No description available.

No description available.

Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov. Innehållet iundervisningen behöver bearbetas för att kunskapsutvecklingen ska främjas. Det framkomäven att valet av bok har stor betydelse i arbete med skönlitteratur. Böckers utformning,ämnesinnehåll och en eventuell tillhörande lärarhandledning är faktorer som påverkar valet.Intervjustudien visade att en användbar lärarhandledning kunde vara avgörande för om ettmaterial ansågs vara passande i undervisningen. Med utgångspunkt i detta gjorde vi ettdidaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Det didaktiska försöket resulterade i enbok med tillhörande lärarhandledning som innehåller exempel på hur ämnesinnehållet kan bearbetas.

Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.   Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik 3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.

Undersökning syftar mot att visa att det finns informella läroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar när en utövare kommer in på en konsthögskola. Min frågeställning är, vilket inflytande denna informella läroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsområde? För detta ställer jag också frågan, vilka moment som varit särskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen är baserad på intervjuer med tre informanter som själva målar graffiti. Deras svar är sedan tolkade utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Roger Säljö och Lev S Vygotskij texter Lärande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lätt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet. Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimålning som gjordes utifrån en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen får utgöra en symbol för en graffitimålares resa från tåg och väggar in på en konsthögskola.Målningen gjordes i Vita havet på Konstfack. / BI/Konst

<p>Den här uppsatsen sammanför den relationella konsten med de estetiska läroprocesserna för att se på vilket sätt de bidrar till flerstämmighet i undervisningen. Uppsatsen bygger på en fallstudie av ett projekt i en högstadieklass (som grundar sig i just det relationella konsten och de estetiska läroprocesserna). Detta projekt belyses utifrån teorierna om flerstämmighet. Data samlas in genom i huvudsak elevenkäter och en intervju.</p><p> </p><p>Frågeställningarna som uppsatsen utgår ifrån rör på vilket sätt projektet kan sägas vara flerstämmigt och hur eleverna upplever projektet ur ett flerstämmigt perspektiv. Resultatet av enkäterna redovisas i tabell 1 och tabell 2 (se bilaga 1 och 2). Intervjuresultatet redovisas i en sammanställning under rubrik <em>3.3 Sammanfattning av intervjun 2009-04-27</em>. Projektet är genom sin uppbyggnad kring dialog, och begreppsbearbetning i grupp, flerstämmigt. Flerstämmigheten har inte varit lärarens huvudsakliga mål med sin undervisningsform ändå är han medveten om den och ser den som en form av arbetsmetod som enligt honom finns naturligt i de estetiska läroprocesserna. Det går inte att utifrån enkäten svara på om eleverna i genomsnitt uppfattat projektet som flerstämmigt, men utifrån deras svar går det att se att några av dem har upplevt den både härliga och besvärliga frihet som flerstämmig undervisning ger.</p>

Denna studie är en kvalitativ litteraturstudie av bilddidaktisk forskning, vars syfte är att undersöka huruvida bildundervisningen ger möjlighet till utveckling och lärande som även främjar lärande i akademiska ämnen, utöver lärandet enbart i bildämnet. Bildämnet anses vara ett viktigt ämne i skolan som främjar elevers individuella utveckling och kan ge dem utvecklingsmöjligheter även i akademiska ämnen genom att det inkluderar både praktiska och teoretiska arbetsmetoder. Bilddidaktisk forskning diskuterar därför om det finns särskilda effekter som bildämnet ger möjlighet att utveckla hos eleven, vilka kan påverka elevers resultat i akademiska ämnen positivt. Metoden som har använts är en innehållsanalys av relevant bilddidaktik forskning, och avser undersöka och jämföra eventuella likheter och olikheter. Materialet för studien består av artiklar, forskningsrapporter och avhandlingar som behandlar bildundervisningens utvecklingsmöjligheter och eventuella transfereffekter från bildämnet till akademiska ämnen. Resultaten av studien visar att forskningen inte har funnit några direkta transfereffekter från bildämnet till specifika akademiska ämnen och att eventuella bevis är svåra att påvisa, men att bildämnet ändå spelar en viktig roll för elevens individuella utveckling genom att det inkluderar flera kognitiva förmågor, vilket skapar helhetsammanhang och bidrar till större ökad social och kulturell förståelse hos eleven. / <p>bild</p>

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra elevers lärande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras värld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populärkulturen kan användas i undervisningen för att skapa välbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. Populärkulturen och mediekulturen hjälper också till att fånga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer. Min frågeställning är vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frågeställningen genom en analys av läget i dagens skola. Analysen är till största del är baserad på intervjuer gjorda med elever och lärare på Gångsätra gymnasium. En kortfattad historisk överblick över skolans värderingar kring ungdomars kultur och populärkulturen görs även. En översikt över hur ungdomen har utvecklats och vad denna utveckling gör för deras läroprocesser i dagens samhälle. Problem och konflikter som uppstår mellan den dödstråkiga skolan kontra elevernas heliga fritid gestaltas vidare i texten. Slutligen kommer förslag på förbättringar för att göra skolan mer intressant och attraktiv för eleverna, samt fällor man som lärare ska passa sig för att trampa i när man har ambitionen att förbättra sin undervisning. Under mina intervjuer har jag fått en smal men tydlig bild av hur mina informanter upplever den skola de är verksamma i. I gestaltningen behandlar jag min frågeställning genom att peka på några av de svar jag fått när jag undersökt hur skolan ser ut i dag. Gestaltningen ger en fingervisning till undersökningens resultat i en medvetet skruvad form som är menad som humoristisk. När jag har arbetat med mitt examensarbete har jag delat upp arbetet genom att först koncentrera mig på uppsatsen och sedan på min gestaltning. Gestaltningen har inte legat till grund för uppsatsen utan de två delarna har varit relativt åtskilda. Gestaltningen visar inte heller resultatet av undersökningen utan här leker jag med både mina egna fördomar angående mitt arbete samt olika trådar och föreställningar som har kommit upp under arbetets gång. Sammantaget ger uppsatsen och gestaltningen ger en bra bild av hur jag i min undersökning upplevt skolans situation och de idéer som kommit fram kring hur man kan utveckla dagens skola. Tillsammans visar de både den seriösa, teoretiska sidan av arbetet samt en humoristisk och distanserad del. / BI/Media

Syftet med denna studie är att få en djupare insikt i hur klasslärare i grundskolans tidigare årskurser arbetar med estetisk verksamhet. Studiens fokus är inriktad på att få en djupare förståelse kring hur estetiska verktyg används inne i klassrummets undervisning tillsammans med elever i årskurserna 1-5. Materialet till studien samlades in med hjälp av kvalitivaintervjuer. Totalt intervjuades tio verksamma lärare från tre olika skolor. Resultatet visade att en övervägande del av informanterna hade ett litet intresse för estetik, trots detta såg mångainformanter fördelar med estetisk verksamhet för elever med framförallt svårigheter i de teoretiska ämnena. Vidare förklarar resultatet att informanterna även kan se väldigt många hinder med att använda estetik i klassrummet, som bland annat tidsbrist och sin egen bristandekompetens. En slutsats är att estetisk verksamhet i klassrummet framkommer, utvecklas och möjliggörs till största del baserat på intresset. Det kan vara lärarens egna personliga intresse, verksamhetens intresse och även samhällets intresse.

Studiens syfte var att skapa ett digitalt läromedel inom gjutning i skolämnet bild och form samt att undersöka hur lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare såg på det skapade läromedlet och blogg som läromedel. De frågeställningar som studien utgick ifrån var ”hur kan en blogg som läromedel i gjutning utformas?” och ”vad tycker lärarstudenter och nyexaminerade lärare i bildämnet om det färdiga läromedlet?”. För att besvara dessa frågor genomfördes ett gestaltande arbete genom att utforma en blogg som ett läromedel i skolan. Temat på detta läromedel var gjutning, där två gjutningstekniker presenterades; tvådelad gipsform och alginatform. I avsnittet ”Begrepp” förklaras de steg som ingår i gjutning, de delar som var med i bloggen samt de överväganden som gjordes. Därefter gjordes intervjuer med tre lärarstudenter och en verksam lärare som fick kommentera bloggen och ge konstruktiv kritik. Resultatet av intervjuerna visade att informanterna var positiva till att använda blogg som läromedel, men att det också finns svårigheter med att använda digitala läromedel. I diskussionskapitlet diskuteras hur bloggen går att använda med olika inlärningsmetoder med utgångspunkt i Lars Lindströms teori om lärande.