Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper. Studiens resultat visar att de personliga egenskaperna var överlägsetdominerande i omfång både i chefernas berättelser och annonsernas texter. Men jag kunde finna enskillnad mellan vilka ord som användes av chefer respektive annonser för att beskriva personligaegenskaper som kompetens. Cheferna lag mer vikt på relationsskapande egenskaper medanplatsannonsernas texter lyfte fram de ledande egenskaperna. Näst viktigaste kompetensen, enligtmitt datamaterial, var erfarenheter. Annonsernas texter underströk chefserfarenhet som mestbetydande medan cheferna betonade erfarenhet inom den egna verksamheten som viktigast. Både ihur chefer beskriver kunskapsområden och innehållet i annonserna visade att kunskap omadministrativa arbetsuppgifter även behövs som chef. I annonserna fick dessa arbetsuppgifter enmer central roll än hos cheferna som menade att det administrativa arbetet visserligen tog myckettid men att det inte var en huvudkompetens. Minst vanlig var uppfattningen om utbildning somkompetens hos cheferna. När jag frågade sa cheferna att det var viktigt men att nog andra personligaegenskaper var viktigare. I annonserna betonades utbildning inom kulturområdet och pedagogiksom betydelsefull kompetens för att få ett chefsjobb inom kulturskolan.

Titel: Ideell och professionell verksamhet – En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer.   Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer?   Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.     Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen.   Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie. Utifrån vårt syfte och förhållningssätt antogs en kvalitativ samt kvantitativ forskningsstrategi. Studien har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av frågor till ledningen samt till enkätfrågorna. Syftet med våra frågor, vilka ställts till våra respondenter, var att se och studera upplevelser och uppfattningar kring vårt berörda ämne. Frågorna ställdes till personer som sitter i ledningen samt har insyn i rekryteringsprocessen. Enkäten har skickats ut till engagerade individer utan arvoden vilka är olika grad aktiva i organisationen.   Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår allmänna teorier kring olika ledarskapsstilar samt en definition på en ideell organisation. Fördelaktiga ledarskapsstilar som behandlas i vår studie är bland annat transformativt, transaktionellt och institutionellt ledarskap. Vidare tillhandahålls en genomgång av förändringar i den  kontext vilka ideella organisationer är verksam inom.      Resultat: Utifrån vår kvalitativa samt kvantitativa studie kan vi se att olika ledaregenskaper och erfarenheter efterfrågas. Den ideella verksamheten, vilken omfattar de engagerade individerna utan arvoden i organisationen, föredrar ledare som har delade värderingar med organisationen samt erfarenheter från tidigare ideellt arbete. Den professionella verksamheten, däribland ledningen, menar att tidigare erfarenheter från ledning samt yrkesspecifika kompetenser är nödvändigt. För att möta båda dessa verksamheters behov verkar ett transformativt ledarskap vara fördelaktigt. Genom detta ledarskap är det möjligt att erhålla ledare med yrkesspecifika kompetenser samtidigt som hon/han har en förmåga att motivera de engagerade individerna och säkerställa deras engagemang. Vidare visar vår studie på att god kommunikation i organisationen är en avgörande faktor då en förståelse för varandra i organisationen erhålls. Det gör det möjligt att minimera potentiella spänningar och skapa en positiv atmosfär.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige. Vi använde ett semi-strukturerat frågeformulär med frågor som skulle ge oss svar utifrån vårt syfte med studien. De viktigaste slutsatserna i denna studie visade på att våra respondenter upplevde att de hade ett bra stöd från sina medarbetare, både uppifrån i form av verksamhetschefen, andra enhetschefer och även från sina anställda. Det goda stödet hjälper dem att nå de givna målen för verksamheterna, men respondenterna upplevde att förväntningarna på arbetsinsatsen från politikerna var hög och budgeten var alltför begränsad. Några av våra respondenter upplevde att det fanns skillnader mellan könen och ansåg att det är lättare att vara en man i en chefsposition. / The purpose of this study was to find out what it means to be a middle manager in social care work, and how the managers cope with their work. We were also interested to find out if gender plays a role in leadership. The research method is based on qualitative interviews and earlier studies. Four interviews were made with managers in elderly care in a midsize town in north of Sweden. We used a semi-structured questionnaire with questions that would give us answers of our purpose with the study. The most important conclusion in this study shows that our respondents experienced that they had good support from their colleagues to help them reach the given goals but the expectations from the politician in work effort was high and the budget was too limited. Some of our respondents experienced some difference between the genders and thought that it is easier to be a man in a leading position.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %. Resultatet visade att både inflytande och ledarskap signifikant bidrog till att predicera arbetsillfredsställelse. De andra faktorerna bidrog inte signifikant till modellen. Diskussionens fokus berörde huruvida resultatet av de skattade faktorerna sågs som subjektivt eller generellt lagda. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att inflytande och ledarskap hade egenskaperna för att bli klassade som generella faktorer. / The aim of the study was to see if the estimates of leadership, community, influence, physical work, and age can predict the estimated job satisfaction. There was an assumption that certain factors were more subjective exists and other more general, it is important to emphasize that the subjective contrast is generally not used as opposites in this paper. When an individual estimated factors from their own perspective, they were regarded as subjective factors. When instead the majority of individuals had behaved equivalent towards a factor, it was reasonable that it was more general, since most of the highly underrated. study was conducted using an online questionnaire which was answered by 127 respondents, yielding response rates 55%. The results showed that both influence and leadership significantly contributed to the prediction of processing herring satisfaction. The other factors did not contribute significantly to the model. Focus of the discussion concerned whether the result of the estimated factors were seen as subjective or generally understood. The conclusion drawn by the study's findings was that influence and leadership had the characteristics to be classified as general factors.

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner. Resultatet visade att flera ramfaktorer påverkar rektorers inställning och förhållningssätt till diagnosen. Det framkom att rektors kunskap, skolans kultur, arbetssättets organisering, ekonomiska faktorer och den nya skollagen var faktorer som i ett komplext förhållande påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Rektors syn på sitt ansvar, samarbete och kommunikation var också ramfaktorer som påverkar hur diagnosen används i verksamheten. Men slutsatsen blev att den ramfaktor som hade störst betydelse var rektors personliga ledarstil. Den nya skollagens tydligare krav på rektor att tillgodose elevers särskilda behov påverkade rektorerna i studien. Rektors personliga förhållningssätt till diagnoser påverkade hur och om diagnosen användes som vägledning i den pedagogiska verksamheten. De faktorer som avgör hur arbetet fungerar runt diagnosen är samarbete och kommunikation, vilket tidigare studier bekräftar. / Previous studies have shown that a student's diagnosis does not always get the meaning as expected, and the diagnosis is therefore not used as guidance in the educational activities. The aim of the study is to shed light on perceptions of principals to use the diagnosis as guidance in educational activities. The following questions were asked to answer the study's purpose: What conceptions of the Vice Chancellor to use the diagnosis as guidance in educational activities? How does the principal responsibility for pupils with a diagnosis? What are the opportunities and constraints in collaboration and communication around students with diagnosis? Theoretical basis has been ramfaktorteorin. The study was conducted using a qualitative approach in the form of semi-structured interviews with six principals in three municipalities. The results showed that several framework factors affecting the principals attitude and approach to diagnosis. It was revealed that the Rector's knowledge, the school's culture, working method organizing, economic factors and the new Education Act were factors in a complex relationship affects how the diagnosis is used in the business. The President's view of his responsibility, cooperation and communication were also frame factors that affect how the diagnosis is used in the business. However, it was concluded that the ramfaktor who had the greatest impact was the Rector's personal leadership style. The new Education Act's explicit demands for Rector to meet students' special needs affected the principals in the study. The President's personal approach to diagnosis affected how and if the diagnosis was used as guidance in the educational activities. The factors that determine how the work around diagnosis, collaboration and communication, which confirms previous studies.

No description available.

Organisationer och verksamheter kan ses som något komplext när det är människor som dagligen verkar där, vilket i sin tur kan skapa både positiva och negativa händelser, i den meningen att människor kan agera förutsättlöst och har därmed ständigt en rad idéer som på ett eller annat sätt kan påverka hela organisationen i någon riktning. Syftet med denna studie är att först undersöka hur kommunikation, ledarskap och konflikthantering fungerar i Torshälla Golfklubb. För att därefter sist i arbetet framföra förslag på hur de kan förändra sina arbetsprocesser. I studien har jag valt att använda mig av primära och sekundära källor, då den empiriska studien i form av främst observationer och samtal utgör den primära delen medan den teoretiska forskningen utgör den sekundära delen. Inledningsvis har jag gjort en granskning av vad teorin säger angående mitt valda problemområde för att sist göra en analys av organisationen. Genom undersökningar och studier har det framkommit att det finns en rad olika bakomliggande faktorer som på ett eller annat sätt har påverkat organisationen i någon riktning. Faktorer som i slutändan gjort att anställda sagt upp sig från verksamheten på grund av att de inte känt sig motiverad och engagerad till att utföra sitt arbete på en bra och konstruktivt sätt. Något som dock organisationen numera är medveten om och därmed börjat sitt arbete mot en förbättrad framtid. De åtgärdsförslag som jag under studiens gång kommit fram är organiserade personalmöten, veckovis, exempelvis då 2 gånger i veckan till att börja med. Öka teamkänslan, genom en rad aktiviteter som även främjar medelemsnyttan. Förändrat målfokus, då med gemensamt fokus och tydliga arbetsmål för de anställda. Tydliggörs via workshop minst en gång per år. Förslagen kan ses mer utförligt i det avslutande kapitlet i arbetet.

Problem: proAros har en idébank som är framarbetad av utvecklingsenheten för att främja idégenerering och nytänkande inom organisationen. Problemet är att idébanken inte används av de anställda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ändå verkar ingen använda sidan för att lämna sina idéer. Under studien framkommer det att många av de anställda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation råder inom hela organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att få svar på frågan varför idébanken inte används av de anställda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstår vid informationsspridning inom organisationen. Metod: De metoder som används i denna uppsats är dels kvalitativa intervjuer men även kvantitativa enkätundersökningar bland anställda inom proAros. Blandningen av djupgående intervjuer och enkäter har sedan lett till slutresultatet. Vi har även använt oss av benchmarking, då vi besökt en annan organisation och där intervjuat en person, för att sedan jämföra deras system med proAros eget. Slutsats: proAros intranät är en databas som ska användas och vara tillgänglig för alla anställda inom proAros organisation, även idébanken ligger i anslutning till intranätet och nås via intranätets förstasida. Vår studie har visat att alla anställda inte har tillgång till intranätet samt att både intranätet och idébanken trots sin enkelhet kan vara svåra att manövrera. De anställda inom organisationen har heller inget behov av att använda sig av intranätet eller idébanken i sitt dagliga arbete. Vår slutsats är att för att få ett fungerande intranät och en fungerande idébank måste ett behov skapas hos de anställda för att i sitt vardagliga arbete besöka både intranätet och idébanken. Slutsatsen i praktiken: proAros ledare kan använda sig av de slutsatser som framkommit i uppsatsen för att förbättra och utveckla idébanken samt kommunikationen i organisationen.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt. I ett av företagen sker viss delegering av ansvar och medarbetare ges viss kontroll över arbetssituationen. Resultatet visar också på metoder, beteenden och faktorer som är hinder till delaktighet. Organisationerna har byråkratisk styrning och förtroende och tillit är ingen självklarhet. De möter inte medarbetarnas individuella behov och det ges ingen eller begränsad möjlighet till att delta i beslut. I ett av företagen sker ansvarsfördelning enbart vid anställning och ledare ges inte stöd eller utbildning till att leda.     Nyckelord: Delaktighet, ledarskap, kvalitet, organisation

Date: June 10, 2011 Level: Bachelor Thesis in Business Administration, 15 credits. Authors: Erica Halvarsson Caroline Lundberg Moa Rydbeck Supervisor: Peter Selegård Title: A comparison between a traditional and a new bank – from a leadership perspective Problem: The study focuses how different organizational structures and leadership styles appear in a traditional bank compared to a young bank. The questions we asked ourselves in this study is whether there is any differences? Purpose: The purpose of the study is to from a leadership perspective see if there are any differences between organizational structures, leadership and communication depending on whether it is a traditional or a new bank. Method: In this study, primary and secondary data was used to best obtain comprehensive information, which was analyzed on the basis of a set of question. In order to obtain our raw data, interviews with staff from Swedbank and IKANO bank were conducted. The secondary data is written material such as literature and articles from previous studies in leadership, management, organization and communication. Result: The result of the study shows that there are differences but also similarities between the companies. No organization is identical, from a leadership perspective there are more differences in a