Detta arbete syftar till att ge svar på några av de frågor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet är av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag står där vi står när det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsättningar i en tid där de traditionella musikmedierna på marknaden har fått ge vika till förmån för nya. I mitt arbete har jag även intervjuat artister som idag står inför samma val som jag själv angående lansering och analyserat intervjuerna i förhållande till aktuella artiklar i ämnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD‐skivan fortfarande har ett värde på marknaden, att man som artist bör göra något uppseendeväckande vid en lansering för att sticka ut ur mängden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltänkta målgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik.

<p>Produktlansering är en utmaning för företag som verkar på dagens väletablerade marknader där produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende på produktens karaktär och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgång ställs höga krav på företagen. Lanseringsstrategier måste anpassas efter rådande omvärldsförhållanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnå önskad genomslagskraft.</p><p> </p><p>Studien har genomförts på uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter på den svenska ölmarknaden. Öl är en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebär att aktörer på ölmarknaden måste tillföra mervärden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl då existerande lagar, regler och restriktioner begränsar kreativiteten hos företagen. Ölkonsumenter har visat sig vara svåra att nå med traditionell marknadsföring då öl tillhör kategorin ”low involvementprodukter” vilka inte kräver vidare eftertanke från konsumenten innan köpet. Det faktum att ölkonsumenten inte tycks uppfatta marknadskommunikation försvårar för företagen att skapa medvetenhet kring nya produkter och differentiera dem från konkurrerande varumärken.</p><p> </p><p>I huvudsak baseras studien på en kvantitativ enkätstudie bland Systembolagets besökare i Umeå som vid studietillfällena haft för avsikt att köpa öl. Enkäten bestod av två delar. Den första syftade till att kartlägga konsumenternas upplevda preferenser innan köpet och den andra delen avsåg att studera hur konsumenten i praktiken väljer öl, vilka faktorer som påverkar valet samt till vilken grad. För att säkerställa vårt resultat testades teoretiska hypoteser statistiskt med korstabeller och proportionstest av det empiriska materialet. Enkätstudien kompletterades med en semistrukturerad intervju med Spendrups marknadschef, Mats Liedholm, i syfte att generera ett större djup i vår kunskap.</p><p> </p><p>Vår studie styrker att ölkonsumenter är en komplicerad population. Ölkonsumenternas preferenser innan köpet motsäger i hög grad hur de väljer öl i praktiken. Genom att segmentera populationen efter vid vilket tillfälle de främst konsumerar öl, kunde vi kartlägga vilka faktorer som påverkar olika grupper av konsumenter vid det faktiska valet av öl. Av produktens fysiska faktorer värderades smak och kvalitet högst av den allmänne ölkonsumenten. Studien visar även att ölkonsumenter väljer öl som passar deras självtillskrivna image, varför det är av stor vikt att skapa en tydlig identitet för ett nytt öl som stämmer överens med målgruppens image. En identitet som framhävs genom marknadskommunikation som framkallar associationer till abstrakta känslor och karaktärsdrag vilka konsumenten eftersöker i ett öl, exempelvis avkoppling, gemenskap och glädje. Enligt vår studie är anspelningar av denna karaktär de mest effektiva i syfte att positionera ölet i konsumentens medvetande. Eftersom att marknadsföring av öl präglas av lagar, regler och restriktioner som begränsar kreativiteten, framhäver vår studie alternativa kommunikationskanaler. Ölkonsumenter tenderar att influeras av moderna opinionsledare så som bloggar, Facebook och andra elektroniska forum. Joint promotion med andra varumärken bör likaså vara effektiva vid lansering av öl, då ölkonsumenter gärna väljer ett öl de kan associera till mat och annat tilltugg. Spendrups kan räkna med synergieffekter om gör en ”line extension” där den nya ölen går under något av deras välkända varumärken, eftersom konsumenten i hög grad väljer ett visst öl för att varumärket är bekant. Sist men inte minst kan vi fastställa att konsumenter framhåller att de vill att ölproducenter ska förespråka ansvarsfull konsumtion. Att de sedan inte baserar sitt val på detta beror antingen på att inga uttalade etiska alternativ existerar, eller att andra faktorer har större betydelse vid valet av öl.</p>

Produktlansering är en utmaning för företag som verkar på dagens väletablerade marknader där produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende på produktens karaktär och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgång ställs höga krav på företagen. Lanseringsstrategier måste anpassas efter rådande omvärldsförhållanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnå önskad genomslagskraft.   Studien har genomförts på uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter på den svenska ölmarknaden. Öl är en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebär att aktörer på ölmarknaden måste tillföra mervärden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl då existerande lagar, regler och restriktioner begränsar kreativiteten hos företagen. Ölkonsumenter har visat sig vara svåra att nå med traditionell marknadsföring då öl tillhör kategorin ”low involvementprodukter” vilka inte kräver vidare eftertanke från konsumenten innan köpet. Det faktum att ölkonsumenten inte tycks uppfatta marknadskommunikation försvårar för företagen att skapa medvetenhet kring nya produkter och differentiera dem från konkurrerande varumärken.   I huvudsak baseras studien på en kvantitativ enkätstudie bland Systembolagets besökare i Umeå som vid studietillfällena haft för avsikt att köpa öl. Enkäten bestod av två delar. Den första syftade till att kartlägga konsumenternas upplevda preferenser innan köpet och den andra delen avsåg att studera hur konsumenten i praktiken väljer öl, vilka faktorer som påverkar valet samt till vilken grad. För att säkerställa vårt resultat testades teoretiska hypoteser statistiskt med korstabeller och proportionstest av det empiriska materialet. Enkätstudien kompletterades med en semistrukturerad intervju med Spendrups marknadschef, Mats Liedholm, i syfte att generera ett större djup i vår kunskap.   Vår studie styrker att ölkonsumenter är en komplicerad population. Ölkonsumenternas preferenser innan köpet motsäger i hög grad hur de väljer öl i praktiken. Genom att segmentera populationen efter vid vilket tillfälle de främst konsumerar öl, kunde vi kartlägga vilka faktorer som påverkar olika grupper av konsumenter vid det faktiska valet av öl. Av produktens fysiska faktorer värderades smak och kvalitet högst av den allmänne ölkonsumenten. Studien visar även att ölkonsumenter väljer öl som passar deras självtillskrivna image, varför det är av stor vikt att skapa en tydlig identitet för ett nytt öl som stämmer överens med målgruppens image. En identitet som framhävs genom marknadskommunikation som framkallar associationer till abstrakta känslor och karaktärsdrag vilka konsumenten eftersöker i ett öl, exempelvis avkoppling, gemenskap och glädje. Enligt vår studie är anspelningar av denna karaktär de mest effektiva i syfte att positionera ölet i konsumentens medvetande. Eftersom att marknadsföring av öl präglas av lagar, regler och restriktioner som begränsar kreativiteten, framhäver vår studie alternativa kommunikationskanaler. Ölkonsumenter tenderar att influeras av moderna opinionsledare så som bloggar, Facebook och andra elektroniska forum. Joint promotion med andra varumärken bör likaså vara effektiva vid lansering av öl, då ölkonsumenter gärna väljer ett öl de kan associera till mat och annat tilltugg. Spendrups kan räkna med synergieffekter om gör en ”line extension” där den nya ölen går under något av deras välkända varumärken, eftersom konsumenten i hög grad väljer ett visst öl för att varumärket är bekant. Sist men inte minst kan vi fastställa att konsumenter framhåller att de vill att ölproducenter ska förespråka ansvarsfull konsumtion. Att de sedan inte baserar sitt val på detta beror antingen på att inga uttalade etiska alternativ existerar, eller att andra faktorer har större betydelse vid valet av öl.

Under de senaste åren har den globala kosmetikaindustrin genomgått en enorm ekonomisk tillväxt. Sminkföretagen lägger stora summor på marknadsföringsinsatser för att upprätthålla konsumtionsmönstret bland konsumenter. Då människors förtroende för traditionell marknadsföring sinar och alternativa kanaler samt personliga rekommendationer genom Word of Mouth värderas högre, blir detta allt viktigare för företag att beakta i utformningen av marknadsföring. Detta utgör mycket viktiga implikationer för sminkföretag. Då sminkföretag årligen lanserar stora mängder smink och då marknadsföring är avgörande för en ny produkts framgång på marknaden, innebär det att alternativa marknadsföringskanaler måste nyttjas och Word of Mouth måste uppmuntras för att därigenom stimulera köp bland konsumenter och uppnå en marknadsacceptans av nya produkter. Historiskt sett har ingen forskning bedrivits som utforskar samband och relationer mellan områdena sminkföretag, sociala medier som marknadsföringskanal samt produktlanseringar. Detta leder oss till vår problemformulering som lyder: ”Hur påverkas konsumenter i Sverige vid en lansering av en ny sminkprodukt att sprida positiv Word of Mouth?” Studien främsta syfte är att agera en brygga mellan samhällsutvecklingen inom de berörda studieområdena och akademisk forskning. Dessutom vill vi skapa en förståelse för konsumenters beteende med avseende på spridning av Word of Mouth på sociala medier för att därigenom formulera praktiska rekommendationer för ledningen i sminkföretag i Sverige. I studien har vi valt att anta ett företagsperspektiv och nyttja en kvalitativ insamlingsmetod med en hermeneutisk kunskapssyn och en konstruktionistisk verklighetssyn. De teoretiska utgångspunkterna som utgör grunden i denna studie har delats in i två huvudsakliga sektioner. Den första sektionen består av teorier och forskning kring produktlanseringar och den andra sektionen av teorier och forskning inom fenomen på sociala medier. Vi har med hjälp av tre fokusgrupper motsvarande 13 respondenter insamlat det empiriska materialet. Samtliga respondenter i studien är kvinnliga användare av såväl smink som sociala medier. Valet av dessa respondenter gjordes genom ett icke-sannolikhetsurval med inslag av en så kallad snöbollseffekt. Vid analysen av det empiriska materialet framkom att konsumenter, trots en stark negativitet mot flera av de alternativa marknadsföringskanaler som nyttjas av sminkföretag, påverkas inför köp. Emellertid har vissa kanaler och marknadsföringsinsatser en större positiv inverkan på såväl konsumenters köpbeteende som benägenhet att sprida Word of Mouth. En av de viktigaste slutsatserna utifrån analysen är det samband som återfunnits mellan konsumenters spridningstendens av marknadsföringsbudskap och förtroende, ärlighet, transparens, humor, genuinitet och igenkänningsfaktorer.

Problemformulering och syfte: Lokaltidningarnas pappersupplagor minskar i Sverige. De digitala plattformarna blir allt viktigare för mediehusen när människor i allt större utsträckning övergår till att konsumera medier via sina mobiltelefoner. En naturlig del i utvecklingen blir att medierna följer samma väg, för att på det viset också i fortsättningen nå ut till sin publik, och på längre sikt säkra och stärka sin ekonomi. Syftet med vår studie är att undersöka varför svenska lokalmedier väljer att implementera nya tekniker och det gör vi genom att i en fallstudie följa mediekoncernen Mittmedias satsning på mobila och digitala plattformar när koncernen lanserar nyhetsapplikationer och push-notiser under hösten 2015. Vi studerar hur lanseringen förbereds, vilka strategier och drivkrafter som är inblandade och hur lanseringen genomförs på fyra olika redaktioner inom Mittmedia.  Metod och material: Vi inleder med att studera och själva använda test-versionerna av applikationerna och deltar på Mittmedias förberedande möten. Vi genomför sedan kvalitativa och semistrukturerade samtalsintervjuer med digitalchefer på respektive redaktion som ingår i undersökningen, samt den redaktionellt utvecklingsansvarige på Mittmedia. Intervjuerna genomförs dels i samband med att nyhetsapplikationerna släpps ut till allmänheten, dels några veckor senare i uppföljande syfte.  Huvudresultat: Vi kommer fram till tre nyckelord: Lokalt, lojalt och betalt, som tillsammans sammanfattar det breda spektrumet i lanseringen.

No description available.

No description available.

Problemformulering: Den digitala marknaden är expansiv, att introducera en ny produkt på marknaden är därför kritisk, lanseringen är ett avgörande moment. Lanseringen är ofta påkostad, men delges inte tillräckligt med intresse. Marknadsintroduktion av gamifications fallerar vanligtvis av den orsak att förståelse för användaren är undermålig. Syfte: Studien syftar till att bidra med ökad förståelse för hur en lanseringsstrategi för en digital plattform, vilken grundas på en gamification, kan se ut på den svenska marknaden. Metod: Studien utgår från ett hermeneutistiskt synsätt, undersökningen behandlas induktivt med deduktiva inslag, den teoretiska referensramen bearbetades med avsikt att generera förförståelse och behandlas grundläggande för det empiriska materialet. Undersökningen grundar sig i kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer har genomförts i form av individuella intervjuer och fokusgrupper, med intervjuguide som underlag. Intervjuerna spelades in, varpå det empiriska materialet transkriberades. Insamlad data kodades och kategoriserades. Slutsats: Av studien framkom tre essentiella kategorier; Intresse, Kommunikation och Kontinuitet, som kom att formas till modellen User Desired Lifecycle. Ett intresse kan väckas hos målgruppen, om tjänsten uppfyller ett behov som underlättar användarens vardag. Då användare är snabba på att avfärda digitala lösningar, bör budskapets kontext innefatta användbarhet och användarvänlighet. Kommunikation via influencers påvisas att föredra. Vidare framkom att kontinuitet kan skapas om den digitala tjänsten ger belöningar till användaren, vilket resulterar i motivation till nyttja tjänsten igen. Vidare framkom att företag bör lyssna på användarnas åsikter, i syfte till att uppdatera tjänsten, vilket kan resultera i en mer målgruppsanpassad tjänst. / Background: The digital market is expansive, therefore introducing a new product into the market is critical, launch is a crucial factor. The launch is often costly, but not enough interest is given to it. The market introduction of gamifications usually fails for the reason that the understanding of the user is inferior. Purpose: The aim of the study is to contribute to increased understanding of how a launching strategy for a digital platform, based on a gamification, can look in the swedish market. Method: The study is based on a hermeneutical approach, the study is dealt with inductively with deductive elements, the theoretical frame of reference was processed with the intention of generating understanding and being treated fundamentally for the empirical material. The survey is based on qualitative methodology, semistructured interviews have been conducted in the form of individual interviews and focus groups, with an interviewguide as basis. The interviews were recorded, after which the empirical material was transcribed. The collected data was encoded and categorized. Conclusion: The study revealed three essential categories; Interest, Communication and Continuity, which came to form the Model User Desired Lifecycle. An interest can be aroused by the target audience, if the service meets a need that facilitates the user's everyday life. As users are quick to discourage digital solutions, the context of the message should include usability and ease of use. Communication through influencers proves preferred. Furthermore, it emerged that continuity can be created if the digital service gives rewards to the user, resulting in motivation to use the service again. Furthermore, it was found that companies should listen to users' opinions in order to update the service, which could result in a more targeted service.

Syfte och forskningsfrågor Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnliga musikartister går tillväga för att lansera sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Eftersom musikindustrin till större delen är dominerad av män samt beroende av de större skivbolagen riktar sig denna forskning in på det kvinnliga entreprenörskapet inom musikindustrin. De framtagna forskningsfrågorna handlar om hur kvinnliga musikartister tar sig fram när det kommer till lansering av sitt artisteri oberoende av de större skivbolagen. Alltifrån hur lanseringen ser ut, vilka redskap som kan användas samt vilka möjligheter och begränsningar som existerar för kvinnliga artister i musikbranschen. Metod Denna studie innehar en kvalitativ metodundersökning med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via fem stycken intervjuer genomförda med kvinnliga självständiga artister som alla är aktiva i dagens musikbransch. Därefter har en framtagen analys tydliggjort svaren av forskningsfrågorna. Slutsatser Det som gör att en kvinnlig artist i musikbranschen kan klara sig oberoende av de större bolagen handlar om att ta hjälp av det kvinnliga musiknätverket. Med en noggrann utveckling av det personliga varumärket och en utförlig lansering kan man genom det kvinnliga musiknätverket som redskap ta sig fram i musikbranschen oberoende av de större bolagen. / Purpose and research questions The purpose of this essay is to examine the way that female musicians work to launch their artistry independent of larger record labels. Since the music industry is prominently dominated by men and dependent on the larger record companies this research will focus on the entrepreneurship of women in said industry. The research questions will therefore focus on how female music artists make their way when it comes to launching their artistry independent of larger records companies. How does the launch work, what tools are used and what possibilities and limitations do the women of the music industry face? Method This study features a qualitative method research with an inductive approach. By gathering the empiric material through five interviews with female independent artists that are currently active in the music business. Thereafter an analysis produced has made the answers to the research questions clear. Conclusion The conclusion of what makes a female artist successful in the music business, independent of the larger record labels, is the social network between female musicians. With a thorough development of the personal brand and a detailed launch you can use the social network between female musicians to make their way in the music business.

Bakgrund: Vi utsätts för reklam dagligen och det är svårt för produkter att differentiera sig. Då vi även lever i ett förväntningssamhälle tror vi alltid att nästa produkt kommer vara bättre än den förra. Inom teknikområdet är det väldigt tydligt då vi ofta väntar på nästa lansering. Vilket gör att företagen marknadsför produkten långt innan den kommer ut. Det finns inte mycket forskning om produkter som inte lanserats men vi ser att det blir allt vanligare att man marknadsför sin produkt innan lansering. Syfte: Vi vill undersöka om teorierna gällande köpbeteende och kundvärde även är tillämpliga för produkter som ännu inte finns att köpa men marknadsförs innan lanseringen. Metod: Vi har studerat de teorier som idag finns etablerade avseende köpbeteende och kundvärde på marknaden. Vi har sedan använt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Urvalet har gjorts med hjälp av det så kallade snöbollsurvalet och alla respondenter har anknytning till Högskolan i Jönköping. Vi analyserar vårt material utifrån hermeneutiken där vi använder vår egen förförståelse och kunskap i analysen. Teori: Vi utgår från teorier om köpbeteende och kundvärde i vår analys. Resultat: Det finns många olika bakomliggande faktorer till vad som påverkar konsumenten att köpa en produkt. Våra respondenter anger samma huvudsakliga faktorer som skäl till sitt köpbehov för den produkt som ännu inte fanns att köpa på marknaden, när studien påbörjades, som teorierna om köpbeteende och kundvärde anger för de produkter som redan har lanserats. Varumärket har lyckats kommunicera de värderingar som konsumenten uppskattar samt lyckats skapa lojalitet hos de flesta respondenterna. Vår slutledning är därför att teorierna gällande köpbeteende och kundvärde på marknaden även är tillämpliga för produkter som ännu inte finns att köpa men marknadsförs innan lanseringen. / Background: We are exposed to advertising on a daily basis and it is difficult for products to differentiate themselves. Since we also live in a expectation society, we believe that the next product will be better than the last. Within the technologic area, this is very clear: we often wait for the next launch. This leads to firms marketing their product long before it comes out on the market. There is not much former research on products that are not launched, but we see that it is increasingly common for people to advertise their product before launch. Objective: We want to examine if the theories regarding buying behavior and customer value are also applicable for products not yet available for purchase but are marketed before launch. Method: We have studied the theories that today are located on buying behavior and customer value in the market. We have then used the semi structured interviews to collect the empirical material. The selection was made using the so-called snowball sample, all respondents are related to Högskolan i Jönköping. We analyze our material on the basis of hermeneutics in which we use our own understanding and knowledge in the analysis. Theory: We start with the theories of buying behavior and customer value in our analysis. Results: There are many underlying factors that influence a consumer  to buy a product. Our respondents use the same main factors as reasons to their buying need for the product that was not yet available in the market, when the study began, that the theories of buying behavior and customer value indicates for the products that have already been launched. The brand has managed to communicate the values that consumers appreciate and managed to create loyalty among most respondents. Our conclusion is therefore that the theories concerning buying behavior and customer value in the market also apply to products that are not yet available for purchase but are marketed before the launch.