Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling. Av resultatet framkom det att man inom båda organisationerna aktivt arbetar med lärande. Dels på strategisk nivå men också rent praktiskt. Man har väl utvecklade program när det gäller formella kurser inom båda organisationerna. Man anser även att det informella lärandet är av stor vikt och det har gjorts vissa ansatser till att styra detta lärande. Resultatet ställs främst i relation till Örtenblads synsätt på den lärande organisationen samt hans dimensioner av lärande. Utifrån de olika synsätten kan man tydligt se att vissa aspekter av respektive synsätt passar in på hur man arbetar med lärande inom organisationerna. Trots detta vill vi inte kalla någon av organisationerna för lärande organisationer. Framförallt eftersom de teorier som finns om den lärande organisationen är så pass allmängiltiga att vilken organisation man än undersökte så skulle förmodligen aspekter av den lärande organisationen finnas representerade. Idén om den lärande organisation kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst beroende på vilka avsikter och perspektiv en organisation har. Oavsett om en organisation kallar sig för en lärande organisation eller ej är detta aldrig någonting man slutgiltigt blir. Den lärande organisationen är en utopi, något att sträva efter, ett vision snarare än ett mål.Nyckelord: Lärande organisation, Organisatoriskt

<p>Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

Vi måste alla ta ansvar för miljöfrågorna. Vetskapen om att de olika miljöproblemen måste hanteras har medfört att tillämpandet av miljöledningssystem vuxit fram. Ett miljöledningssystem är ett verktyg som kräver ett kontinuerligt och strategiskt arbetssätt för ständiga förbättringar med avseende på miljöfrågor. I Sverige tillämpas vanligen fem olika miljöledningssystem, men frågan är vad som driver och hindrar aktörer att tillämpa ett miljöledningssystem.   Problemet med studien är därför att besvara vilka drivkrafter och hinder som förekommer vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv samt att analysera dessa. Analysen syftar till att skapa förståelse för hur drivkrafterna kan tillvaratas och vilka åtgärder som krävs för att övervinna hindren.   Syftet är att bidra till lärdomar i Hofors kommun med avseende på drivkrafter och hinder vid implementering av ett miljöledningssystem ur ett ledningsperspektiv. För att göra detta har tolv intervjuer med förtroendevalda och anställda ledningspersoner utförts i Hofors kommun. Fallkommunen har omkring 9500 invånare. Den kommunala organisationen består i stort av Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Hoforshus AB.   Intervjuerna identifierar först drivkrafter utifrån olika kategorier. Kunskap och engagemang, Ekonomi, Rutiner och struktur samt Leda och stötta en utveckling är betydande drivkrafter. Mindre betydande drivkrafter är Image, Intressenterna, Nå politikens mål samt Miljö.   Intervjuerna identifierar även hinder utifrån olika kategorier. Det identifieras att i princip alla ser Kunskap och engagemang, Administration samt Omfattning och få belöningar som hinder. Ungefär hälften uppgav Intressenterna, Nå politikens mål och Ekonomi som hinder.   Diskussionen belyser sedan att det finns både drivkrafter och hinder när det gäller politiska mål, ekonomi, intressenter samt kunskap och engagemang. Medan det identifieras att stärkt image, insatser för bättre miljö, leda och stötta en utveckling samt skapa rutiner och struktur endast anses vara drivkrafter. Administration samt omfattning och få belöningar uppfattas entydigt som hinder.   Slutsatserna utmynnar i att kommunen måste fokusera på frigöra de betydande drivkrafterna genom att överbrygga de betydande hindren. Det gäller alltså att satsa på att öka kunskapen och engagemanget i området för att tillfredsställa en betydande drivkraft och på samma gång bemöta ett betydande hinder. Annars drivs kommunen särskilt av att förbättra ekonomin, skapa rutiner och struktur samt leda och stötta en utveckling. Detta leder till belöningar. För att nå dit måste administrativa hinder övervinnas.   Genom framtida studier kan det vara intressant att genomföra en studie i en större kommun eller fördjupa sig i ett avgränsat kommunalt ansvarsområde, såsom skolområdet. / We need to take responsibility for environmental issues. Knowing that the various environmental problems must be handled has led to the application of environmental management systems. An environmental management system is a tool that requires a continuous and strategic approach to continuous improvement with respect to environmental issues. In Sweden usually applied five different environmental management system, but the question is what drives and avoids organizations to implement an environmental management system.   The problem with the study is to answer the driving forces and barriers that occur when implementing an environmental management system from a management perspective and to analyze them. The analysis aims to create an understanding of how drivers can be recovered and the interventions needed to overcome the barriers.   The aim is to contribute knowledge in Hofors municipality with respect to the drivers and barriers for the implementation of an environmental management system from a management perspective. To do this, twelve interviews with elected politicians and employees of management were carried out in Hofors municipality. The municipality has about 9,500 inhabitants. The municipal organization consists largely of the Municipal Executive, Children and Education, Social Services Committee and Hoforshus AB.   The interviews first identify drivers from various categories. Knowledge and commitment, Economy, Procedures and structure as well as Lead and support the development are significant driving forces. Less significant driving forces are Image, Stakeholders, Reaching policy goals and the Environment.   The interviews also identify barriers based on different categories. It identified that basically all look Knowledge and commitment, the Administration and the Extent and few rewards as barriers. About half said Stakeholders, Reaching policy goals and Economy as barriers.   The discussion highlights there are both drivers and barriers in terms of policy objectives, economy, stakeholders and knowledge and commitment. While it is identified that better image, efforts to improve the environment, lead and support the development and create routines and structure is considered to be the driving forces. Administration and extent and few rewards perceived unambiguously as barriers.   The conclusions results that the municipality must focus on freeing the significant driving forces by overcoming the considerable barriers. It is therefore important to focus on increasing knowledge and commitment in the area to satisfy a significant driving force and at the same time addressing a significant barrier. Otherwise operated the municipality especially to improve the economy, create routines and structure and lead and support development. This leads to rewards. To achieve this, the municipality need to overcome the administrative barriers.   Through future studies, it may be interesting to do a study in a larger municipality or in an enclosed municipal field of responsibility, such as school.

Bakgrund: IFRS 8 är sedan 1 januari 2009 obligatorisk för samtliga börsnoterade företag i Sverige. Den stadgar att företagen ska tillämpa ett ledningsperspektiv, vilket innebär att den externa segmentsrapporteringen ska spegla den interna rapporteringen. Detta skiljer sig från tidigare regler i IAS 14, där rapporteringen skulle ske efter övriga externredovisningsprinciper i IFRS. Förespråkare till IFRS 8 menar att det ger en bättre insyn i företaget vilket underlättar för investerare och analytiker att fatta beslut och göra prognoser. Kritiker menar dock att IFRS 8 försvårar jämförelser mellan företag samt leder till att företaget lämnar ut mer konkurrenskänslig information. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det förväntade resultatet av IFRS 8 har uppnåtts. Studien ämnar även undersöka om företag påverkats av IFRS 8. Genomförande: Som primär data har en kvalitativ datainsamling använts, bestående av intervjuer med sex företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Den primära datan från den kvantitativa datainsamlingen består av en enkät skickad till 233 företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Sekundär data har även samlats in genom litteraturstudier. Resultat: Majoriteten av företagen har inte genomfört en förändring av sammansättningen av segment samt segmentsupplysningar. Överlag ansåg inte företagen att användarna fått en bättre inblick i företagens rapportering. De menade dock att det är viktigt att lämna ut information till företagets intressenter. IFRS 8 ledde inte heller till någon kostnadsbesparing för företagen. / Background: IFRS 8 is since 1 January 2009 mandatory for all listed companies in Sweden. It states that companies must implement a management approach, which means that the external reporting of segments should reflect the internal reports. This differs from the previous rules in IAS 14, in which the information should correspond with the other external IFRS accounting principles. Proponents to IFRS 8 argue that the standard gives a better insight into the company which makes it easier for investors and analysts to make decisions and prognosis. Critics argue that IFRS 8 prevents comparisons between companies and force the company to disclose more competitively sensitive information. Aim: Purpose of this study is to examine if the expected benefits of IFRS 8 has been achieved. The study will also examine whether firms is affected by IFRS 8. Completion: The authors used a qualitative data collection consisting of interviews with six companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm, and the quantitative data collection consists of a survey sent to 233 companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm as primary data. Secondary data was also gathered through literature studies. Conclusions: The study has revealed that the majority of companies have not implemented a change in the composition of segments and segment information. The majority of the companies did not consider the users to have gained a better insight into the corporate reporting. They argued though that it is important to provide information to its stakeholders. IFRS 8 did not lead to any cost savings for companies.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer. Balanserade styrkort (BSC), Lean healthcare och Sex Sigma modellen är exempel på styrmodeller. Hinder vid processarbete är personal samt komplexitet. För att minimera långa väntetider och/eller i värsta fall felbehandlingar är det viktigt att olika processtyrningsflöden fungerar väl. Författarna vill därför klargöra gällande processtyrning och flöden inom den somatiska slutenvården, ur ett vårdutvecklande ledningsperspektiv.I lämpliga databaser gjorde författarna sökningar och skapade en litteraturöversikt för att få överblick över området processtyrning och flöden inom den somatiska slutenvården. Först söktes och lästes litteratur för bakgrunden in. En översikt över valt område skapades. Databassökningarna avgränsades, vilket gav sju relevanta kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklarna studerades med avseende på styrkor och svagheter, därefter plockades fyra kategorier samt sex underkategorier ut. Underkategorierna jämfördes med avseende på likheter. Tre underkategorier betonades mer frekvent i studiens resultat; innovation, bemyndigande och team prestation.Vårdadministrativa ledningar inom somatisk slutenvård bör av den anledningen ta fasta på och utveckla innovativiteten, bemyndiga personalen samt skapa och uppmuntra till team prestationer, för att lyckas med olika typer av processarbeten. / Program: Fristående kurs

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.

Denna studie är en magisterexamen i företagsekonomi med inriktning ledarskap, skriven av Sanna Svensson under vårterminen 2022. Studiens titel är; “Distansarbetets påverkan på utövandet av ledarskap under covid-19, betraktat utifrån ett ledningsperspektiv”. Distansarbete har under covid-19 blivit den nya normalen. Detta har resulterat i många olika utmaningar som ledare har varit tvungna att hantera. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur distansarbete har påverkat utövandet av ledarskap under covid-19 utifrån ett ledningsperspektiv. Studien forskningsfråga är; ”Hur har distansarbete under covid-19 påverkat utövandet av ledarskap utifrån ett ledningsperspektiv?”. För att kartlägga kunskapen innanför ämnesområdet har det genomförts en litteraturgenomgång. I den teoretiska referensramen presenteras resultatet av litteraturgenomgången i form av tre ledarskapsbeteenden; kommunikation, tillit och stöd. Dessa tre ledarskapsbeteenden är viktiga vid övergången till distansarbete. Ledares förmåga att tillhandahålla tydlig kommunikation till medarbetare under covid-19 är viktig för att medarbetare ska kunna hantera krisen effektivt, mästra övergången till distansarbete och upprätthålla medarbetarnas produktivitet och arbetsvilja med distansarbete. För att medarbetare ska kunna arbeta på distans är det viktigt att organisationer litar på sina medarbetare och har tillit till att de utför sitt arbete på distans. Vidare är det viktigt att ledare är tillgängliga och ger medarbetare det stöd och den hjälp de behöver för att hantera arbetssituationen med distansarbete, detta för att uppnå produktivitet och framgång med distansarbete. Denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturella intervjuer med åtta HR-ledare i offentlig sektor i Norge. I empiriavsnittet presenteras respondenternas svar utifrån kategorierna kommunikation, tillit och stöd. Det framgår av intervjumaterialet att dessa tre kategorier har varit viktiga för samtliga respondenter under distansarbetssituationen. I analyskapitlet diskuteras och jämförs den teoretiska referensramen med datan från den empiriska undersökningen utifrån de tre underrubrikerna som presenterades i teori- och empiriavsnittet. Analysen utgör grunden för studiens slutsats. Studiens slutsats visar att respondenterna under distansarbetssituationen har varit mer tillgängliga för sina medarbetare och försett dem med mer stöd. Vidare framgår det av studiens resultat att samtliga respondenterhar använt Microsoft Temas för att informera om statusuppdateringar och upprätthålla mötesverksamhet, kommunikation och samarbete med distansarbetande medarbetare. Slutsatsen visar även att ledare måste ha en hög grad av tillit till distansarbetande medarbetare. Vidare framgår det av slutsatsen att tre respondenter under pandemin har givit sina distansarbetande medarbetare ökad autonomi. De medarbetare som inte har fungerat på hemmakontor, har tre av respondenterna följt upp extra genom ett mer kontrollerande och styrande beteende. Detta avviker från teorin som visar att ledare under distansarbetssituationen har haft ett mindre kontrollerande och styrande beteende. / This study is a master thesis in business administration with a focus on leadership, written by Sanna Svensson during the spring semester of 2022. The title of the study is; "Teleworks impact on the exercise of leadership during covid-19, viewed from a management perspective". Teleworking has become the new standard during covid-19. This has resulted in many different challenges that leaders have had to deal with. The purpose of the study is to contribute with knowledge of how telework has affected the exercise of leadership during covid-19 from a management perspective. The study research question is; "How has teleworking during covid-19 affected the exercise of leadership from a management perspective?". In order to map the knowledge within the subject area, a literature review has been carried out. In the theoretical frame of reference, the results of the literature review are presented in the form of three leadership behaviors: communication, trust and support. These three leadership behaviors are important in the transition to teleworking. Managers' ability to provide clear communication to employees during covid-19 is important for employees to be able to handle the crisis effectively, master the transition to teleworking and maintain employees' productivity and willingness to work remotely. For employees to be able to work remotely, it is important that organizations trust their employees and have confidence that they are performing their work as intended. Furthermore, it is important that leaders are available and give employees the support and help they need to handle the work situation during covid-19, this to achieve productivity and success in the telework situation the pandemic has created. This study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews with eight HR leaders in the public sector in Norway. In the empirical section, the respondents' answers are presented based on the category’s communication, trust and support. It appears from the interview material that these three categories have been important for all respondents during the telework situation. The analysis chapter discusses and compares the theoretical frame of reference with data from the empirical study based on the three subheadings presented in the theory and empirical sections. The analysis forms the basis for the study's conclusion. The study's conclusion shows that the respondents during the teleworking situation have been more accessible to their employees and provided them with more support. Furthermore, the results of the study show that all respondents have used Microsoft Teams to inform teleworkers about status updates and maintain meeting activities, communication and collaboration with their employees. The conclusion also shows that leaders must have a high degree of trust in teleworkers. Furthermore, it appears from the conclusion that three respondents during the pandemic have given their teleworkers increased autonomy. The employees who have not functioned during the teleworking situation, have been followed up by three of the respondents through a more controlling and governing behavior.