<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.</p>

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra behöriga och obehöriga lärares uppfattning om betygssättning. I den intervjubaserade studien deltog engelsklärare från både grund- och gymnasieskola. Fyra av dem hade pedagogisk högskoleexamen, och fyra hade det inte. Bland resultatet framkom tydligt att de behöriga lärarna enbart utgår från kursplanen och betygskriterierna i sin betygssättning i högre utsträckning än de obehöriga lärarna. Båda kategorierna upplevde generellt betygskriterierna som svårtolkade, och upplevde ett visst missnöje med dagens betygssystem. Samtal kring betygssättning förekommer bland båda kategorierna, men i en mer organiserad form bland de behöriga lärarna. Generellt kunde också konstateras att de obehöriga lärarna i högre utsträckning tar hänsyn till ovidkommande faktorer, som till exempel aktivitet på lektionerna och allmän ambitionsnivå.

This is a qualitative textual analysis of curriculum for primary education in 1962, the curriculum for primary education in 1969, the curriculum for primary education in 1980, the curriculum for the compulsory school system in 1994 and the curriculum for primary school 2011th. Purpose of this thesis is to see how the government through the curriculum specifies directives for how teachers should be more or less authoritative. The boundaries of the essay are to only look at the claims against the teacher in elementary school. The questions are what is required of the teacher directly or indirectly from the curriculum 1962,1969,1980,1994 and 2011, focusing on the concept of authority and what change has taken place? To answer these questions, I have read the current curricula and other research publications in the field. The theories that are essential in the paper are hermeneutic theory and curriculum theory. The two theories are used as an approach to reading and analyzing the curricula. The paper showed that changes in the requirements of the teacher have changed from curriculum for elementary school 1962 to curriculum for elementary school 2011th. A change has taken place both in the government's directives on what relationship the teacher should have with the student, but also in how the teacher should educate the student. As for teaching mixer authority as described it does not appreciably in the curricula instead I looked at what sanction funds existed in the school during this period. Another important observation is that the curriculum says the targets are to school but not how the teacher will achieve these goals.

Bakgrund: Urvalet av litteratur med fokus på lärarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjälp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vår studie. Syfte: Syftet med vår studie är att få en fördjupad kunskap om föräldrars egna uppfattningar om den nya lärarlegitimationen och läraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jämföra skillnaden mellan föräldrarnas syn på skolan jämfört med förskolan och därmed föräldrarnas syn på lärare som verkar i skolan respektive förskolan. Metod: För det ovannämnda syftet har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med föräldrar. Intervjuerna är genomförda på en förskola och en skola i en mellanstor kommun i Västra Götaland. Resultat: Utifrån våra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lärare – den som kan allt, Förskola och skolan – lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation. En genomgående upplevelse hos de intervjuade föräldrarna är att lärarens uppdrag förändras och att det ställs högre krav på deras kompetenser och behörighet. Legitimationen anses som ett bevis som säkerställer kvaliteten i utbildningen.

Detta arbete har grundats i ett intresse för utvecklandet av nyare arbetsmetoder i klassrummet med inflytande av elevers val och åsikter. Arbetet har grundats i ett genusperspektiv då vi vill se hur valen kan både likna och skilja sig från varandra, beroende på kön. Syftet har varit att med hjälp av elevers inflytande, uppdatera lärarens synsätt, att man kan använda olika medier i undervisningen. Fokus har legat på barnens perspektiv om hur de väljer olika medier, hur de konsumerar medierna i vardagen och hur detta kan skifta, beroende på kön. Arbetet bygger på intervjuer och enkäter. Studiens resultat struktureras efter elevernas svar på enkäterna, och ligger till grund för analysen där sambandet mellan intervjusvaren och enkäterna analyseras. Detta eftersom det vi ser i enkäterna kan styrkas eller kommenteras med hjälp av  intervjusvaren. Resultatet av arbetet presenterar elevernas resonemang och åsikter kring olika  typ av fiction och vår tolkning av varför det ser ut som det gör och hur det kan användas i  undervisningen. Våra tolkningar av datainsamlingen baseras på syftet med studien samt forskningsöversikten.

Denna uppsats syftar till att få en insikt i hur elever upplever konflikter som uppstår, varför de uppstår och när de uppstår. Uppsatsen syftar även till att se om det finns generella mönster och om det finns specifika platser som utmärker sig extra mycket. Även elevers syn på lärarens roll i konfliktsituationer belyses.   Det empiriska materialet består av intervjuer som gjorts med sex elever i årskurs fyra – sex. Detta material har sedan bearbetas och tolkats genom forskning till de frågeställningar uppsatsen ämnar svara på.   Resultatet visar att eleverna upplever att det är mycket konflikter främst under deras raster och att fotbollsplanen är en plats som utmärker sig extra mycket. Forskningen syftar till att idrottsliga aktiviter blir vanligare vid denna ålder och kan vara en bidragande faktor. Vidare visar resultatet att det finns skillnader i hur killar och tjejer ser på konflikter samt hur dessa konflikter ter sig. Eleverna upplevde också att det fanns ett lärarstöd i deras konfliktsituationer.

Teknik är ett ämne som inte är självklart inom den svenska skolan trots att det har en egen kursplan och är ett självständigt ämne. I och med att teknikämnet inte har samma plats i undervisningen finns det begränsat med forskning om begreppsanvändning i teknikundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att kartlägga lärares användning av begrepp i teknikundervisningen. Undersökningen har ägt rum genom en internetbaserad enkätundersökning. Undersökningen visar att lärare använder begrepp på varierande sätt i teknikundervisningen. Begrepp används i sammanhang som är teoretiska, praktiska samt i kombination teori och praktik. Anledningen till att lärare använder begrepp är att tydliggöra teknikämnet, att eleverna ska utveckla sitt språk, för att styrdokumenten säger så samt för att öka elevernas kunskap och lärande. Begrepp är ett viktigt redskap för att berika undervisningen och för att ge eleverna möjligheter till djupare förståelse och kunskap.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och utmaningar som en hälsoinspireradundervisning i årskurs 1-3 skulle innebära, samt hur denna skulle kunna utformas inom ramarna för dendagliga undervisningen. Metoden som användes var halvstrukturerade intervjuer, där två lärare ur varjeårskull valdes ut slumpmässigt. Resultatet visar stora skillnader i tolkningen av vad hälsa och enhälsoinspirerad undervisning skulle kunna innebära. Stora utmaningar i att planera och genomförahälsoinspirerad undervisning var dock bristen på tid, resurser och kunskap tillsammans medkommunikationssvårigheter och bristande samarbete lärare emellan. Föräldrars ansvar och engagemangvar dessutom något som efterfrågades för att lyckas med en hälsoinspirerad undervisning bland barnen. Iarbetet med hälsoundervisning i grundskolans yngre åldrar behövde också ett gemensamt materialutformas, där metoderna matchade de befintliga förutsättningarna i klassrummet. Genom ett bättresamarbete inom skolan, och med föräldrar, idrottsföreningar och lokala aktörer skulle en bra plattformkunna skapas för att nå framgång med en hälsoinspirerad undervisning.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1-3 uppfattar och definierar begreppet utomhuspedagogik. Därtill undersöktes hur och i vilken utsträckning denna pedagogik används i lärarnas undervisning samt vilka faktorer som kan påverka användningen. Studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde metoden och emiprin baserades på lärarnas olika uppfattningar, erfarenheter och åsikter om utomhuspedagogik. Resultatet visar att lärarna definierar begreppet utomhuspedagogik på fem olika sätt. Lärarna upplever att utomhuspedagogiken bidrar till ökad förståelse och djupare kunskapsinlärning hos eleverna eftersom kunskapen sätts in i ett verkligt och konkret sammanhang. Den tillåtande atmosfären som utomhuspedagogiken skapar gör att fler elever blir delaktiga i undervisningen. Utomhuspedagogiken används i varierande omfattning vilket bl.a. beror på lärarnas egna prioriteringar samt bristande kunskaper inom utomhuspedagogik och bristande erfarenheter av utomhusundervisning. Studiens slutsatser är bl.a. att lärarna som har mer utbildning inom utomhuspedagogiken definierar begreppet mer komplext och använder den oftare jämfört med de lärare som inte har någon utbildning inom området. Därför måste lärarna ges möjligheter att utvidga sin kompetens inom det utomhuspedagogiska området eftersom bristande kunskap och erfarenhet gällande att praktisera utomhuspedagogik skapar en osäkerhet och rädsla.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare organiserar sin undervisning med matematiska problem. Undersökningen har gjorts med hjälp av fem observationer av undervisningstillfällen samt intervjuer med fem undervisande lärare i matematik. Resultatet från undersökningen visar att kommunikation utgör en stor del av undervisningen med matematiska problem. Lärarna skapar tillfällen till samtal och interaktion i sin undervisning genom hela problemlösningsprocessen trots att deras definition av matematiska problem skiljer sig. Gemensamt för lärarnas undervisning är att den, likt forskning, organiseras i olika faser vilket är ett begrepp som beskrivs ytterligare i bakgrunden av den här studien. Trots denna gemensamma fasindelning visar resultatet att undervisningen organiseras olika inom dessa faser, även i de fall där flera lärare har deltagit i samma typ av fortbildning inom problemlösning. Resultatet visar även att sociomatiska normer är något som påverkar lärarnas organisering av arbetet med matematiska problem samt att undervisning med matematiska problem förekommer i olika stor utsträckning. / <p>Matematik</p>