Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa. För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på. För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien. Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan och hälsa som motsats till sjukdom. När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.

2010 reviderades läroplanen för förskolan. Frågor som berör förändring i förskolans uppdrag är alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framåt i önskad riktning. Syftet med denna studie är att undersöka förskolelärares intentioner med att ha sångsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sångsamling används som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger på ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelärare. Resultatet visar på att pedagogernas intentioner är de samma som funnits länge i den traditionella förskolan, det vill säga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men även andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lärandeinriktade, lärandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande. Förskolans läroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att använda sångsamling som aktivitet och resultatet visar på hur förskollärarna använder sångsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara väl medvetna om deras egna intentioner och gör sångsamlingen till ett utvecklande och lärande forum för de yngsta barnen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på förskollärares syn på naturvetenskap, om deras arbetssätt kring naturvetenskap påverkas efter påbörjad implementering av läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev 2010, samt att tidigare forskning visar att intresset för naturvetenskap är lågt, hur ser detta ut bland förskollärarna i verksamheten? Studien är kvalitativ där förskollärarna får besvara skriftligt på ett frågeformulär med öppna frågor.     Revideringen av Lpfö 98 har gett förskollärarna ett större och tydligare uppdrag, de ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik.    Studien visar på att förskollärarna anser att deras eget intresse och engagemang är betydelsefullt för barns lärande. Samt att deras uppdrag numer är tydligare och att de har ett bättre stöd från läroplanen, de kommer arbeta mer och medvetet kring naturvetenskap. Det framgår även i studien att förskollärarna anser att naturvetenskap är ett svårt ämne och att de inte vet hur de ska besvara barns funderingar kring naturvetenskap då de har dåliga kunskaper kring ämnet. Men några förskollärare har en allmänt positiv inställning till att naturvetenskapen har fått en större del i förskolans läroplan.

Inledning Läroplanen är skolans styrdokument och där framgår att innehållet ska förmedlas till eleverna. Som blivande lärare är jag därav intresserad av elevernas kännedom om läroplansinnehållet i ämnet svenska. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers kännedom om läroplanen, Lgr11, i ämnet svenska i årskurs 1-3. Metod Studien är av kvalitativ art och med semistrukturerade intervjuer som redskap för insamling av data. Den omfattar intervjuer av 14 elever från två olika skolor i årskurserna 1-3. Studien följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Resultat I studien framkommer att eleverna säger sig uppleva att de har kännedom om läroplanens existens. Eleverna säger sig också uppleva att förmedlandet av läroplansinnehållet i ämnet svenska bland annat sker i samband med högläsning. Det framkommer också ur elevernas svar att döma att fokus för förmedlingen av läroplansinnehållet ligger på förmedling av de specifika ämneskunskaperna för ämnet svenska. Vidare framkommer också att de båda skolorna har olika sätt att förmedla läroplansinnehållet till eleverna. Slutligen framkommer elevernas upplevda svårigheter av sitt mottagande av läroplansinnehållet.

Inledning Den svenska skolans styrdokument i form av Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, förkortat Lgr 11, ligger till grund för utbildningens utformning och upplägg. Häri finner vi direktiv att skolan ska klargöra för eleverna vad utbildningen syftar till och vilka mål eleverna ska uppnå. Syfte Syftet med denna studie är att synliggöra i vilka sammanhang och hur lärare i årskurserna 1-3 säger sig uppleva att de förmedlar innehållet i ämnet svenska ur läroplanen, Lgr 11, till eleverna. Metod Studien innefattar en kvalitativ forskningsmetod med intervju som redskap. Urvalet består av sex lärare från två olika skolor som undervisar i årskurserna 1-3. Det har varit lärare från en stadsskola och en landsbygdsskola och studien har bedrivits i enlighet med de forskningsetiska principerna. Resultat De sex deltagande lärarna har olika sätt att förmedla innehållet ur läroplanen i ämnet svenska till sina elever. Två utav de intervjuade lärarna, en från stadskolan och en från landsbygdsskolan, säger sig också uppleva att de engagerar sina elever i upplägg av undervisningen. Bland de sex deltagande lärarna framkommer sagda upplevelser av ett förmedlande av innehållet ur läroplanen i ämnet svenska i huvudsak i samband med att det ska börja arbetas med något nytt ämnesområde eller vid temaarbete. Att förmedla innehållet ur läroplanen under utvecklingssamtal och under morgonens samling är också sammanhang lärarna säger sig uppleva att förmedlingen sker.

This report describes a comparative study of the change in grading system in the year of 1995 and the coming year of 2012. The objective is to analyze and compare the political debate from two Swedish parties, the Social democrats and the Moderates, from a number of the parties political periodicals. Futher the objective is to show, from the periodicals debate, what approach to knowledge the parties are presenting. The theoretical base of this study is rooted in the political background of grading system and in literature defining different theories about knowledge and approach to knowledge. The investigation is qualitative and the main research method is text analysis. The conclusions is that the parties overall stood their ground and kept their opinions throughout the two debates and the change in grade systems. Although a small change has been detected in the way the Social democrats in the recent debate opened up for earlier evaluation of students. Futher on the parties approch to knowledge is a complex question and cannot be answered in just one word. And the conclusion of the parties approach to knowledge consists of many forms of reasoning and complexity.

Sammanfattning I enlighet med förskolans läroplan (Skolverket, 2010) ska förskolan lägga grunden för det livslånga lärandet. Ett lärande som ska främja barns utveckling samt ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Arbetslagen ska aktivt diskutera begreppen kunskap och lärande. Syftet med denna undersökning var att se hur några utvalda förskollärare och förskolechefer som är verksamma inom förskolan ser på begreppen kunskap och lärande, med läroplanen som utgångspunkt. Vilken innebörd de intervjuade lägger i begreppen, hur de synliggör barnens läroprocesser och vilken roll de själva har för att hjälpa barnen i deras utveckling. Genom intervjuer har de intervjuade får dela med sig av sina erfarenheter, tankar och konkreta exempel. Grunden för att det ska ske ett lärande är att barnen är trygga, vilket samtliga intervjuade var ense om. Att barnen ska få känna sig betydelsefulla samt utveckla en känsla för samhörighet. Barn lär över hela dagen, i möten med andra och utifrån deras egna behov. Begreppen kunskap och lärande går mycket i varandra och de flesta av de intervjuade ser kunskap som ett resultat av lärandet. Det lustfyllda lärandet betonas och att det gäller att hitta arbetssätt som tilltalar barnen. Genom att använda sig av leken som en medveten process skapas naturliga lärandesituation

I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal.    Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna. Handikappolitiken har varit snarlik sedan 1960 talet fram till idag. De mål som formulerades och eftersträvades under 1960 talet var integrering och normalisering. De var sedan desamma under 1980 och 1990 talet. Ledorden idag är ökad möjlighet till normala livsvillkor, en integrering i lokalsamhället och ett ökat samhällsdeltagande. Handikappolitikens formuleringar kan ha förändrats men dess innebörd, innehåll och avtryck i läroplanerna är uppenbarligen väldigt lika.    En märkbar skillnad mellan innehållet i integreringsdiskursen som identifierat i både läroplanen utgiven 1973 och läroplanen utgiven 2011 har framkommit. I jämförelsen av innehållet i integreringsdiskursen framkommer att de har samma fokus för samhällsdeltagande förutom när det kommer till arbete eller utförande av någon slags arbetsuppgift. Läroplanen från 1973 uttrycker att eleven bör komma i arbete medan ingen sådan fokus återfinns i läroplanen från 2011.

<p><p> </p></p><p> </p><p><p> </p></p><p> </p><p><p>Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.</p><p>För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  <em>Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på.  </em>För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien.</p><p><p>Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. <em>Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan  </em>och  <em>hälsa som motsats till sjukdom.  </em>När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.</p></p></p>

<p><p>Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.</p><p>För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen: <em>Vad betyder ”hälsa” för dig och vad betyder ”att må bra”. Rita vad du tänker på. </em>För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts. Begreppet ”må bra” används som synonym för ”hälsa” i studien.</p><p>Resultatet visar att i den kommunen där studien är genomförd har elever i år 3 ett brett tolkningsperspektiv på vad hälsa är. Sex stycken tolkningsaspekter kan urskiljas hur eleverna beskriver hälsobegreppet. <em>Hälsa som tillfredsställelse av fysiologiska behov, hälsa som en social aspekt, hälsa som beroende av den fysiska miljön, hälsa som en lustfylld aspekt, hälsa som en längtan eller en önskan </em>och <em>hälsa som motsats till sjukdom. </em>När eleverna i studien har tolkat begreppet må bra har de även förklarat vad man ska göra för att må bra. Detta visar på att eleverna är väl medvetna om sambandet mellan livsstil och hälsa.</p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p> </p>