Syftet med den här studien är att undersöka om tidigare forskning tillsammans med rådande utvecklingspsykologiska teorier stödjer vissa typer av läroprocesser, samt hur dessa ställer sig till Lgr11. Genom undersökningen åskådliggörs olika typer av argument som talar för att i ämnet svenska låta det pedagogiska upplägget bygga på teori såväl som praktik. Genom att i verksamheten implementera praktiska moment tillsammans med teoretiska skulle skolan kunna bli än mer nyanserad, vilket skulle gynna fler elever i skolans verksamhet.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1. Att fånga eleven. 2. Att få eleven att se arbetet i skolan som en helhet. 3. Att förmå eleven att reflektera. 4. Att förmå eleven att hitta nya vägar till sig själv.Undersökningen visar att det finns legitima grunder för att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet. Bakom valet att arbeta med estetiska läroprocesser finns skäl av varierande karaktär som sammantaget spänner över ett brett område som innefattar många av de mål och syften som återfinns i styrdokumenten för svenska.

Syftet med projektredogörelsen är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans senare år har rörande estetiska läroprocesser och bedömning. Alla tre lärare undervisar i estetiska ämnen och anser att elevens läroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg på. Vi har också närmat oss frågan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lärarnas syn på sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svårt att särskilja elevens faktiska kunskaper i förhållande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var något som lärarna i vår undersökning funderat på. Genom kvalitativa intervjuer med tre olika estetlärare med skilda ämneskompetenser, kom vi fram till att alla strävade efter att vara objektiva i sina bedömningar, men att det fanns vissa faktorer som kunde påverka bedömningen. Lärarna använder sig i två utav fallen av någon form av dokumentation för att kunna få syn på och bedöma elevernas estetiska läroprocesser. Ingen av de tre lärarna hade funderat kring att betygen kunde vara en del av elevers identitetsskapande, men två av dessa höll med om att det kunde förhålla sig på det viset. I en konstnärlig gestaltning, en skulptur, har vi illustrerat vårt undersökningsresultat. Skulpturen hoppas vi kan öppna en diskussion om estetiska läroprocesser, bedömning och betyg.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken syn gymnasielärare och elever har på estetiskaläroprocesser och schemaläggning.Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska läroprocesser och tidsanvändning iskolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielärare och tre medgymnasieelever om deras syn på dessa frågor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapiteldär litteraturen vävs samman med resultaten från intervjuerna. Framförallt eleverna har entraditionell syn på schemaläggning och det tycks råda en hierarki mellan de estetiska och deteoretiska ämnena. Schemaläggningen är en viktig faktor för läroprocessernas kvalitet menäven andra faktorer spelar in.

I denna systematiska forskningssammanställning lyfts estetiska uttrycksformer i relation till Barnkonventionen artikel 13 och 31 samt Lpfö 18. Problematisering sker kring formuleringeni Lpfö 18 om att estetik ska vara både metod och innehåll i förskolan och komplexiteten det innebär för förskollärares uppdrag. Syftet är att skapa en översikt över ett urval av aktuellforskning från 2017 till 2022, som beskriver aktiviteter med estetiska uttrycksformer iförskolan och dess möjliga inverkningar för barns utveckling och lärande. Frågeställningar: • Vilka aktiviteter beskrivs där estetiska uttrycksformer ingår? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande inom estetiska ämnen? • Hur beskrivs de estetiska uttrycksformernas inverkan för barns möjligheter till utveckling och lärande i andra ämnen än estetiska? En sökprocess resulterade i sjutton inkluderade artiklar. Den systematiska arbetsprocessen redovisas transparent och den egna forskarrollen diskuteras. Lindströms modell för estetiskt lärande används som ett analysverktyg för att skapa förståelse för inom estetiskt och utom estetiskt lärande. I resultatet beskrivs aktiviteterna med estetiska uttrycksformer i kategorierna bild och form, musik, drama samt kombinationer av varierade estetiska uttrycksformer. Resultatet visar inomestetisk inverkan till följd av aktiviteterna på områdena estetiska kompetenser, skapandeprocesser, estetiska transformationer, samt estetisk agency. Utomestetisk inverkanför barnen i resultatet finns på ämnesområdena matematik, naturvetenskap, digital teknik samt språk och kommunikation. Inverkan visas även inom problemlösning och kognitiva förmågor, personlig och social utveckling samt empati och agency. Aktiviteternas utformning diskuteras där kvalitetshöjande faktorer för undervisningen är multimodalitet och ett rikt utbud av varierat estetiskt innehåll. Samarbete med vårdnadshavare, konstnärer och konstinstitutioner lyfts. Inverkningar på barnen sätts i relation till Lindströms lärandeformer om, i, med och genom samt Barnkonventionen och Lpfö 18. Mest effektivt för att uppnå resultat inom alla fyra lärandeformer i den estetiska undervisningen är samarbete med konstinstitutioner. Samarbete med konstnärer innebär en möjlighet att uppnå högre kvalitet på det inom estetiska lärandet. Resultat och diskussion sätts i relation till förskollärares yrkesroll där balans mellan estetiska uttrycksformer som metod och innehåll framstår som en komplex del av uppdraget. Genom att ta stöd av Lindströmsmodell i undervisningsplaneringen synliggörs lärandemöjligheterna vilket främjar möjligheterna att uppnå balans mellan metod och innehåll.

No description available.

Titel: Att lära i motgång - En fallstudie av företag i Covid-19 krisen. Bakgrund: Företag behöver vara ständigt förberedda i den föränderliga värld de verkar inom, där osäkerhet är ständigt närvarande. Kriser har blivit ett allt vanligare fenomen, där organisationskriser sammanfattas som ett oväntat fenomen som ställer företag inför en utmaning. Kriser kan antingen kan ses som något negativt och katastrofalt, eller som en process som företag kan ta lärdom av och se som en möjlighet till att utveckla den egna verksamheten. Då krisen till följd av Covid-19 drabbat världen, finns ett antagande om att tillverkande företag kan komma att ta flertalet lärdomar med sig ut ur krisen. Syfte och Problemformulering: Syftet med denna studie är att erhålla en fördjupad förståelse kring lärprocesser och lärdomar hos tillverkande företag och dess medarbetare i samband med krisen kring Covid-19. Och kommer att besvaras med problemformuleringen: Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika tillverkande företags lärprocesser och lärdomar kring Covid-19-krisen? Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats där en abduktiv strategi har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på de tillfrågade företagen. Det empiriska materialet har kompletterats med en teoretisk referensram för att syfte och problemformuleringar ska kunna besvaras. Teori: Den teoretiska referensramen berör Organisatoriskt lärande, Organisation, individ & lärande, Lärandeprocess i organisationer, Lärande, kommunikation & information samt Single vs. double loop learning. Empiri: Empirin består av åtta intervjuer. Nästintill samtliga respondenter vittnar om att företagen och respondenterna själva har kunnat dra flertalet lärdomar utifrån den rådande krisen och är i en lärande process just nu. Analys: I analysen diskuteras företagens och medarbetarnas lärprocesser samt lärdomar kopplat till teori. De olika temana är: Lärande, rutiner & erfarenheter, Medarbetare & organisation, Information, kunskap & kommunikation samt Anpassning av arbetssätt. Slutsats: Slutsatserna som dras är att verksamheterna kommer ta med sig lärdomarna som erfarenheter inför framtida arbete i verksamheten och för framtida kriser. Lärdomar som företagen drar omvandlas till rutiner i verksamheterna. Samtliga verksamheter är i en lärprocess nu i att gå över mer till det digitala.

Denna kvalitativa intervjustudie visar sex olika förskollärares förhållningssätt till begreppen yrkesprofession, undervisning och omsorg. Trots att förskollärarna kommer från olika kommuner i Sverige så visar resultatet en samsyn om att det skett förändringar i förskolans läroplan samt förändringar i samhället som både gynnat och missgynnat förskollärarna i deras uppdrag. Studiens resultat belyser även att undervisning har varit en framträdande del av den svenska förskolan genom alla tider, men att det tidigare använts andra termer för att beskriva just barns lärandesituationer. Slutligen går det att se, utifrån studiens resultat, att förskollärares arbete, i alla situationer, förutsätter ett gott förtroende gentemot barngruppen. Det är på något sätt omsorgen som är starten, både som en naturlig del av barndomen men också starten i en förskollärares yrkesliv.

Title: Children's aesthetic creation in different environments - A qualitative study of five preschool teachers 'perceptions of children's aesthetic learning processes in pre-schools' creative environments. Author: Mafi Misirhanova Supervisor: Karin Ehrlén Term: Spring 2017  The purpose of my thesis is to examine how the five pre-school teachers who participate in my study reflect about aesthetic expressions in relation to children's learning in preschool. Furthermore, I want to find out about the thoughts of the educators concerning the role of social interaction and the importance of the environment in the aesthetic creation process. My first question is about what view the informants have on social interaction during aesthetic creation processes. My second question is about how the informants reflect on studio and creative rooms at the selected three preschools. The study is based on qualitative interview methods where five pre-school teachers reflected on their internship. The essay is based on a sociocultural perspective based on development and learning. As far as the informants' views on social interaction during aesthetic creation processes are concerned, my study showed that there is a strong connection between aesthetic learning processes, language learning and social interaction as these areas interact during a creative activity at preschool. The informants' reflection on the studio and the creative rooms showed that the preschool with a creative room in the department gave the most positive response because the room was considered to enable continuous creation processes. The studio as a separate room and the playroom with a creative corner had shortcomings in accessibility with regard to the use of the room as well as the material.

Forskningen kring kommunikationen mellan museiverksamhet och skolverksamhet är inte utbredd, hur man når målgruppen skolan är heller inte alldeles givet och skolorna är en svår målgrupp att nå för landets alla museum. Uppsatsen behandlar detta fenomen med fallstudien och friluftsmuseet Bungemuseet på Gotland som ett konkret exempel. Bungemuseet har genomgått en omorganisation på grund av kraftigt reducerade besökssiffror och i samband med omorganisationen gjorde Henrik Zipsane en utredning kring verksamheten. Uppsatsen ämnar att följa upp Zipsanes utredning kring verksamheten, genom att gå vidare med påståendet att ”det finns ett behov att noggrant granska vilka målgrupper man vill och kan nå samt vad dessa efterfrågar (---) och det finns bara ett sätt att få reda på det: Fråga dem!”. En kvalitativ undersökning med intervjuer har därför gjorts med verksamma inom Bungemuseet, Fårösundskolan och Södervärnskolan på Gotland kring vad de efterfrågar. Uppsatsen behandlar Bungemuseets verksamhet och vad de erbjuder, vad minskningen av skolelever beror på, vad skolan efterfrågar och hur denna minskning eventuellt kan motverkas. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är John Deweys teori; Learning by doing och professor Larsåke Larssons; analysschema och målgruppsanalys. Uppsatsens syfte är att lyfta frågan kring kommunikationen mellan skola och museisektorn och kring utbud och efterfrågan. I en avslutande diskussion och analys framförs sedan eventuella förslag kring hur vidare utveckling på detta område kan se ut. Resultatet pekar på att kommunikationen mellan utbildning – och musieförvaltningen är av största betydelse för att främja besökssiffrorna. En lösning för att öka besökssiffrorna ligger i att anpassa verksamheten efter skolornas behov och vad de efterfrågar och detta sker endast genom att förvaltningarna kommunicerar och samarbetar med varandra. / Research on communication between museum activities and school operations are not widespread, how to reach the schools is not entirely obvious and schools is a difficult target to reach for all the country's museums. The essay deals with this phenomenon with the case study and the open air museum- Bunge Museum at Gotland as a concrete example. Bunge Museum has undergone a reorganization due to greatly reduced visitor numbers and in connection with the reorganization did Henrik Zipsane an investigation into the business. The study intends to follow up Zipsanes investigation of the business, by going ahead with the claim that "there is a need to carefully examine the audiences they want and can achieve and what they are asking (---) and there is only one way to find it out: Ask them! ". A qualitative study with interviews have been made to operate in Bunge Museum, Fårösund Södervärn School and the School of Gotland around what they asking for. The studie deals with Bunge museum's business and what they offer, what the reduction of schoolchildren depend on what the school asks for and how this reduction may be counteracted. This study highlight the issue around the communication between the sector of schools and museums and on supply and demand. In a final discussion and analysis performed ago any proposals on how further development in this area can look like. The results indicate that the communication between education - and museums is the most essential to promote visits digits. A solution to increase the number of visitors is to adapt the business to the schools' needs and what they want and this is done only by the sectors is communicate and collaborate with each other.