En ständig konkurrens har gjort att det för företag gäller att utforma marknadsföring som uppmärksammas mer än andras, vilket medfört att de improviserar och ibland går över etiska riktlinjer. Könsdiskriminerande inslag är ett resultat av dessa improvisationer och det har ur samhällsperspektiv bidragit till ökat våld och en negativ syn på dagens idealkropp, samtidigt som det ur ett företagsperspektiv kan leda till att en negativ attityd skapas till marknadsföringen. På grund av dessa problem är det av stor betydelse för företag att anpassa sin marknadsföring efter konsumenters reaktioner, genom att lyssna på dem kan det nämligen utformas marknadsföring som är positiv för både företag och konsumenter.   Med syftet att undersöka hur unga konsumenter i åldrar mellan 18 och 25 år reagerar på könsdiskriminerande inslag i reklamfilmer, genomfördes två öppna gruppintervjuer med fem respektive åtta konsumenter. Av intresse var inte endast konsumenters reaktioner, utan även vilka följder inslagen kan få för de företag som använder dem i sin kommunikation. Som teoretisk grund för uppsatsen finns information om vad som framkommit under tidigare undersökningar av hur konsumenter reagerat på könsdiskriminerande inslag, men även vad det är för regler som gäller vid användning av inslagen samt hur konsumenter uppmärksammar den marknadsföring de exponeras för. Makro- och mikromålkedjorna används även, för att kunskap ska fås angående hur företag bör fastlägga kommunikationssatsningar för att lyckas med dem.   Undersökningen visar att de unga konsumenterna inte anser att det är lämpligt att använda sig av könsdiskriminerande inslag i sin marknadsföring. Stor skillnad kan ses på reaktioner vad gäller sexistisk respektive schabloniserande marknadsföring, då de blir mycket starkare vid sexistiska reklamfilmer där ohälsosamma ideal används för att öka försäljningen. Det kan konstateras att användningen på kort sikt straffar sig för företag då konsumenter ogillar reklamfilmen, men även på lång sikt då det resulterar i försämrat varumärke. På grund av de negativa påföljder könsdiskriminerande inslag resulterar i kan det rekommenderas till företag att inte använda sig av dem, utan andra marknadsföringsknep bör hittas för att fånga uppmärksamhet. Om företag trots allt behöver använda sig av sexistiska inslag bör det samband som finns mellan produkt och modell framgå bättre, för att en negativ attityd inte ska skapas på grund av missuppfattning.

The purpose of this study is to gain comprehensive knowledge about gender-discriminatory practices within advertising used in Sweden. This research intends to convey this to the reader through completing the following objectives. Firstly, to showcase how advertisers portray both genders in sexist ways. Secondly, how the advertisers react to the guilty verdicts made by the Reklamombudsmannen. This investigation focuses on the work of  the Swedish foundation “Reklamombudsmannen”. Their task is to promote and maintain ethics in the Swedish market by communicating ethical decisions, training and guidance offered to advertisers. This theoretical research consists of theories about gender research, gender stereotypes and sexist advertising. The analysis evaluates five of Reklamombudsmannen’s verdicts for sexist advertising from the year 2021. These five advertisements will be interpreted through a rhetorical and semiotic qualitative content analysis applying concepts such as logos, ethos, pathos, connotation and denotation will be used. The results indicate clearly that the advertiser's use different kinds of sexist, gender stereotypical or discriminating portrayals of both genders. However, the study can state that the female sex is significantly more objectified than the male. Furthermore, the commonality between each advertiser was the disagreeance of Reklamombudsmannen’s guilty judgements in denying the usage of discriminating content within their advertisements.

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande. Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen. Undersökningen är kvalitativ och utförs med en semiotisk analys av 16 reklamer, som blivit anmälda hos RO. Resultatet av den semiotiska analysen jämförs sedan med RO:s bedömning av samma reklam. Resultatet av undersökningen visar en skillnad mellan RO och genusteorins syn på könsdiskriminerande reklam. Denna skillnad grundar sig till viss del i hur de olika begreppen tolkas, men framförallt i vad som anses vara nedvärderande och acceptabelt. / The usage of images of women and men in advertisements is subject to regulations regarding their discriminating presentation as sex objects and arrangement as stereotypical gender roles. In Sweden, every person is given the right to file complaints about individual advertisements to Reklamombudsmannen (RO), a self-regulation agency, which analyzes the complaints in accordance to the Consolidated ICC Code and decides whether the reported advertisements infringe the rules laid out by it. These regulations define three categories: 1. advertisements presenting women or men simply as sex objects; 2. advertisements using stereotypical gender roles; and 3. advertisements using obvious gender discriminating imagery. Companies are required to withdraw advertisements that fall under at least one of these three categories as decided by the RO. This thesis aims at comparing the view on the term sex objects, on devaluing stereotypical gender roles and on sexism as exhibited by the RO with the definitions of the same concepts originating from gender theory in order to identify and analyze a possible disparity between them. Starting from the theory of gender systems, this qualitative investigation, in its first step, semiotically analyzes 16 advertisements that have been reported to the RO. The results of these analyses are then compared to the individual verdicts and their reasons as given by the RO. As a result, this comparison shows a discrepancy between the view of the RO and gender theory on discriminating advertisements and imagery. This is due to differing views and definitions of the individual terms discussed in this thesis as well as conflicting opinions as to when this form of presentation of women and men is acceptable, specifically in the area of advertising.

The purpose of this thesis is to shed some light on the stereotypical ways of portraying women in advertising. The thesis studies and analyses the eventual change in the perception of the woman in pictures for advertising, but also investigates the change in the business of marketing and advertising. The thesis assumes a method of a qualitative approach, with both induction and deduction applied to the study. The data used for this study’s analytical work derives from three semi structured interviews with representatives for the marketing business, and an analysis of advertisements pictures for cosmetics products from the last ten years. The study’s result has shown that the perception of the woman in advertising is stereotypical. In addition, the study has not been able to detect any change in the advertisements for women for the past ten years. However, the material shows a small change in the attitude towards a wider range of ethnicities. / Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera förändringar i bilden av kvinnan i reklam för skönhetsprodukter de senaste tio åren. Tre forskningsfrågor har även formulerats vilka är följande: Vilka karakteristiska inslag finns i bilden av kvinnan? Hur har bilden av kvinnan i reklam förändrats och sett ut de senaste 10 åren i skönhetsbranschen? Har bilden av kvinnan i reklam skapat en stereotypisk kvinnorepresentation? Uppsatsen utgår utifrån en kvalitativ metod samt genom ett växelspel mellan deduktion och induktion. Studien avslutas med en analys som grundar sig i empiriskt resultat från en intervjustudie i tre delar samt en bildanalys av annonsbilder. Enligt arbetets resultat är bilden av kvinnan i reklamen en stereotyp sådan. Utefter studiens resultat har ingen egentlig förändring i bilden de senaste tio åren uppmärksammats utan kvinnans karaktäristiska drag förblir de samma idag som för tio år sedan. Däremot visar resultatet indikationer mot en mer inkluderande etnisk framställning av kvinnan.

Studiens mål och syfte handlar om att vi vill öka kunskap och förståelse kring hur varumärkena CAIA och Rebecca Stella Beauty väljer att marknadsföra olika produkter på i olika lanseringskampanjer. I koppling till mångfaldsperspektivet. I följd av detta har vi konstruerat fram följande forskningsfrågor:- Vad uttrycker bilderna som CAIA Vs Rebecca Stella Beauty använder i koppling till lanseringskampanjer?- Vilka modeller/föremål används i reklamen och hur framställs det i bild?- Hur reflekteras grundarnas varumärkespersonlighet utifrån dess reklamkampanjer? I val av metod och material, så baseras studien på en semiotisk bildanalys utifrån den kvalitativa forskningsmetoden.  Materialet vi valt består av 24 olika lanserings/reklam bilder på läpp-pennor/läppstift, hudvård och foundation för respektive märke, som finns på varumärkenas Instagram konton. Resultatet visar är att både CAIA och Rebecca Stella Beauty använder sig av lanseringskampanjer, för att locka kunder och utifrån mångfaldsperspektivet så lyckas båda hålla ribban för inkludering gällande modeller med olika etnicitet, ålder och hudfärg. Det skiljer sig dock en del gällande utsträckningen. En annan upptäckt är att grundarnas personlighet skiljer sig gällande kritik de båda har fått. Slutligen kom studien fram till att det är viktigt att ha i åtanke att individer kan uppfatta saker, media och influensers på olika sätt.