Vi har i denna uppsats analyserat hur marknaden ser ut för Thnx Innovations nya produkt DEMA som har som syfte att förenkla ÄTA-hanteringen. Vi har gjort detta genom en kvalitativ marknadsundersökning där vi formulerat och utfört djupintervjuer med personer inom byggindustrin. Fokus i vår undersökning har legat på kunduppfattning kring Marknad, Behov, Värde samt Konkurrenter och Substitut. Syftet med denna uppsats är att använda och bygga vidare på befintlig teori inom området av marknadsanalys i R&D-fasen av ny teknologi inom B2B i industri. Vi har under uppsatsens gång använt oss utav utvald befintlig teori inom området för att kunna besvara vår centrala frågeställning ”Hur ser marknaden ut för DEMA?” på bästa sätt. Den snabba teknologiska utvecklingen har lett till att en stor mängd system och applikationer har ersatt och effektiviserat gamla arbetssätt i många branscher. Byggbranschen har länge legat efter andra branscher i denna utveckling men branschen har på senare år börjat integrera mer och mer teknologi. Vi har i uppsatsen analyserat bland annat: synsätt kring teknologisk utveckling både generellt och inom byggbranschen, åsikter och erfarenheter kring hantering och administrering av ÄTA-arbeten, kostnader och förbättringsområden kring ÄTA-arbeten samt inköps- och implementeringsprocessen av produkter/system inom byggindustrin. Vi har från våra djupintervjuer funnit att en försiktigt positiv inställning till teknologisk utveckling finns, men en bakgrund av tidigare misslyckande innovationer inom branschen har lett till krav om kvalitetsförsäkran innan implementering av innovationer. Vi identifierar i uppsatsen en underliggande konflikt mellan entreprenörsleden rörande ÄTA-hantering. Grundorsaken till denna konflikt härstammar från en avsaknad av tillit följt av otillräcklig kommunikation och dokumentation. De övre entreprenörerna här anser sig betala för mycket för ÄTA-arbeten medan underentreprenörerna ofta känner sig underkompenserade. Konkurrensverket (2014) benämner 80/20-regeln när det kommer till ÄTA-hantering; att 20% av den slutgiltiga entreprenadsumman består av ÄTA-arbeten. Detta visar på kostnaderna relaterade till ÄTA-arbeten och vidare även varför dess korrekta hantering är viktig. Via våra djupintervjuer kan vi konstatera att administreringen av ÄTA:or sker via allt från inköpta system, eget uppbyggda system, och inuti ekonomisystem till manuellt via exempelvis mejl/Excel. I uppsatsen identifieras vidare en efterfrågan på teknologiska hjälpmedel inom byggbranschen. Flera förbättringsområden kring ÄTA-hantering samt de viktigaste egenskaperna kring ÄTA-hantering identifieras från våra djupintervjuer och presenteras i uppsatsen. Dessa inkluderar en önskan om snabbhet, enkelhet, tydlighet, spårbarhet, korrekthet, och kontinuitet.

Studiens mål och syfte handlar om att vi vill öka kunskap och förståelse kring hur varumärkena CAIA och Rebecca Stella Beauty väljer att marknadsföra olika produkter på i olika lanseringskampanjer. I koppling till mångfaldsperspektivet. I följd av detta har vi konstruerat fram följande forskningsfrågor:- Vad uttrycker bilderna som CAIA Vs Rebecca Stella Beauty använder i koppling till lanseringskampanjer?- Vilka modeller/föremål används i reklamen och hur framställs det i bild?- Hur reflekteras grundarnas varumärkespersonlighet utifrån dess reklamkampanjer? I val av metod och material, så baseras studien på en semiotisk bildanalys utifrån den kvalitativa forskningsmetoden.  Materialet vi valt består av 24 olika lanserings/reklam bilder på läpp-pennor/läppstift, hudvård och foundation för respektive märke, som finns på varumärkenas Instagram konton. Resultatet visar är att både CAIA och Rebecca Stella Beauty använder sig av lanseringskampanjer, för att locka kunder och utifrån mångfaldsperspektivet så lyckas båda hålla ribban för inkludering gällande modeller med olika etnicitet, ålder och hudfärg. Det skiljer sig dock en del gällande utsträckningen. En annan upptäckt är att grundarnas personlighet skiljer sig gällande kritik de båda har fått. Slutligen kom studien fram till att det är viktigt att ha i åtanke att individer kan uppfatta saker, media och influensers på olika sätt.

When designing a bridge it is of high importance that the geometry for the cross section is optimized for the structure. This is partly due to the influence of the amount of material needed and its impact on the budget and environment. The influence of choosing the right amount of each material lies in the unit-price of the different material, where they can differ significantly. The Swedish Transport Administration, Trafikverket, has ordered the construction of Stockholm Bypass which is one of Swedens largest infrastructure project and is valued to 27.6 billion SEK according to the price index of the year 2009. The infrastructure project is divided into multiple projects where one of them is assigned to Implenia and Veidekke through a joint venture (Joint venture Hjulsta, JVH) and is valued to nearly 800 MSEK. The reference bridge that is used in the analysis of the master’s thesis is a part of the project. The aim of this masters thesis was to analyze and compare the two construction methods, mov- able scaffolding system (MSS) and incremental launching for the reference bridge with respect to amount post-tensioning and slenderness. Furthermore, an economical comparison between the two construction methods was carried out based on the obtained results. The analysis of the MSS was carried out by modeling the reference bridge structure in the finite element software SOFiSTiK AG. The bridge was modeled with different cross section height, i.e. different slenderness where the optimal amount of post-tension tendons could be determined by iteration until stress conditions from the Eurocode were fulfilled. For the incremental launching method, a numerical analysis was performed. The optimal amount of required post-tensioning was evaluated in the construction stages and final stages with different construction heights i.e. different values of slenderness. A cost analysis was also performed where the aim was to analyze how the total cost of the construc- tion of the bridge would be influenced by the different slenderness of the bridge as a comparison for the two construction methods. This was done by dividing the costs into fixed costs and variable costs. The results showed that the structural rigidity had a large influence on the required amount of prestressing steel for both construction methods. In other words, the smaller the cross section the more prestressing steel was required. Incremental launching proved to require a much greater amount of (PT) tendons compared to the MSS although the identical cross sections and properties for both methods, except for the PT. The prestressing for incremental launching is generally by centrical prestressing during the construction stages. A intersection point was obtained in the cost analysis for the construction methods. The incremental launching was the cheaper solution for slenderness smaller than the intersection point at slenderness between 17 and 18. The MSS was cheaper than the incremental launching for slenderness larger than the intersection point. / Vid dimensionering av tvärsektioner i broar är det av stor vikt att optimera geometrin avseende materialåtgång då mängden material har stor på verkan på ett projekts budget samt miljö. Eftersom konstruktioner ofta består av olika byggnadsmaterial gäller det vid optimering att välja byggnadsmaterialen genom optimerad proportionalitet. Förbifart Stockholm, beställt av Trafikverket, är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt och värderas till 27,6 miljarder kronor enligt 2009 års prisnivå. Infrastrukturprojektet är uppdelat i flera mindre entreprenader eller så kallade etapper. Den entreprenad som omfattar trafikplats Hjulsta Södra har blivit tilldelat till Implenia och Veidekke genom ett konsortium (Jointventure Hjulsta, JVH) och värderas till cirka 800 miljoner kronor. Den förspända betongbro som byggs i trafikplats Hjulsta ligger till grund för analysen i detta examensarbete och har använts som referens under vår studie. Syftet med examensarbete var att analysera och jämföra två de två olika produktionsmetoderna, Movable scaffolding system (MSS) och etappvis lansering med hänsyn till erforderlig mängd förspänningskablar och slankhet. Vidare, baserat på erhållna resultat, utfördes en ekonomisk analys och jämförelse mellan produktionsmetoderna. Analysen av MSS utfördes genom att modellera brokonstruktionen i mjukvaruprogrammet SOFiSTiK AG som bygger på finita elementmetoder. Konstruktionen modellerades för olika slankheter, där slankheten definieras som kvoten mellan maximala spannlängden och brons tvärsnittshöjd. Spannlängden hölls konstant medan tvärsnittshöjden varierade för att erhålla olika slankheter. Den optimala slankheten bestämdes genom iterering av mängd förspänningskablar tills spänningsvillkoren var uppfyllda enligt Eurocode. För analysen av etappvis lansering utfördes en numerisk analys vars den optimala mängden förspänningskablar utvärderades i byggskedet (construction stages) samt i slutskedet (final stage). Analysen utfördes på samma sätt för de olika slankheterna. Slutligen genomfördes en konstandsanalys för de olika metoderna. Syftet var att jämföra hur den totala kostnaden för uppförandet av brokonstruktionen skiljde sig för de olika slankheterna. Jämförelsen genomfördes genom att dela upp de olika kostnaderna i fasta kostnader samt rörliga kostnader. Resultaten från analysen visade att den erforderliga mängd förspänningskablar som behövs i en förspänd betongbro är beroende av den strukturella styvheten i tvärsektionen. En högre slankhet, alltså lägre tvärsnittshöjd, ger lägre styvhet och därav mer erforderlig förspänningskablar. Etappvis lansering visade sig vara den metod som krävde mer mängd förspänningskablar. I resultaten för kostnadsanalysen uppmättes en skärningspunkt, för en slankhet mellan 17-18, mellan de två olika metoderna. För förspända betongbroar med slankhet lägre än skärningsupunkten vid 17-18 är etappvis lansering det billigare alternativet. För slankheter högre än 17-18 är MSS det mer ekonomiskt lönsamma alternativet.