete är en studie av tre lärares upplevelser av anmälningsskyldigheten och hur de upplever socialtjänstens bemötande, med syftet att försöka ta reda på varför så procentuellt få anmälningar kommer från skolans värld och hur man skulle kunna arbeta för att få fler lärare att ta steget att anmäla. Det vår undersökning pekar mot är att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten brister och att de två myndigheterna, trots det gemensamma intresset att verka för barns bästa, inte möts. Det vi kommit fram till är att samarbetet måste förbättras och att frågan om anmälningsskyldigheten bör lyftas fram i större utsträckning än den verkar göra idag.

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens – lösningsstrategi. Vår slutsats är att det cirkulerar olika beskrivningar på problemlösning och att problemlösning både kan användas som medel och som mål, vilket även går att utläsa i kursplanen.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning. Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer.

Abstract Forskning visar att barn som vistas inomhus i trånga utrymmen med högt buller och dålig luft mår sämre än de barn som vistas utomhus oftare i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger tänker och deras resonemang till undervisning utomhus samt vilka faktorer som ligger till grund om lärarna väljer att gå ut eller stanna inne i sin undervisning. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer som gjorts med fem pedagoger på tre olika skolor. Resultatet av studien visade tydligt på att faktorer som tid, resurser och närhet till naturen spelar roll i valet om pedagoger väljer att hålla undervisning inomhus eller utomhus. Ett mönster framträdde tydligt i de olika pedagogernas tankar och synsätt. Pedagogerna är insatta och förstår vad inne och utemiljön har för betydelse för eleverna då konkreta exempel som luftens, rörelsers betydelse för elevers lärande framfördes under intervjuerna. Pedagogerna poängterade att luften gjorde eleverna piggare och de mår bra av att få röra på sig. Pedagogerna anser att man måste använda sig av de material som finns i naturen och att de är ute på matematiken, idrotten och naturkunskapen. Pedagogerna hade gärna velat gå ut oftare då alla utom en pedagog hade nära till natur och bra platser att vistas i. Olika faktorer som brist på personal samt tidsplaneringar gjorde inte det möjligt att undervisa utomhus i den mängd som pedagogerna hade velat.

I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen. Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ”tabubelagt”. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ”lägga sig i”. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan. Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga. Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering. Vi har också kommit fram till att fritidspedagoger/förskollärare i högre utsträckning än lärarna vill ha en bättre kunskap om hur man bör bemöta skilsmässobarn..

No description available.

No description available.

No description available.

Hotad, utsatt, uthängd, trakasserad, rädd och kränkt är ord som man kanske inte i första hand förknippar med läraryrket men som är verklighet för många lärare idag. Olika undersökningar visar att lärare känner obehag att gå till arbetet. De olika anledningarna till vad som skapar detta obehag är bland annat fysiskt våld, hot om fysiskt våld och trakasserier. Vi vill ta reda på om skolan har en handlingsplan för utsatta lärare, hur det upplevs att vara utsatt och varför det är så få som berättar om det. Vi valde en kvalitativ forskningsansats med ostrukturerade intervjuer samt litteraturstudier för insamling av datamaterial. Vi har intervjuat tre rektorer och tre skyddsombud. Det visar sig att en av anledningarna till att lärare väljer att inte kontakta arbetsgivare eller anmäla vid utsatthet är rädsla för att upplevas som misslyckad. Vad som även kom fram är att vid intervjutillfällen så fanns det inga handlingsplaner på skolorna som var kända för de anställda eller skyddsombuden. Rektorer hänvisade till likabehandlingsplanen, som egentligen är till för elever och inte lärare eller andra anställda på skolan. Skolan som organisation måste förbättra sin planering och sitt preventiva arbete mot hot och våld riktat mot lärare, och börja följa de fastställda stadgar och lagar som finns som riktlinjer för hur man ska hantera just hot och våld i skolan.