<p>There is usually much reaction among employees when a new system is introduced in an organization. These things are intended to improve performance but sometimes cause considerable controversy amongst the employees and management. This study examines the implementation of LE and it attempts to analyse the reactions of employes in a manufacturing company in South Africa - GKN Sinter Metals (GKN), Cape Town. According to the literature review, the implementation of the LE can play a significant role in improving the company's performance.</p>

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik är fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg &amp; Bad. PDCA-dokumentet främjar dessutom innovationsförmågan i förbättringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera på små förbättringar i innovationsarbetet, vilket är möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnå optimalt resultat av förbättringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter är avgörande. Dessa sammanfattas nedan: Ledarskap. Ett tydligt ledarskap är nyckeln för att möjliggöra implementeringen av förbättringsdokumentet. Ledningen måste visa vilja, engagemang samt tydlighet. Det måste dessutom finnas en vilja till innovation från ledningen, att ta sig an problem och finna lösningar till dem. Detta eftersom ledningen har störst påverkan på medarbetarna och kan motivera dem. Hög delaktighet i innovation. Vi tror att PDCA-dokumentet kommer bidra till högre delaktighet bland medarbetarna då fler blir involverade i olika testprojekt. Det är viktigt att organisationen måste inse fördelarna med att jobba med förbättringsprocesser, vilket ska resultera i värdeskapande. Konkreta mål och delmål. Organisationen måste använda konkreta mål och delmål som ska uppfyllas gemensamt. På så sätt blir det enklare att skapa hög delaktighet och även viljan till innovation. Dessutom blir ledarskapet tydligare om vad som ska uppfyllas med PDCA-dokumentet. Kultur. Det måste skapas en företagskultur som tillåter nya arbetssätt och delaktighet. Det ska även finnas en uppmuntran i kulturen att ta sig an nya förbättringsprojekt för att behålla förbättringsprocesser kontinuerligt. Förstå PDCA-dokumentet och dess filosofi. För att förstå PDCA-dokumentet och dess filosofi är det nödvändigt med en introduktion av dokumentet och dess syfte. Om filosofin bakom metoden är förklarad kommer implementeringen av PDCA i organisationen att bli lättare.

En utleveransprocess hos PostNord Logistics analyserades för att identifiera problemområden i processen. Utleveransprocessen analyserades genom en kartläggning och med hjälp av simuleringsverktyget Arena. Lean strategin användes sedan för att hitta grundorsakerna till problemområdet som identifierats i simuleringsmodellen. De främsta rekommendationerna till PostNord Logistics är att organisera produkterna i lager, införa en plockstrategi för att skapa en effektivare process och eliminera problemområdena.

Volvo GTO i Skövde tillhör tillverkningsindustrin och levererar motorer till lastvagnskunder över hela världen. Alla motorer som sänds på export går genom ett produktionsflöde, CBU-line. CBU-line är en monteringslina som sedan konstruktion 1996 inte genomgått någon större layoutmässig förändring, trots att uppgiften för flödet förändrats. Syftet med projektet är att genom analys ta fram förutsättningar för att kunna bedöma flödets kapacitet samt att ta fram fokusområde för kommande förbättringsinsatser. Flödet saknar i stor utsträckning det produktionstekniska data som behövs för att bedöma dess kapacitet. Baserat på detta har ett antal olika metoder används för att tillsammans skapa en bild över flödets nuläge. Metoder såsom tidsstudie, frekvensstudie och AviX-studie har genomförts för att identifiera flaskhalsarna i flödet. Det tydliggör också hur mycket arbete som kategoriseras som värdeadderande, i hela flödet och per station. Utöver dessa traditionella produktionstekniska verktyg har det genomförts en produktionssimulering. Genomförda analyser visar genomgående på en gemensam flaskhals i produktionsflödet som därmed blir fokus för förbättringsarbete. Genom simuleringsanalys har flödets tekniska kapacitet uppskattats till cirka 40 % högre genomströmning än som sker i flödet idag. En simuleringsanalys baserad på ett framtaget förbättringsförslag visar även på en potentiell ökning med 32 %. För att skapa förutsättningar att uppnå detta krävs systematiskt arbete med att balansera upp flödet samt att reducera påverkan från störningar och slöseri som utgörs av över 70 % av all aktivitet i flödet. Arbetet har tagit fram förslag på att med relativt enkla medel kunna reducera flaskhalsen och öka genomströmningen genom flödet. / Volvo GTO in Skövde belongs to manufacturing and supply engines for truck customers worldwide. All engines to be sent for export goes through a production flow, CBU-line. CBU-line is an assembly line that not since construction in 1996 has undergone any major layout changes of substance, although the details of the flow changed. The object of the project is that by analyzing access conditions in order to determine the flow capacity and to produce focus areas for future improvement efforts. The flow lacks a large amount of the production engineering data necessary to assess its capabilities. Based on this a number of methods have been used together to create a picture of the current state of flow. Methods such as time study, work-study and AviX study have been conducted to identify bottlenecks in flow. While it is clear how much work is categorized in value-added in whole flow and per station. In addition to these traditional production engineering tools, there have been a production simulation. Implemented analyzes consistently shows a common bottleneck in the production flow which becomes the focus of improvement efforts. Through simulation analysis, the flow technical capacity estimated to be approximately 40 % higher than the throughput that occurs in the flow today. Simulation Analysis based on one developed suggestion for improvement indicates a potential increase of 32 %. To create the conditions to achieve this requires systematic efforts to reduce the effect of interference and wastage in the flow comprising over 70 % of all activity in the flow. The work has proposed that with relatively simple means to reduce bottleneck and increase throughput through the flow.

Behovet av effektivisering och förbättring är ständigt aktuellt för organisationer och företag, inte minst inom den offentliga sektorn. John P Kotter (1996) har i över ett decennium studerat över hundra företag som genomgått förändringsarbete och utifrån dessa studier tagit fram en 8 stegs-modell för att hjälpa organisationer att genomföra lyckade förändringsarbeten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefer upplever förändringsarbete utifrån Kotters ”framgångsrecept”. Ser chefer effekter av förändringsarbetet i sin verksamhet och finns det likheter mellan chefernas upplevelse av förändringsarbetet och Kotters “framgångsrecept” för ett lyckat förändringsarbete? För att uppnå syftet har en kvalitativ ansats använts bestående av en fallstudie inom Strängnäs kommun som genomför ett stort förändringsarbete kallat Brobygget. Brobygget är inspirerat av Lean filosofin och dess verktyg. Uppsatsens teoretiska ramverk kretsar därmed kring forskning om Lean och om organisationsförändring. I kommunen har nio semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från olika verksamheter genomförts. Resultatet visar att chefernas inställning till förändringsarbetet och dess effekter i stort är positiv. Några av de förbättringar som förändringsarbetet har genererat i chefernas verksamheter är bättre kommunikation, medarbetarnas ansvarstagande och att saker förs upp till ytan och tas itu med direkt. Chefernas ansåg att förändringsmodellen fungerade som ett ramverk och gav en riktning för vart förändringsarbetet ska leda. De ser ökade möjligheter för medarbetarna att ta eget ansvar, att skapa kortsiktiga vinster, att hitta lösningar och att vara reflekterande kring förändringsarbetet, och menar att det är aspekter som Strängnäs kommuns förändringsmodell och verksamhetsstrategi genererar och bidrar till. Slutsatsen är att genomslaget och framgången kan bero på att den strategi och förändringsmodell som Strängnäs kommun arbetar efter är tydligt inspirerad av Lean filosofin och dess verktyg.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet. Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta. När Lean används skapas möjligheter för en organisation att uppnå resultat som tillfredsställer medarbetare, kunder, ägare och övriga intressenter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva Coop Extras varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror, att identifiera problem inom varuhantering och lagerstyrning samt analysera om det gick att effektivisera dessa med hjälp av Lean. Därmed blev syftet också att föreslå användning av olika Lean-verktyg som var lämpliga att lösa Coop Extras problem med varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Metod: En kvalitativ fallstudiedesign genomfördes med både användning av den kvalitativa och kvantitativa metoden. Empirin samlades in genom semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer, observationer samt informationsdata från Coop Extras datasystem. Teorin byggdes av litteratur, artiklar, tidigare studier på området samt Internetkällor. Slutsats: Effekten av de föreslagna Lean-verktygen på Coop Extras problem skapade förutsättningar för att mer tid kunde ha frigjorts till att arbeta med avdelningen kolonial och att kostnaderna kunde ha minskats i form av lägre kapitalbindning. Sammanfattningsvis visas att Lean kunde ha resultatpåverkan på de varugrupper som studerades på Coop Extra genom de föreslagna Lean-verktygen.

Denna uppsats ämnar förklara och skapa förståelse för förutsättningar till Lean Healthcare, den metod för effektivisering som sjukvården anammat för att utveckla och förändra de traditionsenliga verksamhetsstrategier som länge styrt sjukvårdens arbetssätt och processer. Genom att identifiera vilka egenskaper som bör stimuleras hos framtida arbetskraft för att skapa de förutsättningar som krävs för att vidmakthålla Lean Healthcare som en långsiktig effektiviseringsmetod bidrar denna studie med information som är behövlig för att ihärdigt lyckas med Lean Healthcare. De svårigheter som påvisats vid implementeringen av Lean Healthcare kan från befintlig forskning härledas till en kollision mellan den organisationskultur som förespråkas inom Lean, ursprungskonceptet till Lean Healthcare och den kulturella kontext som finns inom befintlig organisationskultur där Lean implementeras. Denna kollision påvisas genom en avsaknad av ihärdighet inom organisationerna som implementerat Lean då befintlig organisationskultur och verksamhetsstrategi motsätter sig de arbetsprocesser och det arbetssättet som förespråkas inom Lean-filosofin. Då många sjukhus i Sverige redan implementerat, eller är under omstrukturering till att implementera, Lean Healthcare ämnar denna uppsats undersöka hur framtida arbetskraft förhåller sig till det arbetssätt som förespråkas inom sjukvården. Utifrån en positivistisk kunskapssyn och ett deduktivt angreppssätt genomfördes en kvantitativ studie där arbetssättet och lärandet undersöktes hos en grupp studenter inom sjukvårdsprogrammen vid Umeå universitet. Arbetssättet och lärandet undersöktes för att kunna urskilja värderingar och beteenden som kunde härledas till att förutsäga utfallet av en integration mellan ny arbetskraft och befintlig organisationskultur inom sjukvården. Studiens resultat visar att arbete inom team innefattar karaktärsdrag hos framtida arbetskraft som behöver stärkas vilket främst bör göras genom att stimulera befintliga och kompatibla egenskaper med Lean Healthcare, så som beslutstagande och förmågan att ta an en ledarroll. Samarbete inom team anses därför kritiskt för att skapa en enhetlig organisationskultur som genererar en enhetlig arbetsprestation, vilket skapar möjligheter som vidmakthåller Lean Healthcare långsiktigt inom sjukvården.

The Volvo Trucks plant in Umeå is a highy complex manufacturing facility where the same production line handles a variety of different models. This require flexible and agile processes with high quality standards. This thesis studies the flow of material through a production line and how Volvo can use their existing manufacturing monitoring system to optimize the flow of materials. The goal with the thesis is to identify eventual problems with the flow of materials and to deliver a few proposals on how the production line can improve its productivity. The theory of LEAN, Just-In-Time and Supply Chain Management serves as the scientific reference to this project. By analyzing the flow of material, performing interviews and observing the processes a few problems are identified. The problems are analyzed and some improvements are proposed along with recommendations for further investigation.

Till följd av globalisering och en växande konkurrens ställs det i dag allt större krav på organisationer. För att möta den hårdnande konkurrensen är det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förändringar ses som nödvändiga åtgärder för att kunna bibehålla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med ständiga förbättringar minskar riskerna för att produktionen läggs ned eller flyttas till lågkostnadsländer. Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som används för ställtidsreducering. Verktyget benämns SMED och står för ”Single Minute Exchange of Die” vilket syftar till att öka maskintillgängligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter. Examensarbetet är en kvalitativ fallstudie där författarna går på djupet för att skapa en förståelse över det som kan komma att påverka utfallet. Nyckelfrågan som författarna söker svar på är: Vad som påverkar mognadsgraden inför en implementering av SMED? Empiri har samlats in genom intervjuer och observationer för att besvara ovanstående problemformulering. Med stöd från TQM (Total Quality Management) har författarna valt att undersöka fyra områden och hur dessa korrelerar mot utfallet. De valda områdena benämns i denna studie som block och är: implementering, företagskultur, kompetens och ledarskap. Själva korrelationen utfördes med hjälp av en regressionsanalys i statistikprogrammet Minitab, där resultatet visar på att de fyra blocken påverkar, men har olika inverkan på utfallet. Blocken som påverkar mest är ledningen och företagskulturen som svarar för totalt 84 %. Ett resultat som enligt författarna uppfyllde undersökningens förväntningar och som kunde bekräftades genom denna studie. Författarna anser att studien kan tillföra användbar information och kunskap inför implementeringen av SMED, då detta examensarbete innefattar intervjuer och observationer från tio företag. / Globalization and growing competition are today placing increasing demands on organizations. To meet the tougher competition, it is common that companies implement various quality programs. These changes are seen as necessary measures in order to maintain market share and to be competitive. Introducing Lean tools and working on continuous improvement reduces the risk that production is shut down or moved to low-cost countries. In this thesis the authors have chosen to study one of these Lean tools used for setup time reduction. The tool is called SMED which stands for "Single Minute Exchange of Die" and aims to increase machine availability through more efficient tool change between different products. The thesis is a qualitative case study where the authors create an in-depth understanding of what it is that can affect the outcome. The key question that the authors seek to answer is: What influences the level of maturity before an implementation of SMED? Empirical data was collected through interviews and observations to answer the above problem. With the support of TQM (Total Quality Management), the authors have chosen to examine four areas and how they correlate to the outcome. The selected areas are referred to in this study as blocks and are: Implementation, Leadership, Competence and Corporate Culture. The correlation was performed using a regression analysis program Minitab. There the result shows that all four blocks influence, but have different effects on the outcome. The two most influential are Leadership and Corporate Culture that are responsible for a total of 84 %. A result that according to the authors met the survey's expectations and that could be confirmed by this study. The authors believe that this study can provide useful information and knowledge before implementation of SMED. As this thesis includes interviews and observations from ten companies.

<p>There is usually much reaction among employees when a new system is introduced in an organization. These things are intended to improve performance but sometimes cause considerable controversy amongst the employees and management. This study examines the implementation of LE and it attempts to analyse the reactions of employes in a manufacturing company in South Africa - GKN Sinter Metals (GKN), Cape Town. According to the literature review, the implementation of the LE can play a significant role in improving the company's performance.</p>