No description available.

No description available.

No description available.

I den här uppsatsen behandlas det förvaltningsrättsliga förfarandet offentlig kontroll som utförs i syfte att övervaka efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen. Djurhållning i näringsverksamheter som producerar livsmedel med animaliskt ursprung ska kontrolleras rutinmässigt. Upptäcks vid kontrollen en brist ska kontrollmyndigheten vidta nödvändiga medel för att garantera att bristen åtgärdas. Sveriges medlemskap i Europeiska unionen medför att de livsmedelsprodukter som släpps ut på den inre marknaden inte får utgöra en hälsorisk för konsumenterna. Det har i den husdjursvetenskapliga forskningen visats att djurskyddet är viktigt för livsmedelssäkerheten. Medlemsstaterna är därför skyldiga att utföra riskbaserade kontroller av livsmedelsproducenter för att säkerställa att djurskyddet uppnås. Den rättsdogmatiska metoden används i uppsatsen för att studera vilket utrymme det finns för kontrollmyndigheterna att beakta särskilt svåra förhållanden i verksamheten. Det kan uppstå oförutsedda situationer som måste åtgärdas omedelbart eller är mycket resurskrävande. Dessa kan medföra att efterlevnaden av vissa regler behöver bortprioriteras för att driften av verksamheten ska kunna fortskrida. Utrymmet för sådan hänsyn är mycket begränsat. Detta följer av den rättsliga ramen som begränsar kontrollantens handlingsutrymme och de allmänna rättsliga principer som ska iakttas för att klargöra det rättsliga läget i det enskilda fallet. Störst stöd för sådana hänsyn fås genom en prövning enligt proportionalitetsprincipen av regelns ändamål och de motstridiga intressena. Begränsningen av sådan hänsyn föreligger främst mot bakgrund av att alla ska behandlas med likhet inför lagen enligt objektivitetsprincipen. Av rättssäkerhetsskäl måste det föreligga mycket särskilda skäl, som tydligt måste motiveras, för att det rättsliga läget ska innebära att en brist kan tillåtas.

According to the Swedish Marriage Code (SMC) 9:1, a division of property between spouses should always follow a divorce. The property that is divided is marital property. However, it is sometimes possible to exempt marital property from the division according to SMC 10:3 par.1. It is for example possible to exempt pension rights, but SMC 10:3 par.1 is not applicable in all cases concerning pension rights. In these situations, SMC 10:3 par. 3 can become applicable instead, which makes it possible to still exempt the pension rights from the division. It is sometimes also possible to apply SMC 12:1 In these situations. One possibility for workers to enhance their occupational pension is to exchange wages for extra payments to their, for example, occupational pension insurance. This is sometimes called “wage exchange”. It is not fully established how these kinds of pension rights should be treated in the division of marital property following a divorce. In this essay, it is examined if there should be a new regulation where the treatment of “wage exchanged” occupational pension in the division of marital property is based upon whether the “wage exchange” goes to a regular occupational pension insurance or a separate occupational pension insurance. The conclusions that can be drawn from this essay is that the new regulation should not be adopted and tat the established regulation should continue to be used. This is based upon that the results of the established regulation are more predictable. By using the established regulation, random and arbitrary results of the division of property will be avoided. These results will in more likelihood be avoided because the established regulation takes other factors into consideration than only the type of occupational pension insurance. The strive for more equal pensions would not benefit from the new regulation and the regulation should therefore not be adopted.

De regelverk som omfattar kemisk industri i Sverige, är dels nationell lagstiftning och dels EU-rättslig reglering. Det ställs höga krav på verksamheter och på verksamhetsutövarna för att motverka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Frågeställningarna i uppsatsen handlar om de miljökrav som ställs på verksamheter inom kemisk industri och därmed på batteritillverkaren Northvolt AB. Mer specifikt Frågeställningarna handlar uppsatsen även om produktvalsregelns tillämpning på kemisk industri och hur Northvolt AB förhåller sig till kravet. Frågeställningarna behandlas genom granskning av lagtext, förarbeten, doktrin och rättsfall. Ytterligare information har inhämtats från upprättade miljökonsekvensbeskrivningar och en samrådsredogörelse från Northvolts tillståndsprocess för att kunna granska den utvalda verksamhetens förhållning till de olika regelverken. Granskningen resulterade i insikten att för verksamheter som hanterar kemiska produkter är produktvalsregeln således ett viktigt krav att förhålla sig till, samt att verksamheter inom kemisk industri, som t.ex. Northvolt AB, som hanterar farliga ämnen under vissa omständigheter kan få beviljat tillstånd av domstol för fortsatt hantering av dessa. Vid tillståndsprövning av kemisk industri kan domstolen, utifrån produktvalsregelns krav, meddela olika tillståndsvillkor avseende hanteringen av ett visst ämne som förutsättning för verksamhetens tillstånd.

No description available.

Base erosion and profit sharing (BEPS) explain the process when multinational enterprises take advantage of the gaps, mismatches or loopholes in the international tax regulations for artificially shifting profits to lower tax jurisdictions or no tax jurisdictions. Tax avoidance strategies were legal in most cases and overlooked until the OECD G20 BEPS project was done in 2013. Multinational companies were exploiting tax outdated taxation rules and uncoordinated with the other nations. BEPS is not exactly beneficial for all parties. Governments, citizens and businesses all bear the brunt of it. The government loses required tax revenue from the largest corporations in the world, approximately 4-10% of the global corporate tax revenues which could be allocated to infrastructure, health care facilities, education, pensions etc. The population loses out by paying higher taxes for services which could be funded through the corporates or going about without those services. Domestic or home-grown businesses find it challenging to compete with multinationals that could lower their tax by shifting profits offshore. Profit shifting behaviour of multinational enterprises is no new phenomenon.    Around 135 jurisdictions working together at present in the inclusive framework on BEPS. Additional to implementation of the minimum BEPS standards, they are tackling income tax challenges emanating from the digital economy to ensure that not just digitally operating businesses, but all pay a fair share of tax returns[1].    On the tax administrations’ perspective, the goal is to minimize the cost of goods sold for imported goods and thus the import prices, resulting in higher taxable profits, as direct tax income is directly related to taxable basis, which is naturally influenced by costs incurred with imported goods. Consequently, the taxation department’s interest would be to verify whether the value declared by a resident should be decreased in order to limit the tax-deductible amount. For the purposes of custom requirements, the transfer price has an explicit and outright impact on the determination of the value of the imported goods, which constitute as the base on which duties are charged. A lower transaction value means lower revenue collections. Therefore, an official working with the customs office would require himself to verify whether the value declared by an importer should be increased in order to collect more duties[2]. This discrepancy needs to be studied and eliminated for them to arrive at a consensus.  Research Question: What is the relationship between the transfer pricing guidelines and EU Custom laws and how can their discrepancies be reduced?   [1] OECD (2013) https://www.oecd.org/about/impact/ending-offshore-profit-shifting.html  [2] Duarte Nuno Tenreiro Freitas dos Reis: The tension between Transfer Pricing and Customs Valuation, Mestrado Em Contabilidade, Fiscalidade E Finanças Empresariais (2012).

Denna uppsats behandlar beskattningen av hybridinstrument. Vid sidan av den aktuella skatterätten behandlas den civilrätt som påverkar och är nödvändig för att förstå beskattningen av hybridinstrument, dvs. aktiebolagsrätt och redovisnings­rätt. Sambandet mellan redovisning och beskattning redogörs för i uppsatsen eftersom det är särskilt aktuellt för beskattningen av hybridinstrument. Gällande rätt för beskattningen av hybridinstrument diskuteras och analyseras utifrån neutralitetsprincipen. Det finns inte någon legaldefinition i svensk skatterätt av vad som utgör hybridinstrument och definitionerna och begreppsanvändningen skiljer sig åt i litteraturen. Enligt Lewander är ett hybridinstrument ett finansiellt instrument som har en karaktär av både främmande och eget kapital och kan omvandlas från det ena till det andra. Hybridinstrument är vanligen konstruerade med ett skuldinstrument i botten. Torgander redogör för att ett hybridinstrument är ett värdepapper som kombinerar egenskaperna av eget kapital och skuld. Det läggs ner mycket ansträngning för att uppnå en optimal sammansättning av hybridinstrumentets egenskaper för att uppnå önskvärd hantering hos emittenten, dvs. avdragsrätt i inkomstbeskattningen, medräkning som eget kapital i solvenssammanhang och i redovisningen för att förbättra bolagets nyckeltal. Nya typer av hybridinstrument utvecklas ständigt på marknaden. Enligt Lewander har skatterättsliga incitament blivit alltmer drivande vid utformningen av hybridinstrument. Det saknas bestämmelser som uttryckligen reglerar hur hybridinstrument ska hanteras skatterättsligt. De hybridinstrument som behandlas i uppsatsen är konvertibler, vinst­andelslån, kapitalandelslån och preferensaktier. En aktuell fråga avseende beskattningen av hybrid­instrument som behandlas särskilt i uppsatsen är om emittenten av ett hybrid­instrument får avdragsrätt för räntan på det aktuella instrumentet. Denna fråga har behandlats i praxis och relaterar till sambandet mellan redovisning och beskattning.

Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och generativa AI-modeller som ChatGPT och DALL-E har uppvisat imponerande resultat och fått mycket uppmärksamhet världen över. Utvecklingen är till stor del en följd av tekniska metoder som innebär att stora datamängder analyseras automatiskt för att hitta mönster och regler. Metoderna varierar i viss utsträckning, men kallas med ett gemensamt begrepp för text- och datautvinning. Effektiv text- och datautvinning kräver stora datamängder av hög kvalitet, vilket i många fall innebär att datamängden innehåller upphovsrättsligt skyddat material. Det upphovsrättsliga skyddet innebär att upphovsmannen har ensamrätt att förfoga över verket. Det innebär bland annat att kopiering av verket, tillfällig såväl som permanent, kräver upphovsmannens tillstånd. Vid text- och datautvinning måste datamängden kopieras, åtminstone tillfälligt, vilket innebär att text- och datautvinning av upphovsrättsligt skyddat material huvudsakligen kräver upphovsmannens tillåtelse. Upphovsrätten innehåller emellertid ett antal undantag från denna huvudregel. Undantagen innebär att upphovsmannens ensamrätt ibland får ge vika för att främja vissa samhälleliga intressen och undvika långtgående konsekvenser. Undantag har exempelvis införts för att möjliggöra förfoganden som uteslutande sker för privat bruk. Arbetets utredning avser emellertid fastställa möjligheten till kommersiell text- och datautvinning. Undersökningen fokuserar därmed på undantag som inte utesluter vinstsyfte, främst undantaget för tillfälliga exemplar, men även de nyare inskränkningar som införts specifikt för att möjliggöra text- och datautvinning. Utredningen visar att undantagen kan möjliggöra vissa former av kommersiell text- och datautvinning. Undantagen för text- och datautvinning är främst förbehållet text- och datautvinning med forskningssyfte. För kommersiell text- och datautvinning har undantaget endast liten effekt. Text- och datautvinning kan visserligen tillåtas, oavsett syfte, i det fall rättsinnehavaren inte motsatt sig sådan användning. Rättsinnehavaren har dock möjlighet att förbehålla sig denna rätt digitalt, på ett enkelt och billigt sätt. Möjligheten till kommersiell text- och datautvinning framstår därmed i princip som oförändrad. Undantaget för tillfälliga exemplar har tidigare bedömts som tillämpligt vid kommersiell text- och datautvinning. Utredningen visar emellertid att rättsläget till stor del är oklart. Undantaget ska bedömas enligt trestegsregeln, vilket innebär att det endast får tillämpas i vissa särskilda fall. Bedömningen ska ske restriktivt och med hänsyn till ett antal faktorer som är föränderliga över tid. I arbetet konstateras att omständigheterna har ändrats i betydande mån sedan EU-domstolen fastställde att kopior som skapats vid kommersiell text- och datautvinning kunde uppfylla villkoren. Det kan således inte hållas för säkert att kopior som skapas vid kommersiell text- och datautvinning skulle betraktas som förenliga idag. Oaktat detta kan undantaget för tillfälliga exemplar endast möjliggöra vissa av de kopior som typiskt sett är nödvändiga vid text- och datautvinning. Undantagets villkor utesluter de kopior som krävs för insamling eller justering av datamängder, vilket innebär att endast enklare former av text- och datautvinning kan aktualiseras. Slutsatsen är följaktligen att möjligheterna till kommersiell text- och datautvinning bör betraktas som små. Det kan inte uteslutas att vissa enklare former av kommersiell text- och datautvinning är möjlig enligt undantaget för tillfälliga exemplar. Den nytta som följer av sådan text- och datautvinning är dock begränsad, och alltjämt förenad med betydande ovisshet och risk. Under rådande förutsättningar framstår upphovsmannens godkännande som en förutsättning för i princip all form av kommersiell text- och datautvinning.