Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur matematiklärare kan använda forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor som ett redskap i sin planering och undervisning. Hypotetiska utvecklingsbanor är ett begrepp som beskriver en möjlig utveckling av elevers konceptuella förståelse i matematik genom ett antal aktiviteter eller uppgifter. Resultatet från studien är att forskningsresultat utifrån hypotetiska utvecklingsbanor kan vägleda lärares planering och undervisning i matematik på flera sätt. Lärare kan använda forskning om hypotetiska utvecklingsbanor för att se vilka svårigheter elever kan ha inom det matematiska området och som en hjälp för att använda formativ bedömning i sin undervisning. Forskningsresultat om hypotetiska utvecklingsbanor kan hjälpa lärare att översätta mål och innehåll i läroplanen till aktiviteter och lektionsinnehåll och knyta samman olika begrepp och delar av det matematiska innehållet.

<p>I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.</p><p>I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.</p><p>Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken.</p><p>I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.</p>

I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet. I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare. Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken. I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.

Det finns ett behov av tydligare mål och riktlinjer i skolan för barn i yngre åldrar. Tidigare forskning har visat att lärares planering av matematikundervisning i förskoleklass varit bristfällig och saknat tydliga mål och riktlinjer. Vilket resulterat i en osäkerhet hos lärare i deras planering av undervisning. Denna studie har haft för avsikt att bidra med insikter om hur matematikundervisning i förskoleklass kan utformas och bedrivas, för att lägga en stabil grund inför elevernas kommande skolår. Vidare syftade studien till att synliggöra aspekter som påverkar lärares planering av undervisning, såväl framgångsfaktorer såväl som utmaningar. Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av personliga intervjuer. Tio lärare har intervjuats, som tidigare varit eller är aktiva i förskoleklass. Intervjuerna transkriberades i skrift och analyserades för att synliggöra ett sammantaget resultat. Studien vilar på ramfaktorteorins ramverk. Genom att applicera denna teori bidrog ramfaktorteorin till en förståelse för de ramfaktorer som påverkar lärare i deras planering av undervisning. Studiens resultat påvisade bland annat att lärare i förskoleklass inte mäter elevers kunskaper i matematikundervisningen. Vilket vidare resulterade i att vi inte kunde redogöra för ramfaktorteorins sista ram, undervisningens resultat. Detta i sin tur skulle kunna relateras till att läroplanen helt saknar mål och kunskapskrav för förskoleklassen. / There is a strong need for clearer goals and guidelines in school for younger children. Previous research has shown that teachers' planning of the mathematics education in preschool classes has been defective and has a lack of distinct goals and guidelines. This has resulted in an uncertainty among teachers in their planning.  This study has aimed to provide insights into how the mathematics education in preschool classes can be designed and conducted to lay a solid ground for students' upcoming school years. Furthermore, the study aimed to highlight aspects that´s influencing teachers' planning, both success factors and challenges. We did a qualitative study in the form of personal interviews. Ten teachers, who have been or are currently active in preschool classes, were interviewed. The study is based on the framework of frame factor theory. By applying this theory, the study aims to understand how the framework theory contributes to an understanding of the framework factors influencing teachers in their planning of education. The study's results showed, among other things, that preschool teachers do not assess students' knowledge in the mathematical subject. Consequently, we were unable to account for the final frame factor of the theory, the teaching outcomes. This, in turn, could be related to the curriculums completely lack of goals and knowledge requirements for the preschool class.