Diss.

Bakgrund: Alla människor har individuella förutsättningar och möjligheter gällande aktiviteter i vardagen. För personer som inte har möjlighet att arbeta på grund av olika funktionsnedsättningar finns det olika förmåner i Sverige där sjuk-/aktivitetsersättning är två varianter. För dem personerna kan vardagen ha en annan betydelse och där forskning har visat att det kan leda till oro, psykisk ohälsa samt saknad av aktivitet. Syfte: Att beskriva hur vardagen såg ut utifrån ett aktivitetsperspektiv hos personer i Sverige med beviljad sjuk-/aktivitetsersättning. Metod: En litteraturöversikt baserat på Arksey och O’Malley:s ramverk där åtta vetenskapliga artiklar inkluderades av kvalitativ och kvantitativ metod samt tio av grå litteratur. Artiklarna är tagna från databaserna MEDLINE och CINAHL. Resultat: Två teman framställdes: Förutsättningar för personer med sjuk- /aktivitetsersättning och Hantering av livssituation. Varje tema har även tillhörande kategorier. Slutsatser: Personer med sjuk-/aktivitetsersättning hanterar sin vardag och innehållande aktiviteter utifrån individuella förutsättningar. Resultatet har belyst förutsättningar i vardagen gällande den sociala kontexten, miljön och socialförsäkringen där flertalet brister uppkommit. Gällande hantering av livssituation berör resultaten individens hälsa och aktivitet samt inställning till arbete.

Att relationen mellan barn och föräldrar är viktig är välkänt. Tidigare forskning har bland annat visat att det finns ett samband mellan barns psykosomatiska besvär och hur relationen till föräldrarna ser ut. Eftersom relationerna mellan barn och föräldrar har stor betydelse för barns välbefinnande är det intressant att undersöka vad som ligger bakom goda relationer mellan barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är alltså att undersöka vilka faktorer som hänger samman med goda relationer mellan barn och föräldrar. Uppsatsen bygger på material från Statistiska centralbyråns (SCB) Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF). Beskrivningen av relationen mellan barn och förälder hämtas från barnintervjun. För att se vad som har betydelse för relationen mellan barn och föräldrar används ett flertal oberoende variabler. Den metod som använts är logistisk regression med klusterdata. Sammanfattningsvis visar studien att barnets kön, ålder, om barnet har sammanboende eller ensamstående föräldrar, om barnet har svensk eller utländsk bakgrund samt barnets eventuella psykosomatiska besvär har betydelse för relationen till föräldrarna. Flickor och pojkar uppger lika goda relationer till sin mamma, medan pojkar har bättre relation än flickor till sin pappa. Äldre barn kommer sämre överens med och pratar i mindre utsträckning med sina föräldrar.  Barn med en ensamstående förälder uppger sämre relation till föräldrarna, och barn med utländsk bakgrund uppger i flera fall sämre relationer till föräldrarna jämfört med barn som har svensk bakgrund. Barn som har psykosomatiska besvär uppger sämre relationer till sina föräldrar än barn som inte har dessa besvär. Orsaker till detta kan exempelvis vara att barn i olika åldrar har olika krav på och relation till sina föräldrar och att barn har sämre relation till den förälder de inte bor tillsammans med, vilket skulle kunna orsaka att barn till ensamstående föräldrar uppger sämre relationer till föräldrarna.

I denna studie undersöks hur intresseorganisationer och en myndighetsorganisation idag förhåller sig till 50-tals iden om att för funktionsnedsatta normalisera livet och göra det likt ett normalt liv. Svenska Socialstyrelsen (då medicinalstyrelsen) och de ideella intresseorganisationerna, var de dri-vande parter som gick i bräschen för och gjorde en stor omvandling av vården möjlig i och med nor-malisering. Skandinavien i allmänhet och Sverige i synnerhet var den plats i världen som genom nor-malisering banade väg för stora förändringar i hela västvärlden och även andra icke-västländer för vården/omsorgen om funktionsnedsatta. I studien undersöks hur dessa båda organisationstyper idag förhåller sig till och arbetar med den hi-storiska innebörden av normaliseringen, d.v.s. förbättringar av levnadsförhållanden, vanliga bostäder istället för institution och medborgerliga rättigheter. Syftet med studien är dels att få en uppfattning om hur organisationerna idag resonerar, arbetar och förhåller sig till normalisering men också om det kan finnas frön eller tecken på någon social förändring inom dessa organisationer. Det analyserade materialet består av elektroniska dokument hämtade från Socialstyrelsens, och in-tresseorganisationerna FUBs (riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna) samt Autism- och Aspergerförbundet´s hemsidor. Som teoretisk utgångspunkt i uppsatsen används socialkonstruktivism och som metod i analysar-betet används Laclau & Moeffe´s variant av diskursanalys. Dessa utgångspunkter används dels för att kunna uttala sig vilka diskurser som råder i varje organisation idag, dels för att kunna diskutera, pro-blematisera och ge perspektiv på den kunskap och den expertis som vid en första anblick kan se själv-klar och objektiv ut. I resultatdelen, delas materialet in i tre nivåer av normalisering: politisk, kollektiv och individuell. Resultatet visar bl.a. att vissa delar av den normalisering inom området som tog fart på 1950- och 1960-talet fortfarande idag utgör själva grundfundamentet i handikappolitiken. Detta gäller exempel-vis arbetet runt levnadsförhållanden som pågår idag. Resultatet visar också på att de olika organisat-ionerna är ense om mycket, men att de ser på normalisering från olika utgångspunkter. Intresseorgani-sationerna argumenterar ensidigt till förbättringar för funktionsnedsatta genom att utgå från individen och lagen. Myndigheten utgår från politiska målsättningar och kollektivet. I analysen/diskussionen diskuteras bland annat om vad diskurserna kan ha för påverkan för den sociala praktiken samt om det finns frön till social förändring som kan utläses i materialet. Resultatet skall tolkas med försiktighet, då de undersökta diskurserna inte nödvändigtvis represen-terar en fullständig bild av vad organisationerna anser, eller hur de bedriver sitt arbete, men de doku-ment som analyserats är ändå ett slags "ansikte utåt", en genomgång av vad organisationernas offici-ella hemsidor förmedlar.

<p>Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv. Sammantaget är resultaten nedslående, de visar på en betydande låg tillgång av resurser för individerna i målgruppen att styra sitt eget liv. Totalt sett var majoriteten utan daglig sysselsättning i form av arbete, den egna försörjningsmöjligheten för individen blir därmed begränsad. Utbildningsnivån var låg, 63 procent hade endast grundskoleutbildning. Slutligen visar resultaten på att 64 procent saknade ett eget boende. Det svenska välfärdssystemet skall tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsnivå, frågan är om systemet räcker till för alla?</p>

Syftet med denna studie är att genom en levnadsnivåundersökning beskriva levnadsförhållandena för personer med psykiska funktionshinder som begått brott och blivit dömda till vård som straffrättslig påföljd. Metoden som använts är en kvantitativ tvärsnittsstudie. På en utav Sveriges sex regionkliniker för rättspsykiatrisk vård har två informanter besvarat 91 enkätformulär med registerinformation från inskrivningstillfället som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrån välfärdskomponenter ur social rapportering. Levnadsnivå definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjälp denne kan styra sitt eget liv. Sammantaget är resultaten nedslående, de visar på en betydande låg tillgång av resurser för individerna i målgruppen att styra sitt eget liv. Totalt sett var majoriteten utan daglig sysselsättning i form av arbete, den egna försörjningsmöjligheten för individen blir därmed begränsad. Utbildningsnivån var låg, 63 procent hade endast grundskoleutbildning. Slutligen visar resultaten på att 64 procent saknade ett eget boende. Det svenska välfärdssystemet skall tillförsäkra alla medborgare en skälig levnadsnivå, frågan är om systemet räcker till för alla?

Studier visar att individer som bor på gruppboende är mer tillfredsställda med livet, eftersom de upplever ett större socialt liv genom aktiviteter som boendet erbjuder. Syftet med studien var att undersöka vilka bakomliggande faktorer som avgör att äldre känner välmående. En KASAM-enkät samt åtta demografiska frågor och en öppen kvalitativ fråga delades ut genom ett tillgänglighetsurval där 94 respondenter svarade. Resultatet visar att ensamstående som sällan träffade andra individer hade ett lägre välmående än de respondenter som hade en partner. Utbildningsnivån hade en signifikant skillnad där respondenter med grundskoleutbildning visade ett lägre KASAM än de med högskoleutbildning. Det visade att de som endast hade en grundskoleutbildning hade ett signifikant lägre KASAM än yrkesutbildning, gymnasieutbildning samt högskole- eller universitetsutbildning. I en kvalitativ fråga visade 45.8 % av respondenterna att det var familjen och endas 4.2% att det var deras aktiviteter som gjorde att de upplevde ett välmående.

Med underlag av en kvalitativ ansats är studiens syfte att skapa en förståelse kring varför en del afghanska kvinnor inte lönearbetar eller behärskar det svenska språket trots att de bott flera år i Sverige. Studiens frågeställningar fokuserar på kvinnans roll i familjen, hur de patriarkala strukturerna kommer till uttryck samt hur kvinnornas syn på kultur påverkar deras sätt att leva. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer av sex gifta afghanska hemmafruar som bott i Sverige i mer än 15 år och som än inte behärskar det svenska språket eller lönearbetar. Studiens teoretiska grund baseras på begrepp kopplat till patriarkat, kultur, och symbolisk våld. Tidigare forskning visar hur kvinnors underordning är utformad för att komplettera männens överordning samtidigt som tystnad är ett redskap kvinnor använder sig av för att göra motstånd mot de patriarkala levnadsförhållandena de lever under. Denna studie resulterar i att den patriarkala strukturen i kvinnornas liv främst kommer till uttryck i den privata sfären där männen drar nytta av kvinnornas underordning samtidigt som kvinnorna ser på den afghanska kulturen som en sorts patriarkal maktutövning.Fast samhället ofta ser på kvinnorna som en grupp som inte anses vara medvetna om sin situation så kan vi med denna studie dra slutsatsen att kvinnorna är väl medvetna om sin verklighet och gör motstånd i det tysta / Based on a qualitative approach, the purpose of the study is to create an understanding of why some Afghan women do not work or speak the Swedish language despite having lived in Sweden for several years. The study's questions focus on the woman's role in the family, how the patriarchal structures are expressed and how the women's view of culture affects their way of life. The empirical material consists of interviews with six married Afghan housewives who have lived in Sweden for more than 15 years and who do not yet have a command of the Swedish language or are in paid employment. The study's theoretical basis is based on concepts linked to patriarchy, culture, and symbolic violence. Previous research shows how women's subordination is designed to complement men's supremacy, while silence is a tool women use to resist the patriarchal living conditions they live under. This study results in the fact that the patriarchal structure in women's lives is mainly expressed in the private sphere where the men benefit from the women's subordination while the women see the Afghan culture as a kind of patriarchal exercise of power. Although society often sees women as a group that is not considered to be aware of their situation, with this study we can conclude that the women are aware of their reality and resist in silence.

No description available.

Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden. Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen: (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan; (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal; (3) och observationer av barns avvikande beteende. / This study investigates how school personnel notice and work with children who grow up with one or more parents with harmful use of alcohol or other drugs. The study also examines how the school staff perceives the availability of resources for this work and aims to highlight the social work in the school. With the help of interviews with the professionals in the school, their perspective on preventive work in relation to children in vulnerable environments is studied. The interviewees work at primary schools in Stockholm and Västerås counties and have different work roles. The empirical work in this investigation is covered by a qualitative interview study and thus the data has been collected through semi-structured interviews. The results show that school staff emphasize the importance of relationship building with children who live with one or more parents with harmful use. The result also highlights that a lack of resources for the school's work with these children reduces the opportunities to strengthen protective factors that can prevent future problems in the children. Making the children's own behaviors visible is said to be important in the work of being able to identify and catch the children who live in harmful living conditions. The developmental ecology theory is used as a framework for this study as the theory centers around the context of the child. The concept of risk and protective factor has had great relevance to our study because it helps us understand the children's behavior, the risk factors the child is exposed to and how the school can be a protective factor. The concept also increases our understanding of the child as an individual on a social and structural level. The study's conclusion can be divided into three parts and links to the themes that this research has produced based on the thematic analysis: (1) The existence of a lack of resources in the preventive social work in the school; (2) the importance of relationship building between students and school staff; (3) and observations of children's deviant behavior.