Studien syftar till att utforska vilken värdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa värden. Studien är genomförd i en tvåstegsanalys, med en kvalitativ innehållsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska värden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som går att återfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. Enkätundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förväntningar på skolan och lärares samhällsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning där kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati. Den fortsatta analysen visar att politiskt intresse och förväntningar på skolan har inverkan på förekomsten av upplevd demokratityp och har samband med de mer deltagande demokratityperna deltagardemokrati och deliberativ demokrati. De två demokratityper som grundar sig i aktivt deltagande. Studien visar även eleverna upplever en låg grad av inflytande över skolans vardagliga verksamhet i samtliga skolformer. Resultatet ger en förståelse om att gymnasieskolan, trots införandet av ett nytt regelverk, fortfarande har brister i likvärdigheten och inflytandet i demokratiarbetet och att elevgrupper därmed riskerar att gå miste om en likvärdig demokratiska kompetens som ligger till grund för ett framtida aktivt deltagande i samhällslivet.

I föreliggande undersökning är syftet att studera hur lärare i idrott och hälsa tillämpar det målrelaterade betygssystemet och diskutera hur denna praktik påverkats och påverkas av olika faktorer såsom läroplan, betygssystem och kunskapssyn. I studien riktas intresset både mot tillämpningen av betygsättningspraktiken under tiden för Lpo 94 med tillhörande kursplan för idrott och hälsa och hur den kan komma att påverkas under Lgr 11. I fokus för studien är betyg och bedömningsprinciper för betyget Godkänd på grundskolan, vilket motsvarar betygssteget E i nya Lgr 11. De specifika frågeställningarna rör därför såväl Lpo 94 som Lgr 11 och formuleras enligt följande: Hur kan man förstå att den samsyn som råder kring betyget Godkänd i idrott och hälsa på grundskolan har uppkommit, då denna samsyn inte baseras på kunskapsmål i kursplanen? Vad anser lärare i idrott och hälsa är viktigast med ämnet? Hur kan de nya styrdokumenten i idrott och hälsa komma att påverka undervisning och betygsättningspraktik i idrott och hälsa Vilka uppfattningar finns om den nya betygsskalan hos lärare i idrott och hälsa?   Undersökningens empiri omfattar sex semistrukturerade intervjuer med lärare i idrott och hälsa på grundskolan, som har tolkats utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. Dessutom utgör en enkätstudie som besvarats av 85 lärare kompletterande metod. Med utgångspunkt i Bernstein och Lindes teorier om hur kunskap kan bedömas utifrån olika koder och hur läroplanens intentioner tolkas och omtolkas visar undersökningens resultat att samsynen kring betyget Godkänd kan förklaras med att lärarnas betygsättning i ämnet för bygger på en bedömning av kunskaper utifrån competence code. Det viktigaste med ämnet är att utveckla kunskaper om den fysiska aktivitetens betydelse för hälsa, samt att väcka ett intresse för fysisk aktivitet. Studien visar att båda dessa teman kan bedömas utifrån competence code för betyget Godkänd. Resultatet visar också att lärarna uppfattar det som att de nya styrdokumenten inte kommer att påverka undervisningen och betygsättningspraktiken särskilt mycket. Det som kan komma att förändras är att undervisningen kommer bli mer teoretisk. Lärarna är positiva till att den nya betygsskalan har fler steg, men att de otydliga kunskapskraven och trappstegsprincipen i betygsskalan gör att rättvisa och likvärdighet inte kommer att kunna garanteras. Slutsatsen är att lärarna i idrott och hälsa tillämpar en betygssättningspraktik med utgångspunkt i en konstruktivistisk kunskapssyn för det lägsta betygssteget, vilket innebär att de bedömer och betygsätter dessa elevers lärprocess. Studien ger indikationer på behovet av adekvat och professionell fortbildning, bedömningsexempel för ämnet och en aktiv diskussion om den nya betygsskalans tillämpning både på formuleringsnivå och på transformeringsnivå.

Detta arbete ämnar undersöka den reviderade läroplanen för förskolan som träder i kraft 1 juli 2011. Fokus i studien ligger på matematiken och hur den reviderade läroplanen påverkar pedagogernas arbetssätt. Författarna till rapporten har valt att göra textanalys och intervjuer. Magdalena Henriksson ansvarar för textanalysen och Carina Dannfors ansvarar för intervjudelen. Resultatet av rapporten visar att Utbildningsdepartementet vill öka kvalitén i förskolan och satsar på kompetensutveckling och alla pedagoger i denna undersökning har genomgått eller genomgår också kompetenshöjande kurser genom sina respektive kommuner. De pedagoger som intervjuats i rapporten ser både för- och nackdelar med de tydligare målen. En tredjedel trodde inte att revideringen skulle innebära några större förändringar i deras arbetssätt medan två tredjedelar ansåg att de skulle komma att arbeta mer medvetet med matematiken. Alla pedagogerna i undersökningen ansåg att en fördel med den reviderade läroplanen var att detta troligen skulle synliggöras bättre för barn, föräldrar och pedagoger.

Intentionen med detta examensarbete var att redogöra för vilken syn och vad lärarna anser de gör för att främja kommunikations syftet för matematik i Lgr 11. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare i årskurs 2-3.  Resultat från undersökningen visar att ingen lärare anser att de inte uppnår målen i Lgr 11. Men lärarna säger att tiden är en avgörande faktor. De stora klasserna gör att läraren upplever att de inte har den tid till varje enskild elev som de hade velat ha. Vår syn på den tid och resurser lärarna måste lägga ner på enbart kommunikation har förändrats. Kommunikation är något som kräver mycket tid och resurser. Att enbart lämna eleverna i smågrupper för att diskutera matematik kan leda till en felaktig förståelse av matematik.

Detta arbete syftar till att undersöka förskollärares uppfattning om matematik i förskolan och ifall verksamheternas arbetet med matematiken har förändrats i och med Lpfö – 98 reviderad 2010. Genom att utföra en kvantitativ studie är min avsikt att uppnå syftet och besvara undersökningen tre frågeställningar gällande förskollärares åsikter om och arbete med matematik. För att få svar på mina frågor kring detta ämne har jag sänt ut 115 stycken postenkäter till förskollärare i ett län i mellansverige. Denna enkätundersökning har visat att förskollärare har skilda uppfattningar om vad matematik är, vad barnen i förskolan ska lära sig av det och ifall Lpfö – 98 reviderad 2010 har påverkat arbetet med just matematiken. Resultatet av detta arbete har givit mig en förståelse om att alla individer har olika erfarenheter som leder till skilda uppfattningar om fenom i världen. Dessa uppfattningar kan i sin tur bidra till hur, exempelvis, förskollärare arbetar med matematik i barngruppen.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de svar vi fick från våra informanter. Våra resultat visar att lärarna var relativt tillfredställda med lärandeprocessen som är skriven i Lgr 11. Lärarna upplevde dock att de saknar möjligheter att skapa lärande för varje elev på grund av all den dokumentation som de måste hinna med.

Bakgrund Bakgrunden belyser den forskning som finns kring förskolans verksamhet och läroplanens historia, vad har lett fram till de styrdokument som förskolan ska gå efter. Studierna som behandlats tar alla upp olika delar av verksamheten men tar alla upp läroplanen och hur den påverkar. Syfte Syftet med denna undersökning var att ta reda på verksamma pedagogers attityder kring den reviderade läroplanen för förskolan. Frågeställningar Ser pedagogerna möjligheter eller problem med att arbeta med den reviderade läroplanen? Har det någon betydelse när pedagogerna började sin verksamma bana? Metod Studien är kvantitativ och är i form av en enkätundersökning. Det delades ut 41 enkäter varav 35 kom in under insamlingen. Alla respondenter är verksamma inom förskolan som pedagoger där vi inte frågade efter utbildning. Resultat Vad som kunde utläsas av resultatet var att pedagogerna ser läroplanen som ett bra stöd i verksamheten men att den samtidigt bidrar till en ökad stress då många strävansmål ska arbetas mot. Då vi frågade efter årtionde som de startade sin verksamma bana trodde vi att detta skulle påverka resultatet men vi såg inga större skillnader mellan respondenterna.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar kring teknik med förskolans yngsta. Utgångspunkten i undersökning kommer att vara på förskollärarens resonemang, erfarenheter och kunskaper i arbetet med ämnet hos toddlare. Anledningen är att få ökad kunskap om hur man kan synliggöra arbetet med teknik på småbarnsavdelning i förskolan. Jag har valt intervju som metod. Anledningen är att intervjuer kan ge mer detaljrikedom och djup till analysen. I resultatet framgår det att majoriteten av pedagogerna arbetar med teknik med förskolans yngsta men ämnet integrerar i huvudsak med naturvetenskap och matematik. Osäkerhet kring begreppet teknik, förhållningssätt samt tidsbrist nämndes som potientiella hinder för synliggörandet av vardagsteknik hos förskolans yngsta.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer. Före och efter Bella problematiserar ämnet ur ett mer samhällsinriktat sätt, även om skolsituationer också finns med.Alla rapporter, avhandlingar och verk vår uppsats har använt sig av pekar mot samma sak. De som jobbar i skolan är väl medvetna om vilka regler och förhållningssätt lärare bör beakta. Trots det är det ett mycket svårt ämne att jobba med. Brist på kunskap, tron att det är tidsödande och ett synsätt som säger att det redan är så självklart att ämnet aktivt existerar inom skolans verksamhet, gör det komplicerat. Friheten som finns idag i skolan när det gäller tolkningar av texter gör att många olika definitioner finns. För att arbetet ska vara framgångsrikt krävs aktiva insatser, samma definitioner och en gemensam grund att stå på för lärare.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.