Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse. Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna. Eleverna beskriver sina uppfattningar av skaparprocesser när de gör bilder och hur de använder sin kreativitet och fantasi. De upplever att de får inspiration av media som exempelvis teve, tidningar men även en hobby, vardagsintryck, upplevelser i naturen samt inspiration från andras bilder. Eleverna använder sedan sin fantasi för att kunna hitta på nya detaljer som de använder i sitt bildskapande. Elevernas uppfattning av social interaktion är att de lär sig skapa bilder och får kunskap i samspel med andra, både vuxna och klasskamrater.  Resultatet visar även på att seendet är viktigt vid skapandet av bilder, men även att eleverna upplever att de inte får reflektera speciellt mycket över sina läroprocesser i bildundervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att få en klarare bild över vad begreppet estetiska läroprocesser innebär, varför ett estetiskt arbetssätt kan vara bra för inlärningen, vad som förväntas av mig som lärare och vad lärarens roll är i en undervisning med ett estetetiskt arbetssätt samt hur en undervisning med ett estetiskt förhållningssätt kan se ut. Jag gick in i denna undersökning med ett grundantagande om att ett estetiskt arbetssätt påverkar elevers inlärning på ett positivt sätt. Mitt examensarbete grundar sig på en litteraturundersökning och ett antal intervjuer gjorda med relativt nyexaminerade yrkesverksamma lärare, som alla gått en estetisk inriktning under sin lärarutbildning. Det finns olika sätt att inkludera de estetiska ämnena i undervisningen, ett av dem är att arbeta med tema. Under ett temaarbete skapas många möjligheter för eleverna att använda sig av de estetiska uttryckssätten för att skapa, få syn på och utveckla sin kunskap. Resultatet av min undersökning visar att estetiska läroprocesser och ett estetiskt arbetssätt kan påverka elevers inlärning på ett positivt sätt, under förutsättningarna att läraren har stor kunskap kring de estetiska ämnena och ett estetiskt arbetssätt. Under min litteraturundersökning och under mina intervjuer visar det sig att både de intervjuade lärarna och författarna har liknande åsikter kring och syn på lärarens roll i undervisningen. Något de alla nämnde var vikten av att göra eleverna delaktiga i processen fram till sin kunskap. De intervjuade lärarna har dessutom liknande uppfattning om varför de estetiska ämnena kan påverka elevernas inlärning positivt, men det visar sig att de alla har olika sätt att utföra sin undervisning på. En slutsats som kan dras utifrån materialet är att om eleverna blir känslomässigt berörda av det de lär sig, så blir kunskapen personlig och stannar kvar längre i deras kroppar och hjärnor. Om de också får vara delaktiga i processen fram till kunskapen, får de möjligheten att genom de estetiska ämnena, skapa sitt eget kunnande. / The aim with this essay has been to get a clearer picture over what the term aesthetic learning processes means, why an aesthetic approach can be good for the students learning, what is expected of myself as a teacher and what teacher's role is in an education with an aesthetic approaches and what an education with an aesthetic attitude can look like. I started this survey with the presupposition that an aesthetic approach influences students' learning in a positive way. My essay is based on a literature survey and a number of interviews with relatively new examined professionally active teachers, who all have a teachers education based on aesthetic learning. There are various ways to include the aesthetic subjects in the education; one of them is to work with themes. During these theme works there is many opportunities for the students to use the aesthetic subjects in order to create, gain sights on and develop their knowledge. The result of my survey shows that aesthetic learning processes and an aesthetic approach can influence students' learning in a positive way, under the conditions that the teacher has great knowledge about the aesthetic subjects and an aesthetic approach. During my literature survey and during my interviews, it shows itself that both the interviewed teachers and the authors have similar opinions about and point of views on the teacher's role in that’s kind of education. Something they mentioned was the importance of making the students involved in the process of making their knowledge. The interviewed teachers has similar views on why the aesthetic subjects can influence the students' learning in a positive way, but they all have different ways of executing it into their teaching. A conclusion that can be drawn on the basis of this material is that if the students become emotionally affected off what they are learning, then the knowledge becomes personal and stays longer in their bodies and their brains. If the students also are being involved in the process of getting their knowledge, they are given the possibility that through the aesthetic subjects, create their own know-how.

Den traditionella undervisningen i bild utgår oftare från traditionella metoder än en Bifrostinspirerad som arbetar tematiskt och ämnesintegrerat. Många elever blir mer rädda för att göra fel och tycker att deras bildarbeten blir fula ju äldre de blir, mot när de var små. Det kan ha med tid och engagemang att göra. Kan bifrostmetoder ge bildämnet mer tid och påverka elevernas engagemang för bildämnet? Genom intervju och litteraturstudie syftar uppsatsen till att se om bildundervisningens behöver förnyas och förändras, samt vilka möjligheter och hinder det finns med att införa ett bifrostinspirerat förhållningssätt i en traditionell bildundervisning. Bildämnet utgår från en och samma kursplan, men hur kan resultatet se olika ut i praktiken på de båda skolorna? Genom intervjuundersökningar fann vi att om elever får vara med och påverka sin undervisning och reflektion och analys sker där alla sinnena får arbetas med skapas möjligheter att införa bifrostinspirerade metoder. Dock är bildframställning starkare än att se att bilden kan användas som ett uttryck. Hinder med ämnesintegration är om ovilja finns att låta ”sitt ämne” integreras. Resultaten ser olika ut i praktiken för att bildundervisning bedrivs olika på olika skolor, av olika pedagoger som har sina traditioner och serverar olika metoder och tekniker.

Vi ville med denna undersökning ta reda på hur lärare i de tidigare åren arbetar med estetiska ämnen i undervisningen. De frågeställningarna vi sökte svar på var: Vilka aspekter utgår läraren ifrån i de estetiska ämnena? Vad har läraren för mål med sin undervisning i de estetiska ämnena? Tycker läraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska ämnen? För att få våra frågeställningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lärare som arbetar i år 1-3. I vår undersökning kom vi fram till att merparten av lärarna ansåg att det finns estetiska inslag i alla skolämnen och alla lärare tyckte att de estetiska ämnena var ett bra hjälpmedel till de mer teoretiska ämnena. De estetiska ämnen som dessa lärare arbetade med är bild och musik. Bild är enligt vår undersökning det estetiska ämne som lärarna använder sig mest av i undervisningen. De huvudsakliga målen för de estetiska ämnena bland alla informanter var att stärka elevernas självkänsla och höja deras självförtroende. Samtliga lärare ansåg att skolans ekonomiska situation var ett hinder för de estetiska ämnena eftersom de önskvärda aktiviteterna blir begränsade av för höga kostnader. Att arbeta med estetiska ämnen uppfattades av de flesta lärare som tidskrävande, vilket sågs som ett hinder. Alla lärare ansåg att möjligheterna med de estetiska ämnena var oändliga.

The National Arts Council[1] has made an evaluation on obstacles and success factors for the interaction between culture and school. In the evaluation report they concluded that teachers and cultural workers have different views on culture and knowledge which creates confusion in their interaction. Thus I became interested to investigate teachers and cultural workers views on culture, aesthetics, and the knowledge that they think the students / children / young people should get from culture and aesthetics. This work is based on qualitative interviews with four teachers and four cultural workers. I compare their views with each other and link it to different research perspectives on culture and aesthetics in school to get an understanding of the similarities and differences in their approach, and what implications it can have in the school’s learning processes.  In this work, from a didactic point of view, I found that when the teachers and cultural workers are talking about culture, the why-perspective differs. Cultural workers why perspective that is based on why they are working with culture can give the school’s learning processes an angle towards the radical aesthetics and strong aesthetics. Especially when the cultural workers talk about broaden the perspective and break the norms. Teacher’s long-term benefit approach to aesthetics uses can be complemented by the cultural worker’s more artistic perspective on how to get there. Through this artistic perspective the students may develop the ability to, among other things, evaluate, organize and structure in and through the aesthetic means of expression.  When teachers and cultural workers are talking about the knowlege students / children / young people should get from culture and aesthetics it is linked to the way we look at the human and its personality development. I believe that this approach needs to be broadened to the curriculum for the culture and aesthetic to become a part of the school’s other learning processes. Not only to teach factual knowledge, but because learning is to become aesthetic learning processes that require the student to reflect on the knowledge. [1] In swedish: Statens kulturråd / Utifrån regeringens satsning Skapande skola, som bland annat syftar till att lärare ska samverka med kulturarbetare, blev jag intresserad av att undersöka lärares och kulturarbetares syn på kultur, estetik och den kunskap som de tycker att elever/barn/unga ska få av kultur och estetik. Anledningen till min nyfikenhet är att Statens kulturråd före satsningen Skapande skola undersökte hinder och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola. Där kom de bland annat fram till att lärare och kulturarbetare inte har samma syn på kultur och kunskap vilket skapar oklarheter i deras samverkan. Syftet med arbetet är att genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och fyra kulturarbetare jämföra deras synsätt med varandra samt koppla det till olika forskningsperspektiv på kultur och estetik i skolan för att få en förståelse för vilka likheter och skillnader deras synsätt har och vad det kan få för konsekvenser för elevernas lärande. I arbetet kommer jag fram till att när lärarna och kulturarbetarna pratar om kultur skiljer sig varförperspektivet ur en didaktisk synvinkel. Kulturarbetarnas varförperspektiv, som grundar sig på varför de arbetar med kultur, kan ge lärandet en vinkel till den radikala estetiken och den starka estetiken då de pratar om bland annat att vidga perspektiv och bryta normer. Utifrån estetiken kan lärarens långsiktiga nyttoperspektiv på estetikens användningsområden kompletteras med kulturarbetarens mera konstnärliga perspektiv på hur man kan nå dit, detta genom att eleven får utveckla sin förmåga att bland annat värdera, sortera och strukturera i och genom de estetiska uttrycksmedlen. När lärarna och kulturarbetarna pratar om den kunskap som elever/barn/unga ska få av kultur och estetik är det kopplat till hur man ser på människan och dess personlighetsutveckling. Jag anser att detta synsätt behöver breddas till kursplanernas kunskapsmål för att kultur och estetik ska kunna bli en del i skolans övriga lärprocesser. Inte bara för att träna in faktakunskaper utan för att lärandet ska kunna bli estetiska läroprocesser som kräver att eleven reflekterar över kunskapen.

No description available.

Hjärnans uppbyggnad och funktion besvarar många intressanta frågor när det kommer till undervisning och ett neurodidaktiskt perspektiv bidrar till att bättre förstå hur elever på gymnasienivå kan behärska de kunskaper som efterfrågas i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Studiens förutsättningar har legat inom ramen för tio veckors verksamhetsförlagd utbildning och har genomförts hösten 2017  tillsammans med två klasser som läser kursen Samhällskunskap 1a1 på Herrgårdsgymnasiet. Forskningsstrategin är en fåfallsstudie och teoriprövande som ämnat till att förklara varför ungdomar och neurodidaktik är en lyckad kombination. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:   1)      Vad upplever elever i årskurs två vara det bästa sättet att lära sig samhällsvetenskapliga begrepp på?   2)      Hur kan detta förklaras ur ett neurodidaktiskt läroperspektiv? Metoder för materialinsamling har varit enkäter och intervjuer och genom en mest-lika-design går resultatet att generalisera till en större population. Resultatet visar att eleverna tycks relatera mer till termer än begrepp och att de föredrar att arbeta två och två. Framför allt anser de flesta elever i studien att de lär sig bäst när läraren har en genomgång. Men läraren måste vara intressant, tydlig och använda sig av visuellt material för att inlärningen ska fungera bäst, enligt eleverna själva. Ett neurodidaktiskt lärarperspektiv handlar om att kunna anpassa – och självfallet utveckla – undervisningen till hjärnans biologiska konstruktion.

Syftet med denna studie är att reda ut vad för kunskaper som möjligen kommer fram och hur elever konstruerar kunskap via en konstnärlig process. Jag följer under ett halvårs tid eleverna i årskurs nio på en skola som arbetar i projektform tillsammans med en konstnär. Min metod är att observera hur eleverna förhåller sig mellan ett innehåll – att veta, känna till, förstå och ett görande – olika former av färdigheter samt hur kunskapskonstruktionen kan ske via en resa mellan det bekanta och det obekanta. Mitt arbete visar att via en konstnärlig process i en pedagogisk miljö har eleven möjlighet att konstruera olika former av teoretiska och produktiva kunskaper såväl som praktisk klokhet. Min slutsats är dock att det kanske viktigaste eleven lära sig av ett skapande projektarbete är själva metoden; en form av strategisk kunskap. Skolan kan bli ett forum för att utveckla kreativ kompetens; förmågan att hitta nyskapande och produktiva lösningar på problem.

Vad är det lärare ”vet och ser” att eleven ”har” i ett klassrum med pågående undervisning? Teaterlärare vet och ser när eleven har ”det” men vad är det egentligen som läraren vet och ser och hur skulle du formulera dig om någon utifrån ställde frågan? Detta är min ingång i studien som handlar om att undersöka hur teaterlärare artikulerar om kunskap och lärande samtidigt som jag vill lyfta diskussionen om kunskap i teater. Målet är att få syn på hur teaterlärare pratar om sitt ämne i förhållande till de nya läroplanerna i Gy 11. Min uppfattning är att de teoretiska kunskaperna efterfrågas allt mer hos eleven, varefter kravet om större tydlighet och förmågan att sätta ord på det praktiska görandet i undervisningen är i ropet. Studien består av kvalitativa intervjuer av tre teaterlärare, alla verksamma på gymnasiets estetiska program inriktning teater. Med hjälp av kunskapsbegreppen som filosofen Polanyi (2009) representerar gällande de mänskliga handlingarna och tyst kunskap synliggörs olika aspekter av teaterkunnandet. I arbetet presenteras förutsättningarna för de estetiska läroprocesserna och vilket behov och utmaningar som finns i att artikulera och sätta ord på kunskap och lärande. Studien visar på att varje lärare är unik, då samtalen präglas till stor del utefter varje informants personlighet. Informanterna pratar inom ett område begränsat till teaterlärare med tanke på begreppsval som beskriver specifika kunskapsformer inom teaterområdet. Lärarnas val av begrepp och uttryck förmedlar en viss innebörd som för majoriteten av teaterlärare är ett förgivet tagande kunskap inom yrkeskåren. Att ge utrymme för reflektion för såväl elever som lärare är viktigt varpå träningen i att artikulera om det vi gör i klassrummet är en del av det reflekterande lärandet. Jag ser teaterämnets möte med skola som ett lärorikt och utmanande möte där det konkreta möter det abstrakta – det logiska med det ologiska. Förhoppningsvis ger studien en ökad förståelse för ämnet teater men även för lärarprofessionen i sig.

Under våren 2015 tilldelades jag Lärarförbundets Stipendium för studenter som läser till lärare. Detta stipendium möjliggjorde att jag kunde genomföra en studie utomlands om kulturarbetares syn på lärande och estetik.Syftet med studien har varit att undersöka olika kulturarbetares syn på lärande och estetik och i ett större perspektiv diskutera kulturens roll i skolan och i fritidshemmet. I studien valde jag att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod där jag genomförde fem semi-strukturerade intervjuer med kulturarbetare från tre olika organisationer baserade i staden Amman, Jordanien. Valet att genomföra min studie utomlands i Jordanien var att jag kom i kontakt med en organisation som beskrev hur de arbetade estetiskt med unga på ett spännande sätt. Här väcktes ett intresse för att fördjupa mig i verksamheten och se hur man internationellt kan arbeta för att sedan koppla det till frågor om fritidshemmets utveckling och verksamhet här i Sverige. Den samlade empirin har senare analyserats ur tidigare forskning och relevant teori.Resultatet av min undersökning visar på att det finns många olika uppfattningar om varför det är viktigt med estetisk aktivitet för barn och unga. Vidare visar studien på att det finns en positiv inställning till ökat samarbete mellan kulturlivet och skolan för dessa kulturarbetare i Jordanien och varför ett sådant samarbete är viktigt. Dock nämns det även hinder för ett sådant samarbete, där låg prioritering av kulturen och ekonomiska begränsningar spelar in.