Denna uppsats undersöker hur en som ett generiskt pronomen mottas i jämförelse med det generiska pronomenet man när de presenteras i samman kontext. Att använda en som ett generiskt pronomen är en diskussion som uppkommit inom feministiska kretsar för att utmana den manliga normen. Tidigare forskning har visat att en har använts som ett alternativ till det generiska pronomenet man med syfte att vara ett könsneutralt och inkluderande alternativ för att motverka språklig diskriminering. Man anses skapa mentala bilder av en person av manligt kön vilket bidrar till samhällets manliga norm. Studier visar dock även att det finns restriktioner kring bruket av en, både hos språkbrukare och hos den institutionaliserade språkvården i Sverige. Syftet med denna studie är således att studera vilka könskonceptualiseringar som de båda pronomenen skapar och hur resultatet av detta förhåller sig till de feministiska intentioner som ligger bakom reformen. För att undersöka de restriktioner som finns kring frågan undersöks även de båda pronomenens lättlästhet samt om det framkommer språkattityder när orden används i praktiken. Genom en enkätundersökning med två olika men identiska enkäter där enbart det generiska pronomenet skiljer sig studeras dessa tre delar. Resultatet visar att en som ett generiskt pronomen inte lever upp till sina intentioner i frågan om könskonceptualiseringar då det skapade fler föreställningar av en person av ett manligt kön, medan man uppfattas som mer könsneutralt. Inget av pronomenen skapade några konceptualiseringar av en person bortom det binära könssystemet och inkluderar således inte personer som inte identifierar sig som kvinna och man. Vid jämförande av de båda pronomenens lättlästhet skapar en högre svårigheter än man. Vid undersökningen om språkattityder gav man inga utslag medan en skapade reaktioner hos informanterna. Det attityder som förekom hade dock en blandad karaktär men det kan dras slutsatser om att en är ett mer iögonfallande alternativ än man. På grund av studiens storlek bör resultatet skådas som ett inlägg i den rådande diskussionen och uppmanar till fortsatt forskning inom ämnet.

Sophie Duty: Att använda bilderboken som en lättläst version av kapitelboken - en komparativ adaptionsanalys av en kapitelbok och bilderbok om Alice i Underlandet av Lewis Carroll (2022). Svenska, självständigt arbete avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Syftet med denna studie är att undersöka om det är det lämpligt att använd sig av bilderboken som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar det i så fall finns. För att undersöka detta har en komparativ adaptions analys med både en kvalitativ och kvantitativ metod genomförts. Jag har jämfört kapitelboken Alice i underlandet (2016) med bilderboken Alice i Underlandet (2015) genom att titta på skillnader i deras intriger, handlingens komposition och hur de använder av bilder som stöd. Analysen visar att trots att det finns skillnader i verkens episoder så är intrigerna lika varandra. Den stora skillnaden som funnits är i hur handlingarnas komponerats och om användningen av bilder som stöd för texten skiljer sig i de olika böckerna? I så fall hur? Avslutningsvis har dessa resultat använts i en didaktisk diskussion kring bilderbokens lämplighet att användas som en lättläst version av kapitelboken i undervisningen för åk f-3 och vilka möjligheter och utmaningar finns det i så fall

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter studenter med dyslexi ställs inför när de besöker sidan Studera med funktionsnedsättning på Mälardalens universitets hemsida, för att kunna lösa de problem som uppstår och tillgodose de behov som finns. Resultaten som framkommer genom detta arbete ska sedan stå i grund för en guide till Mälardalens universitet om hur de kan anpassa hela hemsidan för att bli mer tillgänglig. Rullstolsburna personer behöver inte bära på sina egna ramper, så varför kan inte hemsidor vara mer tillgängligt anpassade för personer med dyslexi?   Metoderna i detta arbete som kommer utföras för att undersöka kring användarna och deras behov är deltagande observationer, intervjuer, fokusgrupp, A/B tester och enkät. Utifrån de genomförda metoderna har det framkommit att mottagarna önskar att få fler tillgänglighetsalternativ i form av uppläsning, få möjligheten att ändra färg på bakgrunden samt ändra typsnitt. Utöver dessa tillgänglighetsanpassningar har det även framkommit att annorlunda rubriksättning, annat gränssnitt och layout är önskat från användarna samt att innehållet på brödtexterna ska minska.   Prototyper har utformats utifrån de framtagna resultaten och finns att ta del av i slutet av denna rapport. Teorierna som används i arbetet är läsbarhetsteorier, lättlästhet, läsförståelse samt universell design och tillgänglighet för webb. Dessa teorier har använts för att styrka arbetets relevans och forskning där informationen som framkommer från tidigare forskning testas och analyseras utifrån målgruppen för detta arbete. Teoriernas sammanställning och fakta tillsammans med metodresultaten kommer sedan stå i grund för utformningen där universell design appliceras för att skapa en mer användarvänlig och tillgänglig sida från början där även innehållet blir mer lättläst för att öka läsbarheten för målgruppen. / This is a thesis in information design with a focus on text design. The purpose of this work is to investigate the difficulties faced by students with dyslexia when visiting the Study with Disabilities page on Mälardalens university’s website in order to solve the problems that arise and meet the needs that exist. The results obtained through this work will then form the basis for a guide to Mälardalen University on how to adapt the entire website to become more accessible and apply universal design. Wheelchair users do not need to carry their own ramps, so why can't websites be more accessible for people with dyslexia?  The methods used in this work to further investigate users and their needs include participatory observations, interviews, focus groups, and A/B testing. Based on the methods conducted, it has been found that users wish to have more accessibility options such as text- to-speech, the ability to change the background color, and font style. In addition to these accessibility adjustments, it has also been found that different headline formatting, a different interface and layout are desired by users, and that the content of the body text should be reduced.  Prototypes have been designed based on the results obtained and can be found at the end of this report. The theories used in this work are readability theories, easy-to-read text, reading comprehension, and universal design and web accessibility. These theories have been used to support the relevance of the work and research where the information obtained from previous research is tested and analyzed based on the target group for this work. The sammary and facts of the theories together with the method results will then form the basis for the design where universal design is applied to create a more user-friendly and accessible site from the start, where the content also becomes easier to read to increase readability for the target group.

Tillgänglighet är ett begrepp som uppmärksammas allt mer idag på grund av insikt om värdet av att skapa en webbplats som är åtkomlig, läsbar samt fungerar för alla människor. Målet med studien var att skapa förutsättningar för att utföra framtida undersökningar och förbättringar inom tillgänglighet på webben. Kandidatexamensarbetet utfördes under våren 2015 som ett projekt i samarbete med företaget Funka där en prototyp skapades för att utvärdera färgkombinationers påverkan på lättlästheten. En genomgående litteraturstudie utfördes som berörde tidigare forskning där målet var att konstruktivt undersöka relevant material. För studien användes en kvalitativ metod för att beskriva utvecklingen av ett testverktyg bestående av en pappersbaserad prototyp, interaktiv prototyp och slutligen en delleverans av implementerat verktyg, där användbarhetstester av prototypen användes som underlag för utformningen. Det utvecklade testverktyget skulle uppfylla givna tillgänglighetskriterier och vara tillgängligt för alla oavsett funktionsförmåga eller användning av IT-hjälpmedel. Med hjälp av testverktyget var målet att företaget Funka skulle kunna utföra en kvantitativ studie genom att skicka ut testverktyget till sina kunder för insamling av data och analys. Resultatet av denna studie var en delleverans av ett testverktyg baserat på en interaktiv prototyp samt analys av kvalitativ data från användbarhetstester. Utifrån de tre dimensionerna ekologiskt, ekonomiskt och social hållbarhet förväntades denna studie bidra inom samtliga dimensioner. Dessutom ansågs den etiska målsättningen för arbetet val uppfylld då tidigare studier konstruktivt presenterades. Dessutom hade design utformats för att tillgodose så många som möjligt genom fokus på tillgänglighet genom hela processen. Därigenom har även studien bidragit till social delaktighet för personer med funktionsnedsättning då testverktyget främjar arbetet med att göra webben mer tillgänglig. / Accessibility is a concept which is receiving increasing attention today when one realize how valuable it is to create a website that is accessible and legible, and will work for all people. The aim of the study was to create the conditions for conducting future investigations and improvements in accessibility on the Web. The bachelor's thesis was completed in Spring 2015 as a project in cooperation with the company Funka where a prototype was created to evaluate the color combinations' impact on the legibility. A thorough literature study was performed involving previous research where the goal was to constructively examine the relevant material. For the study we used a qualitative method to describe the development of a testing tool consisting of a paper-based prototype, online prototype and nally a partial dellivery of an implemented tool. The test tool needed to meet the given accessibility requirements and be accessible to everyone regardless of disability or the use of IT tools. Based on the results from the online prototype and the analysis of the qualitative data from the completed usability testing, we created a partial delivery of the test tool as a basic work for the later development. The goal for the company Funka was to perform a quantitative study by sending out the test tool to its customers for data collection and analysis. The outcome of this study was a partial delivery of a test tool based on the interactive prototype and analysis of the qualitative data from usability testing. This study was expected to contribute in all three dimensions of sustainable development (ecological, economic and social). Based on the ethical objective of the work this was considered to be well-met where targets of the previous studies were constructively presented. In addition, the design focused on the accessibility requirements throughout the entire process. This study has also contributed in social participation for people with disabilities where the test tool encourages and endorses the making of a more accessible web.