The aim with this study is to find out more about how primary school teachers’ are aware of the connection between reading- and writing difficulties and negative self-perceptions and possible preventive actions. The empirical data in the study consists of three qualitative research interviews with active primary teachers. The teachers that were interviewed seemed aware of the correlation between reading- and writing difficulties and pupil’s self-perceptions, although they did not always find it easy to detect the specific problems that these pupils have regarding reading and writing. The strategies they used to prevent negative self-perceptions of pupils with reading- and writing difficulties correlated to a high degree with previous research. These strategies are honesty, encouragement, to focus on success and advocate that everyone is different when it comes to learning. Other effective strategies that focus on teaching are to teach phonological awareness, the alphabet, learning strategies, vocabulary and writing. Repeated reading, intensive training, and one-on-one-teaching are also effective strategies for helping these pupils.

<p>Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden.</p><p>Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter.</p><p>Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren.</p><p>Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.</p>

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare i Sydafrika tänker kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vad de har för kunskaper och hur de arbetar med dessa elever. Ytterligare ett syfte är att undersöka hur dessa sydafrikanska lärare underlättar samt arbetar i klassrummet med de elever som har läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. För att komma fram till mitt resultat gjorde jag fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i en skola som ligger på den sydafrikanska landsbygden. Under mina intervjuer framkom det att dessa lärare inte var bekanta med ordet dyslexi, detta ledde då till att jag valde att enbart använda ordet läs- och skrivsvårigheter tillsammans med dem. I min undersökning har det visat sig att dessa lärare anser att läs- och skrivsvårigheter är något de har problem med på skolan. Lärarna har bett specialläraren om hjälp men hittills har hjälpen uteblivit. I arbetet med att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter diskuterar lärarna med varandra, de delger varandra tips och idéer om vad de vet fungerar. Trots stora klasser och bristen på stöd har lärarna ett stort intresse och engagemang för att stödja elever med dessa svårigheter.

Sammanfattning I mitt arbete har jag genom att intervjua speciallärare och specialpedagoger tagit reda på vilken roll självförtroendet spelar vid läs och skrivinlärning om man har dyslexi. Jag har undersökt hur man arbetar för att hjälpa elever som har sådana svårigheter och vilka insatser man gör. Jag har också tagit reda på vad man som pedagog kan tänka på i arbetet om man har en dyslektisk elev i klassen. Jag har kommit fram till att självförtroendet alltid spelar roll vid inlärning och särskilt om man har andra svårigheter som exempelvis dyslexi. Min uppfattning är att man i skolan arbetar på ett bra sätt med dessa elever. Under arbetets gång har jag mer och mer fokuserat på själförtroende och självkänsla eftersom jag inser vilken oerhört stor betydelse detta har vid all inlärning. Det spelar stor roll för alla elever inte bara de som har svårigheter. Ibland kan det också vara så att en dålig självkänsla kan ge inlärningssvårigheter. Syftet med arbetet har också varit att öka mina kunskaper om dyslexi för att kunna upptäcka och hjälpa dessa elever på rätt sätt så att ett gott självförtroende bibehålls genom skolåren. Nyckelord: Läs och skrivsvårigheter, Dyslexi, Självförtroende, Självbegrepp.

Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.

<p>Den här undersökning visar hur ett urval lärare ser på sambandet mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har valt att intervjua fyra lärare, två på lågstadiet och två på mellanstadiet. Vår undersökning har visat att utvalda lärare ser ett visst samband mellan matematiksvårigheter och läs- och skrivsvårigheter. Lärarna poängterar att läsningen är det viktigaste i skolan eftersom svårigheter leder till problem i alla teoretiska ämnen. De är medvetna om att textuppgifter i matematiken kan vålla stora bekymmer för elever med läs- och skrivsvårigheter, eftersom svårigheter med läsningen kan leda till problem med läsförståelsen, vilket i sin tur leder till bekymmer i matematiken. Lärarna vet vilka åtgärder som bör sättas in om en elev har svårigheter och de väljer att ta hjälp från specialpedagog eller annan kollega. Vår undersökning visar att, elever som har svårigheter med läsförståelsen får större problem med matematiken, än de elever som har problem med avkodningen.</p>

Dagens samhälle ställer allt högre krav på hög utbildning och därmed hög läs- och skrivförmåga. Det är skolans ansvar att varje elev får förutsättningar för att delta i samhällsliv och arbetsliv. Det ställer ökade krav på läs- och skrivsvårigheter hos elever.  Syftet med denna studie är att studera hur elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver att de hanterar större skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Hur gör de för att lyckas? Fokus är elevernas berättelse. Som metodansats har hermeneutik valts. Datainsamlingsmetod är semistrukturerade intervjuer. Sex informanter från olika program, både teoretiska och praktiska, har intervjuats. Resultatet visar att elever får mycket hjälp av kamrater, lärare och speciallärare, men även av anhöriga. En del av studiens teoridel bekräftas, men eftersom denna studie tar upp hur elever beskriver sina strategier, kommer delvis en ny bild fram. Vad lärare kan göra är främst att ge stöttning i olika delar i skrivprocessen. Tydlig struktur på uppgiften och frågeställningar som ger struktur är några exempel.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några pedagoger upptäcker barn som riskerar läs- och skrivsvårigheter. Styrdokumenten talar om likvärdighet i undervisningen, vilket bör innebära en likvärdighet i på vilka grunder extra hjälp ochsärskilt stöd ges till barn. Materialet omfattar 15 intervjuer med pedagoger i förskola, förskoleklass och skolår 1. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig kompetenta att finna dessa barn i ordinarie verksamhet främst genom att lyssna av deras talspråk. Det är svårt att finna tydliga regler för vilka nivåer av språksvårigheter som renderar uppföljning. Eftersom insatser ofta bygger på pedagogers subjektiva uppfattning av situationen finns antagligen en risk för skillnader mellan pedagoger på vilka grunder uppföljning görs, även om metoderna för att upptäcka problemen är snarlika. De flesta av de intervjuade pedagogerna anser sig ha god hjälp av samtal med kollegor och specialpedagoger för att bli mer säkra på sin bedömning. Däremot påtalas i flera fall en upplevd resursbrist och begränsade fortbildningsmöjligheter, vilket riskerar att påtagligt påverka att barn blir uppmärksammade och vid behov utredda. Resursbristen påverkar också möjligheten att i den ordinarie verksamheten aktivt hjälpa de som har extra behov. Förutom pedagogernas kontinuerliga observationer förekommer även generella tester av barnens språkförmåga i förskoleklass och skolår 1, men innehåll och tidpunkt varierar, i regel beroende på huvudman.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man arbetar på en specifik skola i Halmstad kommun med läs- och skrivsvårigheter. Samt huruvida det är nödvändigt med en diagnos för att få tillgång till hjälpmedel. Uppsatsen inleds med en kort bakgrund om vad läs- och skrivsvårigheter är, och lägger fokus på dyslexi. I tidigare forskning presenteras de olika begrepp och teorier som behövs för vår analys. Här ligger fokusera på lärarens bemötande av elever med läs- och skrivsvårigheter, betydelsen av att ha en diagnos, diagnostisering samt vilka hjälpmedels som finns. Här kommer till exempel också fördelar och nackdelar med en diagnos att studeras.  Studien visade bland annat på att lärarens bemötande har stor betydelse för elevens inlärning och självförtroende. Att ge eleven positiv feedback och uppmuntran visade sig vara viktigare än olika undervisningsstrategier. Det visade sig också att skolan som studerats verkar kommit långt när det gäller arbetet med läs- och skrivsvårigheter och att man arbetar väldigt individanpassat. Däremot förstod vi också att det är långt ifrån alla skolor som arbetar på detta sätt.