I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ”Vad är jord och var kommer den ifrån?”. Undervisningsmaterialet vi tillverkat består av sex handdockor, Cd-skiva innehållande sex sånger med tillhörande text- och ackordhäfte och en sagobok.Med projektredogörelsen vill vi åskådliggöra hur vi i förskolan och skolan kan arbeta multimodalt med elever. Under vår verksamhetsförlagda tid ute i olika skolor har vi sett brister på sådana arbetssätt, samt inte funnit undervisningsmaterial som berör vårt utvalda område. Utifrån litteratur, teorier och stöd i Lpo 94, samt egna erfarenheter har vi lyckats göra ett undervisningsmaterial, som vi har producerat själva. Fokus för examensarbetet har legat på vår egen process i tillverkningen och barns lärande utifrån estetiska läroprocesser. Vår förhoppning med arbetet är att göra ett naturvetenskapligt område förståeligt med ett kreativt undervisningsmaterial, som ger plats för möjligheter att lära på ett multimodalt vis. Vi har även fått chans att testa materialet ute i verksamheten och ser möjligheter att utveckla det vidare.

Syftet med vår undersökning är att visa ett matematikläromedels kvaliteter utifrån ett estetiskt lärandeperspektiv. Vi vill genom analys av läromedlet Prima Matematik 1 A synliggöra huruvida det ger utrymme för estetiken och på vilket sätt detta görs. Vi använder oss av kvalitativ innehållsanalys, vilket i detta sammanhang betyder att vi letade efter estetiska egenskaper i läromedlets uppgifter. Resultatet visar att det inte ges något utrymme för estetiska läroprocesser eller radikal estetik i läroboken men att den använder sig av en del estetiska uttryck. Om man däremot, vilket läromedlet förespråkar, använder sig av lärarhandledningen som en guide genom arbetet i läroboken ges ett större utrymme för estetiken vilket i sin tur bidrar till en varierad undervisning. Detta visar vilken viktig roll lärarhandledningen har och att man som lärare bör använda sig av den om man arbetar utifrån läroboken.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lärande i matematik. Det var främst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i årskurs 6 med 25 elever på en skola som ligger på landsbygden i Skåne. Jag gjorde två olika undervisningsförsök som även utvärderades för att få underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och även musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama. Jag har intervjuat eleverna och analyserat materialet efter faktorer som lärande, lust att lära och estetiska läroprocesser. Mitt arbete visar att genom att använda sig av estetiska uttrycksformer i matematik förstår eleverna matematik lättare genom att de får arbeta med matematik konkret och får en bakgrund till det som står i matematikböckerna. Det visade även på att estetiska uttrycksformer bidrar till en mer varierad, annorlunda och intressant undervisning. Eleverna menade att om det är roligt så får de mer lust att lära. Eleverna kunde också upptäcka att matematik fanns i vardagslivet genom egna upptäckter efter de båda undervisningsförsöken. Mitt arbete visade också att man som pedagog bör gå varsamt fram med estetiska uttrycksformer eftersom det inte är självklart att alla elever känner sig trygga med ett sådant arbetssätt. En viktig förutsättning är att eleverna känner sig trygga i sina grupper så att det kan uppstå diskussioner. Undersökningen visade även på att tiden är viktig för att eleverna ska hinna diskutera, reflektera och genomföra.

I uppsatsen förenas två perspektiv – engelska och estetik – med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde.Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck – fotografier och musik. Lektionerna observerades och följdes sedan av intervjuer med elever och engelsklärare. Insamling och bearbetning av empirisk data grundar sig på kvalitativa metoder. Det har visat sig att estetiska uttrycksformer i engelskundervisningen kan bidra till språkutveckling, men att de också kan medföra andra dimensioner i lärandet, så som lust i lärandet, meningsfullhet och delaktighet. / In this essay two perspectives – English and Aesthetics – are united with communication as their common denominator. The aim of this essay is to investigate how aesthetic expressions can contribute to students’ language acquisition. Aesthetics plays a double role in this essay, both as a pedagogical tool in English teaching but also as a language form with a sort of intrinsic value. The investigation is based on two English lessons, performed by myself, and taught in a secondary school class, i.e. eighth grade. Focus was oral communication combined with already existing aesthetic expressions – photography and music. The lessons were observed and followed by interviews with students and English teachers. The gathering and processing of empirical data are based on qualitative methods.It has been proved that aesthetic expressions in English teaching can contribute to language acquisition, but they can also entail other dimensions of students’ learning, such as lust for learning, meaningfulness and participation.

Huvudsyftet med denna undersökning var att undersöka hur estetisk verksamhet, i detta falletdrama och rytmik, i samband med fritidshemsstart kunde hjälpa barnen att utveckla sinförmåga till socialt samspel samt förändra det antagna sociala klimatet på fritidshemmet.Undersökningen är grundad på tankar från Lev Vygotskij (1978) och John Dewey (1938)men även flera svenska forskare som är aktiva inom ämnet. Vi har även genomfört enkvalitativ fallstudie bestående av sex dramapass med en grupp elever samt intervjuat derasordinarie pedagoger efteråt.Resultatet av undersökningen visar att ett socialt samspel, både elever emellan men ävenmellan elev och lärare, är väldigt viktigt för barnens utveckling samt för ett fungerandefritidshem. Dock fann vi inte några tydliga tecken på förändringar av klimatet påfritidshemmet i stort då vår undersökning var för kort och för osystematisk för att kunna genågra mätbara resultat. Vi har emellertid lyckats skönja några fördelar med att använda dramasom undervisningsmetod då drama kan ha potential att utveckla barnens sociala och kreativaförmågor på ett lustfyllt sätt.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag har undersökt vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande i projektet FRAMÅT.Det här är ett projekt där Drömmarnas hus har arbetat med dramaövningar,verkställandet av en tidning och genomfört en större teaterproduktion tillsammans med elever i skolår åtta runtom i Skåne. Jag har följt samarbetet med en av dessa klasser. Jag har kombinerat kvalitativa intervjuer och deltagande observation och inspirerats av enhermeneutisk ansats när jag har tolkat materialet. Jag har intervjuat deltagande lärare,kulturpedagoger och elever och har analyserat mitt material efter begreppet radikal estetik. Mitt arbete visar att en gemensam kunskapssyn hos lärare och kulturpedagoger är viktigt för ett fungerande samarbete. Elevernas och lärarnas stora delaktighet i projektet har lett till förutsättningar för lärande. Det är förhållningssättet till kunskap som är det centrala för att uppnå radikal estetik. Jag har kommit fram till att Drömmarnas hus har kommit långt i det arbetet, men att de kan utveckla sina fortsatta projekt ytterligare med att medverka till att estetiken genomsyrar all undervisning i skolan.

Sammanfattning Redelius Johanna (2005) Teaterproduktion - nyckeln till utveckling? Theatre production – The key to development? Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö Högskola Syftet med mitt examensarbete är att jag vill skaffa mig inblick hur mina elever upplever vad de lär sig i ett teaterproduktionsarbete. Det är viktigt att eleven får pröva eller utmana sina förmågor, men även förstå hur man bäst kan utnyttja sina resurser. För att nå syftet har jag använt metoden intervjuer, där sex elever har intervjuats. Den litteraturen som presenteras belyser kunskap och lärande allmänt och i estetetiska läroprocesser och ger två perspektiv på teaterproduktionsarbete. Resultatet av undersökningen visar att eleverna främst har utvecklat och lärt sig att använda sin sociala förmåga och förstå teatern som ett kollektivt arbete Slutsatsen i min undersökning är att arbetet med teaterproduktionsarbete är en metod för personlighetsutveckling, där eleverna skaffar sig kunskap om sig själv och sina medmänniskor i nära grupprelationer. Därför bör fler elever få testa och arbeta med teaterproduktionsarbete för att utvecklas till mer ansvarskännande människor och goda samhällsmedlemmar. Förslag till fortsatt forskning skulle vara att fortsätta skriva om teaterproduktionsarbetets betydelse i undervisningen i olika åldersgrupper och koppla det till våra styrdokument.

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses’ views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses’ are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not. Questions: The thesis is based on three questions; How does preschool teachers and child nurses’ describe pedagogical documentation? How does preschool teachers and child nurses’ describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy? If there are differences between the preschool teachers and child nurses’, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool? Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews. The empirical material is based on six qualitative interviews with three preschool teachers and three child nurses’, who are in an organization which is inspired by Reggio Emilia. Main theoretical approach: The essay consists of three main theories, Piaget, Dewey and Vygotsky. The theories are the basis of the analysis, together with previous research and the six qualitative interviews that are conducted in the context of the essay. Result: The study's results and answers to the questions are presented in the final discussion. Our results demonstrate the difference between preschool teachers and child nurses' perception of what pedagogical documentation means for business, children and staff, and the Reggio Emilia educational philosophy.

<p>Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan <em>på vilket sätt</em> de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, <em>vad </em>pedagoger anser är <em>fördelen </em>med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka <em>faktorer </em>som <em>styr</em> de estetiska läroprocessernas <em>utrymme</em> i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.</p>

<p>Det här är en uppsats som behandlar ämnet estetiskt lärande. Fokus ligger på grundskolans tidigare år, då det är där en undersökning genomförts för att ta reda på hur pedagogers syn kring estetiskt lärande ser ut och hur de använder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar på med detta arbete är <em>varför </em>det är viktigt med estetiskt lärande, <em>hur </em>ett estetiskt förhållningssätt bemöts ute på skolorna samt <em>om </em>pedagogerna arbetar på ett estetetiskt sätt och i så fall <em>hur</em>. Undersökningen skedde med hjälp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat på min enkät är alla verksamma som lärare i förskoleklass till årskurs fem, eller fritidspedagoger.</p><p>Det som framkommit under arbetets gång är att de flesta av mina informanter är positivt inställda till ett estetiskt arbetssätt då de kan se att ett sådant arbetssätt främjar elevers inlärning. Även litteraturen jag använt mig av i arbetet pekar åt samma, positiva håll då estetikens fördelar även där belyses ur olika synvinklar. I stort sett alla som besvarat enkäten hävdade även att de brukar arbeta på ett estetiskt sätt. Att få lära med hela kroppen är viktigt för att befästa kunskapen på ett mer långsiktigt plan.</p><p> </p><p><strong><p>Nyckelord:</p></strong>Estetik, estetiskt lärande, estetiska läroprocesser, varierat arbetssätt </p> / <p>This is an essay that treats the matter aesthetic learning, with focus on the early school education. The aim with this study was to find out what teachers’ opinions are regarding aesthetic learning, and how they use it during classes. I wanted to uncover <em>why </em>it is important with aesthetic learning, <em>how </em>an aesthetic way of education is treated, and finally <em>if </em>the teachers apply an aesthetic learning in their way of educating. The research has been conducted with a quantitative method. Four schools participated in the survey and everyone who partook in the questionnaire is working as teachers or as recreation instructions.</p><p>The conclusion from this essay and questionnaire are that most of the educationalists are positive to apply an aesthetic way of educating. They seem to have noticed that the pupils are doing better in school when using aesthetic learning. This effect they believe is achieved because their pupils become more active during these lessons and also remembers the thing they learn for a longer time. The literature used in this study sustains this claim and illustrates several different reasons to use aesthetic learning during classes. Almost all of the teachers and recreation instructors who answered the poll claims to be working in an aesthetic kind of way. The opportunity to learn with all parts of the body is important, to the pupil, in order to strengthen the learning process and make the knowledge taught permanent.</p>