<p>Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet.</p>

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet.

In this pilot study, we have investigated what the two biggest newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter, and the two largest union affiliated journals Lärartidningen/Lärarnastidning and Skolvärlden has written about teachers in their professional roles, and investigated if and whether their reporting has changed over time. In the study, we have also examined what the newspapers and the union affiliated journals emphasize as status enhancing and status lowering factors for the Swedish teaching staff. We have furthermore analyzed our material through Leif Mathiassons theoretical framework in the anthology Uppdrag Lärare –En antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar, in which he describes the creation of the image of the school as a medial and political construction. To reinforce Mathiassons theoretical framework we have also presented and used the agenda theory, the gestalt theory and the priming theory in our concluding discussion. In our results, we can see that the work environment is the largest and most frequently reported theme in both the newspapers and in the union affiliated journals, in which the work environment acts as a hub where the other themes are interconnected. In conclusion we can see that some patterns have not changed significantly in the debate regarding the school and the teacher in their professional role between 1979 and the first years of the 21th century. Medias focus on subject knowledge, financial resources, increased wages, discipline and enhanced status of the teaching profession remains and are described in similar terms throughout the whole of our studied period, and thus is not a new problem or new feature in the media debate about the Swedish school system.

Denna studie är en skildring över skolämnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lärarkårens fackliga tidskrift Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. Skildringens syfte är att identifiera och problematisera lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Vidare är syftet att undersöka hur makt utövas genom språket, men även hur makt utövas i skolämnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvägagångssätt analyseras hur språket används som redskap för att utöva makt, närmare bestämt hur tidskriften bidrar till att formera lärarkårens självförståelse. Foucaults begrepp biomakt används som teoretisk utgångspunkt för analysen av maktutövning i skolämnet. Enligt Foucault är biomakt ett produktivt tillvägagångssätt att styra en befolkning mot ett bättre och hälsosammare liv, med syftet att skapa ett bättre samhälle. Förutom en övergripande läsning av samtliga nummer mellan perioden 1961-2012, har ca 250 artiklar närlästs och analyserats. Skildringen utgår från tre större diskussionsområden så som de framkommer av rösterna i tidskriften: skolämnets betydelse, skolämnets innehåll och skolämnets status. Tolkningen har skett processlikt: en sökning av de mest framträdande diskussionerna i texten; identifiering av röster som kommer till tals men även vad som inte sägs; analys av återkommande ord och uttryck, hur dessa sammanlänkas och slutligen vad dessa innebär för lärarkåren och skolämnet. Analysen visar att tidskriften är ett forum som producerar och reproducerar lärarkårens självförståelse och föreställning om skolämnet. Lärarkåren samlas runt föreställningen att skolämnet gör något bra för samhället – genom utövning av biomakt främjar de folkhälsan. Detta benämner jag den goda avsikten. Den goda avsikten är den dominerande synen på skolämnet som ämnet omtalas i tidskriften, både av lärarkåren och av externa röster som politiker, idrottsrörelsen och myndigheter. Det är en föreställning som inte ifrågasätts, den utgör grunden för skolämnet och för lärarkåren. / This study is a depiction of the school subject of physical exercise the way it is expressed in the teacher faculty’s union magazine Idrott & Hälsa : Organ för Svenska Idrottslärar-föreningen. The objective of this depiction is to identify and problematize the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. Furthermore, the objective is to study how power is exercised through language, but also how power is exercised in the school subject. Michel Foucault’s discussions on power and power exercise are the basis for methodology and theory of the study. Discourse analysis is used as a methodological approach to analyze how language is used as a tool to exercise power, specifically how the magazine will contribute to produce the teachers’ self-understanding. Foucault’s concept of bio-power is used as theoretical approach to analyze how power is exercised in the school subject. According to Foucault, bio-power is a productive approach to control a population to a better and healthier life, with the purpose to create a better society. In addition to an overall reading of all magazine numbers during 1961-2012, about 250 articles have been thoroughly read and analyzed. The depiction is based on three major discussions expressed by the voices in the magazine: the meaning of the school subject, its contents and its status. The interpretation has been done as a process: investigating what issues are most prominent in the magazine; identifying the voices that are heard but also what is not said; analyzing frequent words and expressions, how these are associated and intertwined and finally what these mean to the teacher faculty and the school subject. The analysis show, that the magazine is a forum that produces and reproduces the teacher faculty’s self-understanding and conception of the school subject. The teachers gather around the notion that the school subject does something good for society – through the exercise of bio-power they promote public health. This is what I call the good intention. The good intention is the dominant view of the school subject as it is spoken of in the magazine, both of the teachers and by external voices as politicians, sports movement and governments. It is a notion that is not questioned; it is the basis of the school subject and for the teachers’ faculty.