The prevalence of type 2 diabetes (T2D) continues to rise and is predicted to increase to 30 million people by 2030 in the United Sates alone. African Americans (AA) have one of the highest prevalence rates of T2D among all ethnic groups. African American Women (AAW) are 100% more likely to develop T2D compared with their white counterparts. The aim of this study was to quantitatively investigate the relationship of the perceptions of AAW not previously identified that could lead to a reduction in risk of T2D among AAW. A cross-sectional study of 183 AAW 20 to 65 years old was conducted to identify any correlation among the variables, using validated surveys. The participants were recruited via flyers and online. The health belief model and the theory of planned behavior served as the theoretical framework. Spearman's rho correlation was used to determine the strength of the correlations. The majority of respondents had moderate to high lifestyle and behavior changes relative to diet (59%) and blood sugar testing (93%), as well as low participation for exercise (62%). The majority of the AAW had low awareness of T2D severity (72%), low interference to daily activities (88%), and low social support for diabetes management (74%). A significant correlation was observed between healthy diet and severity, interference, outcome expectancies, and self-efficacy (p < .001). A significant relationship was found between exercise and severity, interference, outcome expectancies, and self-efficacy (p < .001). This study may inspire social change by creating awareness among healthcare workers regarding educational resources, environmental changes, and community interventions to reduce the economic burden associated with health care costs, to mitigate T2D, and to reduce health disparity.

Background: Worksite screening programs are increasingly being provided by employers as a means to reduce cardiovascular risk in employees. A screening program that consists of fasting serum analysis of glucose plus a lipid panel is offered yearly to employees at the VA medical center in Tampa. A retrospective study was conducted to determine if a wellness clinic exposure resulted in significant changes in employees' markers of cardiovascular risk. Methods: Computerized records were used to follow serial outcomes for glucose, triglycerides, HDL cholesterol, and LDL cholesterol in employees whose screening results showed abnormal levels of one or more of these markers. An intervention group with 66 subjects received a wellness clinic visit including a health risk assessment and education for lifestyle change, and a reference group with 109 subjects received only serum analysis. Outcomes at repeat screening were compared for the two groups. Results: Both groups showed improvement in cardiovascular risk. In the intervention group there was significant intra-subject improvement from baseline for all markers except glucose. For triglycerides and LDL cholesterol there was a significantly greater proportion of subjects who improved in the intervention group. In addition, the improvement for triglycerides was significantly better in the intervention group. Conclusions: This investigation confirms the value of a worksite wellness program in reducing cardiovascular risk in the population studied. A differential impact of age and gender was seen for glucose and triglycerides and indicates that such modifiers should be considered through covariate analysis in assessing wellness program effectiveness. Increasing levels of employee wellness participation to targets identified in this study and adding a health risk assessment for everyone screened will help to identify the specific benefits of the face to face wellness counseling intervention.

Bakgrund Den äldre befolkningen lever allt längre och den kroniska sjukdomen diabetes typ 2 blir allt mer förekommande.Behandlingen av diabetes typ 2 består till stor del av råd om livsstilsförändringar som fysisk aktivitet och rekommendationer om kostvanor i kombination med perorala läkemedel och i vissa fall injektioner med insulin. Samtidigt som den äldre personen har diabetes typ 2 kan individen även ha andra sjukdomar, detta ställer höga krav på den enskilda individen och dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. Vården bör därför öka sin förståelse för äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Syfte Att belysa äldre personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2 Metod Litteraturstudien är grundad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes och valdes från databaserna Pub Med, CINAHL plus with full text samt SWE Pub Resultat Äldre personers upplevelser presenteras i två huvudteman med respektive subteman. Att som äldre leva med diabetes: upplevdes på olika sätt i kroppen från person till person. Att leva med diabetes upplevdes som en balans i tillvaron men även som en ständig kamp. Känslor av uppgivenhet uppstod och svårigheter att känna glädje i livet, medans andra upplevde sjukdomen som en naturlig del i ålderdomen. Kraven på livsstilsförändringar: att känna kravet på att göra livsstilsförändringar kunde vara svåra att hantera. Att misslyckas med sina livsstilsförändringar gav patienterna skuldkänslor. Hälso- och sjukvården ansågs som en trygghet att luta sig emot i händelse av osäkerhet. Att bli bemött som en egen unik individ och att sjuksköterskan hade ett engagemang och tid att lyssna på vad som var viktigt för patienten upplevdes som ett tillfredställande mötet med vård en Diskussion Äldre personer med diabetes typ 2 vill bli bekräftade och sedda som enskilda unika individer och dialogen i mötet med vården har en avgörande och betydande roll / Background The older population is living longer and diseases such as diabetes type 2 are becoming more prevalent in combination with other diseases. The treatment of diabetes type 2 is largely composed of advice on lifestyle changes such as physical activity and recommendations on diet. This places high demands on the individual and on the communication between the nurse and patient. The health authorities should therefore increase their understanding of older patients' experiences of living with diabetes type 2 . Aim To illuminate older people's experiences of living with diabetes type 2 Methods The literature review based on ten qualitative research articles. The articles was taken from Pub Med and CINAHL Plus with Full Text and SWE Pub Results Older people ́s experiences are presented in two main themes and subthemes. Living with diabetes type 2 was perceived differently in the body from person to person. Living with diabetes was seen as a balance in life but also as a constant battle. Feelings of hopelessness arose and difficulties to enjoy life occurred, while others experienced the disease as a natural part of aging. The requirement to make lifestyle changes could be difficult to manage. Failure to apply their lifestyle changes gave patients guilt. Health care was considered a security to rely on in case of uncertainty. To be treated as an individual and the nursés commitment and time to listen to what was important for the patient was experienced as satisfactory nursing care Discussion Older people with diabetes type 2 want to be recognized as unique individuals by their caregiver and dialogue in nursing care has a crucial and significant role

Bakgrund: Förekomsten av Metabolt syndrom (MetS) ökar och utgör ett hot mot den svenska folkhälsan. En ökad risk att utveckla kroniska sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom gör det metabola syndromet till prioritet att behandla och förebygga då det är starkt kopplat till ohälsosamma levnadsvanor som samtliga går att förändra och förbättra genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekten av positiva livsstilsförändringar avseende kost och motion hos vuxna med metabolt syndrom. Metod: Denna studie genomfördes som en litteraturöversikt där redan befintlig vetenskap söktes fram och sammanställdes för att ge en samlad bild av kunskapsläget. Resultat: Studien visade att förändringar i kostmönster och ökad fysisk aktivitet ledde till positiva effekter avseende både fysisk och psykisk hälsa hos individer med metabolt syndrom. Studien visade också att interventioner av olika slag kan vara ett stöd för individen att genomföra dessa förändringar för att uppnå bättre hälsa. Diskussion: Positiva livsstilsförändringar leder till minskad förekomst av metabolt syndrom och bättre hälsa både fysiskt och psykiskt. Minskad förekomst av metabolt syndrom minskar risken att utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdom och kan ses som en vinst för folkhälsan. / Background: The prevalence of Metabolic syndrome (MetS) is increasing and is now a threat to the public health. An increased risk of developing chronic diseases, such as diabetes type II and cardiovascular illness makes preventing and treat the MetS a priority. Aim: The purpose of this study was to highlight the positive effect of lifestyle-changes in adults with MetS to obtain a good health and to prevent the development of chronic diseases. Method: The study was conducted as a literature review where existing science has been sought and compiled to provide a comprehensive picture of the state of knowledge. Results: The study showed that changes in dietary patterns and increased physical activity leads to positive effects on both physical and mental health in adults with metabolic syndrome. The study also showed that interventions of different kinds may be an aid for the individual to implement these changes to achieve better health. Conclusions: Positive lifestyle changes lead to reduced incidence of metabolic syndrome and better health both physically and psychological. Reduced prevalence of metabolic syndrome decreases the risk of developing type II diabetes and cardiovascular disease and be a win for the public health.

Background: Obesity has become one of our times most endemic disease on a global scale and changes to lifestyle is the most cost-effective way to treat patients, when the cost for healthcare related treatment is staggeringly high for obesity and sequela diseases NAFLD, diabetes typ 2, dyslipidaemia and metabolic syndrome.The problem with this remedy is that it requires work and dedication. But changes require hard work, and in this patient group- low compliance, weight gain after treatment, dropping out of programs and small desire to change are the most common problems. Motivational studies report that readiness in obese patients is low and the best way to help patients to move forward is by motivational conversations. The obesity sequela disease NAFLD is an asymptomatic disease it displays no symptoms until very late stages. Therefore it’s a problem to get patients make the patient understand his illness and the seriousness of it. Aim: This literature work was aimed at investigating compliance in lifestyle changes in obese subject and to see if close contact with healthcare staff affected the achieved results. Method: In this literature study, the databases Pubmed, Science Direct, Medline and Sportdiscus were used to find information. Article inclusion criteria were that the articles were not older than 10 years and were in English. Result: Frequent and regular contacts between participants and professional staff provided good results both with regard to weight loss, biochemical response, and the participants' willingness to change. Also it shows that return visits at least every three months will improve weight loss if the participant is motivated to implement a change to lifestyle. Conclusion: Overall, this literature study shows the difficulties with lifestyle changes in people with obesity and sequela NAFLD. Close contacts of the patients with healthcare staff has proven to have a positive impact on treatment compliance, but there are other lifestyle difficulties in these patient groups which hamper compliance.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 anses vara en välfärdssjukdom där antalet som har sjukdomen ökar i världen. En viktig del av behandlingen är egenvård där personen med diabetessjukdomen har ett stort egenansvar. Vilket kan innebära livsstilsförändringar med nya rutiner. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge personen information och kunskap om sjukdomen för att personen ska kunna utföra egenvården. Egenvården innefattar bland annat att ha kunskap om blodsocker, kost och fysisk aktivitet och hur det påverkar diabetessjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av egenvård hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Vid analysen följdes Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två huvudteman: ”Innebar livsstilsförändringar” och ”Betydelsefullt med stöd”.  Svårigheter som uppstod i egenvården var ändrade kostvanor, fysisk aktivitet och förändrade vardagsrutiner. Resultatet visade att egenvården har en del utmaningar där stöd från omgivningen och hälso- och sjukvårdspersonal kan underlätta hur egenvården upplevdes.  Slutsats: Hanteringen av egenvården innebar förändrade levnadsvanor där anpassningen till det nya livet gick olika fort. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården hade en stor betydelse i hur egenvården fungerade och upplevdes. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a welfare disorder in which the number of people with the disease is increasing in the world. An important part of the treatment is self-care where the person with the diabetes disease has a great responsibility. The nurse has a responsibility to provide the person with information and knowledge about the illness for the person to be able to perform self-care. Aim: To describe the experience of self-care in people with diabetes mellitus type 2. Method: A qualitative literature review with a compilation of 13 scientific articles. The analysis followed Friberg's five-step analysis. Results: The two main themes developed in the literature review's results: "Means lifestyle changes" and "Significant with support". Difficulties that arose in self-care were changing dietary habits, physical activity and changing daily routines. The result showed that self-care has some challenges in which support from the environment and health care personnel can facilitate how self-care was experienced. Conclusion: Managing self-care meant changing living habits where adaptation to the new life went very fast. Support from the environment and health care played a major role in how self-care worked and was experienced.

Bakgrund: Antalet diabetiker i världen har ökat. Orsaker som kan utveckla diabetes typ 2 kan vara ohälsosam livsstil. Patienter med diabetes typ 2 kan påverka sin sjukdom själv med livsstilsförändringar, exempelvis genom ökad motion och ändrade kostvanor. I distriktssköterskornas arbete ingår att hjälpa patienterna med att hitta kraft till att utföra egenvård och tillsammans sätta upp individuella mål för behandlingen.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.   Metod: Studien har en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio distriktssköterskor från tio olika hälsocentraler intervjuades. Datainsamling utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.   Huvudresultat: Distriktssköterskorna beskrev sina erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. De använde olika metoder som motiverande samtal och personcentrerad vård för att motivera. Underlättande faktorer var bland annat patienter som hade en egen motivation, ett gott samarbete med andra professioner och skriftlig information. Utmanande faktorer beskrevs vara kulturella skillnader, språksvårigheter, fysisk och psykisk ohälsa samt patienter som förnekade och hade okunskap om sin sjukdom.   Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev både underlättande och utmanande faktorer med att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Genom att individanpassa informationen, målen, behandlingarna och uppföljningarna uppnådde patienterna hållbara livsstilsförändringar. Studiens resultat ger en inblick av distriktssköterskornas olika erfarenheter med att motivera patienter med diabetes typ 2. Detta kan förhoppningsvis leda till mer kunskap som förbättrar och utvecklar diabetesvården.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som uppstår antingen via ärftlighet eller osund livsstil och behandlas med livsstilsförändringar. Sjukdomen ger upphov till kroppsliga symtom och komplikationer som kan orsaka påfrestningar, vilket kan orsaka ett lidande för den som drabbas av sjukdomen.   Syfte: Att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever livsstilsförändringar.    Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt baserat på tio originalartiklar, med hjälp av databaserna Cinahl och Pubmed. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades och enbart hög och medelhög kvalité av artiklar valdes. Samtliga artiklar bearbetades och lästes igenom för att få fram kategorier.   Slutsats: Att ha diabetes typ 2 innebär en behandling med främst livsstilsförändringar och en individanpassad vård som ska vara personcentrerat. Hälso- och sjukvårdspersonal bör bli bättre på att informera patienten med diabetes typ 2 om komplikationer som kan uppstå. Dessa komplikationer kan uppstå på grund av att patienten bland annat inte gör sina livsstilsförändringar, såsom kostförändringar. Om patienten har kunskapen om varför det är bra med livsstilsförändringar kan det motivera dem så de kan jobba för att förebygga komplikationer som kan uppstå i samband med sjukdomen.   Nyckelord: Diabetes Mellitus typ 2, patientupplevelse, livsstilsförändringar, omvårdnad, litteraturöversikt

This thesis explains the role of social media in the COVID-19. It also discusses that what does the Swedish social media users think about the behavior of Sweden in this crisis situation. In depth interviews were conducted and results were analyzed qualitatively.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom i Sverige och globalt. Utförandet av egenvård är viktigt för att en person ska kunna undvika komplikationer och leva ett långt och hälsosamt liv. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där 16 artiklar analyserades och användes för resultatet. En induktiv ansats har använts. Analysen har gjorts i fem steg enligt Friberg. Resultat: Analysen resulterade i två teman: “Förändrade levnadsvanor” och “Behov av stöd och information”. Förändringar som utfördes gällande fysisk aktivitet och kost innebar en omvälvande omställning i vardagen. Den förändrade kosten medförde hinder i det sociala livet. Stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården var betydelsefullt. Vilken information som gavs påverkade utförandet av egenvård. Slutsats: Egenvårdshanteringen innebar varierande grad av livsstilsförändringar. Den svåraste förändringen att genomföra var kostanpassning. Information och fungerande stöd från omgivningen och hälso- och sjukvården underlättade utförandet av egenvård. Litteraturöversikten kan användas som stöd för hälso- och sjukvårdpersonal för att få en övergripande insikt i personers erfarenheter. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing health care concern, in Sweden and globally. The implementation of self-care is a significant part to avoid complications and live a long and healthy life. Aim: To describe people’s experiences of performing self-care in diabetes mellitus type 2. Methods: A qualitative literature review was conducted in which 16 articles were analysed and used for the result. An inductive approach has been used. The analysis  was conducted in five steps according to Friberg. Results: The analysis resulted in two themes: “Changed lifestyle” and “Need for support and information”. Changes regarding diet and physical activity entailed readjustment in the everyday life. Dietary changes were found as a barrier to the social life. Support from both health care, family and friends was meaningful. The information that was provided affected the execution of self-care. Conclusion: The management of self-care involved various extent of lifestyle changes. The most difficult to implement in the daily life was dietary changes. Information and support from surroundings and health care facilitated the implementation of self-care. The literature review may be used as support for health care professionals to achieve more insight in people’s experiences.