Abstract This essay contains a comparison between principals and supervisors within the Health-care and is focused on their view regarding their own leadership. It contains a comparison between their respective models for leadership and how to evolve as a leader within these two organizations. The study is carried out as in dept interviews with four principals and four supervisors. The results show that the principals have a sufficient education and a broad network, but they need the opportunity to a personal development within their leadership. On the other hand, within the Health-care, the supervisors stand on a good base of education where focus lies on the personal development within the leadership. However, they need more opportunities to build up their networks. The conclusion that can be drawn is that these two organisations would gain on learning from each other, in order to establish as good conditions as possible to improve the leaderships within their own organization.

I många organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund än den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta närmare på etnisk och kulturell mångfald. Denna uppsats är en empirisk undersökning som baserar sig på litteraturstudier samt på intervjuer av tre butikschefer och några av dess medarbetare. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur butikscheferna påverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sätta läsaren in i ämnet. Utifrån de svar vi har erhållit från de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika ställningstaganden. De flesta var positivt inställda till den etniska mångfalden. Blandningen av människor gör att butikscheferna får nya perspektiv och nya infallsvinklar till sitt ledarskap. Det blir ett större utbyte av kunskaper, idéer samt ökade konkurrensfördelar. Den etniska mångfalden är viktig för ledarna eftersom de anser att deras arbetsplats speglar dagens samhälle. Det är också viktigt att invånarna kan identifiera sig med organisationen samtidigt som att de får en positiv image och en nöjd kundkrets. Det finns också negativa faktorer som kulturella skillnader kan medföra, det finns risker som organisationer måste ta hänsyn till och vara medvetna om. Ett exempel är kommunikationssvårigheter när det gäller svenska språket som inte är tillräckligt utvecklat. Det har visat sig att butikscheferna anpassar sin ledarstil till detta och blir mer uppgiftsorienterade i sitt sätt att leda. Konflikter som uppstår uppfattas av butikscheferna som naturliga omständigheter men som man försöker hitta hastiga lösningar på. Cheferna är tydliga i sitt sätt att hantera konflikter på och vill inte att dessa upprepas.

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det har pågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flera frågetecken fortfarande kvarstår. Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna, England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från både England och Sverige som då har mer gemensamt. Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger på en kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation i Sverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in från dessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs av ett slutsatsavsnitt. Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och att dessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi att det svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska som skiljer sig en aning från de två övriga. I det stora hela stämmer vår empiri överens med teorin, men avvikelser av olika slag förekommer.

Denna kandidatuppsats handlar om ledarskapet på ett av de mest framgångsrika företagen i Sverige, närmare bestämt IKEA. För sex decennier sedan startade Ingvar Kamprad möbelföretaget IKEA i liten by i Småland. Idag är IKEA ett multinationellt företag med etableringar i ett 30-tal länder runtom i världen. Vi skall avgränsa oss till att undersöka ledarskapet på en enhet, nämligen varuhuset i Kungens kurva, Stockholm. Den främsta anledningen till att vi valt IKEA Kungens Kurva är att varuhuset ses som representativt för andra IKEA varuhus nationellt. Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera vad som kännetecknar ledarskapet på IKEA. Vi kommer att fokusera på hur medarbetarna på IKEA upplever ledarskapet med fokusering på ledarskapsstilen. Vi har genomfört en enkätundersökning där 78 medarbetare har fått svara på våra frågor samt två intervjuer med Emanuel Krispinsson, kassachef IKEA Kungens Kurva samt Marie Bergman som arbetar med organisationsfrågor på IKEA Kungens Kurva. I vår teoretiska del har vi använt litteratur som behandlar organisationer, personlighetsdrag, motivation samt manliga och kvinnliga stereotyper. Utifrån dessa har vi formulerat enkätfrågorna och intervjumallen. I empiri avsnittet redogör vi för de svar vi erhållit samt gör en företagsbeskrivning. I analysen har vi försökt att se samband men även olikheter mellan teori och empiri. Vi har även jämfört medarbetarnas och chefernas synpunkter med varandra. Det framkommer att medarbetarna anmärkningsvärt ger en nästan lika positiv bild av ledarskapet som våra två intervjupersoner i ledande ställning . I våra slutsatser har vi kommit fram till att både medarbetare och chefer upplever IKEA: s ledarskap som väldigt effektivt. De kvinnliga medarbetarna är något mindre nöjda jämfört med de manliga. Vi anser utifrån vår undersökning att ledarskapet fungerar mycket bra vad gäller att motivera och skapa trivsel bland de anställda, men det gäller för företaget att de behåller och utvecklar den positiva anda som just nu präglar företaget .

I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet. Likaså att det är en varierad bild av lärare som presenteras och att det inte förekommer en stereotyp bild av yrkesgruppen. Det finns sannolikt lika många porträtteringar av lärare som det finns ungdomsromaner.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Att byta företagskultur – En studie av nyanställda chefer Uppsatsnivå:Kandidatuppsats - Ledarskap Författare: Henrik Preifors och Christoffer Stigson Handledare:Anders Billström Nyckelord:Företagskultur, kulturbyte, chef, kulturpåverkan, kulturtyp Problemformulering:Hur anser en nyanställd chef att han/hon påverkats vid byte av företag, avseende företagskulturen? Syfte:Att undersöka hur en nyanställd chef påverkas av kulturen i en ny organisation, samt att undersöka eventuella komplikationer som kan uppstå vid övergången från en tidigare företagskultur. Teoretisk referensram: Vi har utgått från Harrisons (1972) definitioner av olika typer av företagskultur. Vi beskriver även Scheins (2004) definition av företagskultur och hans krav på att dela upp kulturen i olika nivåer för att kunna mäta den. Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för att samla djupgående information till studien. Resultat:I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns problematiska ting som kan uppkomma när en chef går från ett en företagskultur till en annan. Vi visar bland annat hur en chef som har gått från en rollkultur till en maktkultur och hur respondenten tagit med sig delar av den kultur som fanns på den föregående arbetsplatsen. Flera av respondenterna har haft mer eller mindre problem med att möta ett nytt företags värderingar kring hur arbetsuppgifter skall skötas och hur den personliga kommunikationen brukar ske mellan medarbetarna.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.