Interventional technologies such as elective percutaneous coronary interventions (PCI)are increasingly used to manage the symptoms of coronary artery disease (CAD); however, this treatment approach is associated with poor risk factor management. The purpose of this study was to understand the factors that influence the health behaviors of elective PCI patients. A qualitative approach, using Interpretive Description, was used to explore the ten participants’ healthcare experiences, their perceptions of CAD, and the rationale for their health choices. This generated a profile of these individuals and their post-PCI health behaviours. Health behaviours were influenced by multiple factors and are reflected in the themes: what a relief – I’m better; uncertainty about their future health; the importance of relations; and barriers to lifestyle change. These findings not only extend our understanding of the elective PCI patients’ health behaviour choices but also provides insight into key areas to target for improving health service delivery.

No description available.

Interventional technologies such as elective percutaneous coronary interventions (PCI)are increasingly used to manage the symptoms of coronary artery disease (CAD); however, this treatment approach is associated with poor risk factor management. The purpose of this study was to understand the factors that influence the health behaviors of elective PCI patients. A qualitative approach, using Interpretive Description, was used to explore the ten participants’ healthcare experiences, their perceptions of CAD, and the rationale for their health choices. This generated a profile of these individuals and their post-PCI health behaviours. Health behaviours were influenced by multiple factors and are reflected in the themes: what a relief – I’m better; uncertainty about their future health; the importance of relations; and barriers to lifestyle change. These findings not only extend our understanding of the elective PCI patients’ health behaviour choices but also provides insight into key areas to target for improving health service delivery.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II (DMT2) är en kronisk sjukdom som ökar i antal både i Sverige och runtom i världen. Att få diagnosen DMT2 innebär att personen får ett ansvar för egenvård och att utföra livsstilsförändringar. Om personen inte följer sin behandling och ändrar sin livsstil kan det medföra flertals komplikationer så som hjärt- och kärlproblematik.Syfte: Var att beskriva personers upplevelse av att leva med DMT2.Metod: Litteraturöversikt med 14 artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet har huvudkategorierna psykisk, fysisk och social påverkan i vardagslivet samt synen på livsstilsförändringar med respektive underkategorier. Personer som lever med DMT2 upplevde blandade känslor och blev olika påverkade. Att ha DMT2 krävde livsstilsförändringar som kunde ses som en möjlighet eller svårighet. Personer beskrev vikten av stöd och vad sjuksköterskans roll innebär för hanterbarheten av sjukdomen.Slutsats: Litteraturöversikten bidrog med förståelse och kunskap om hur personer som lever med DMT2 upplever sitt liv och sjukdomen. Kunskapen från litteraturöversikten gav även en förståelse för varför personer inte följer deras rekommendationer, deras behov av omvårdnad och stöd. / Background: Diabetes mellitus type II (DMT2) is a chronic disease that increases in numbers both in Sweden and around the world. To diagnose DMT2 means that the person is given a responsibility for self-care and lifestyle changes. If the person does not follow his treatment and changes his lifestyle, it can cause plural complications such as cardiovascular problems.Purpose: To describe people's experience of living with DMT2.Method: Literature review with 14 articles with qualitative approaches.Result: The result has the main category of psychological, physical and social influences in everyday life with the respective subcategories and the view on lifestyle changes. People living with DMT2 experienced mixed feelings and were affected differently. Having DMT2 required lifestyle changes that could be seen as an opportunity or difficulty. Individuals described the importance of support and what the nurse's role means for the manageability of the disease.Conclusion: The literature review contributed to understanding and knowledge about how people living with DMT2 experience their lives and the disease. The knowledge from the literature review also gave an understanding of why people do not follow their recommendations, their needs for nursing and support.

Bakgrund: Den globala förekomsten av diabetes ökar och kommer vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030. Det finns olika typer av diabetes där diabetes typ 1 och diabetes typ 2 är diabetessjukdomens två huvudformer. Denna allvarliga sjukdom kan för många personer medföra en förändrad livsstil för att förebygga komplikationer och följdsjukdomar. Det handlar om att patienten bör upprätthålla en god egenvårdsförmåga. För att kunna ge patienten en god omvårdnad som innefattar att stärka patientens egenvårdsförmåga, är det av vikt att belysa dessa patienters upplevelse och erfarenhet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån tidigare forskning beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 och livsstilsförändringar i samband med sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt där 15 artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Sex huvudkategorier med fem underkategorier framtogs, dessa var emotionella upplevelser, existentiella upplevelser, behov av individuellt anpassat stöd, behov av socialt stöd, behov av kunskap och information, att anpassa sig till en ny livsstil. Slutsats: Upplevelsen av att leva med diabetes typ 2 skapar olika känslomässiga reaktioner, behov av stöd samt att kunskap och information är betydande för hur individen anpassar sig till en ny livsstil. Sjuksköterskan har en central roll genom att stötta dessa patienter och att stärka individens resurser samt egenvårdsförmåga som vilar på en humanistisk människosyn. / Background: The global incidence of diabetes is increasing and will be the seventh leading cause of death in 2030. There are different types of diabetes where type 1 diabetes and type 2 diabetes are two main forms of diabetes. This serious disease can lead to a changing lifestyle for many people to prevent complications and other diseases. It is important that the patient maintain a good self-care ability. In order to give the patient a good care that includes strengthening the patient's self-care ability, it is important to highlight the experience of patients who are coping with this disease. Aim: The purpose of the literature review was to describe patient experience of living with type 2 diabetes and lifestyle changes in connection with the disease based on previous research. Method: A literature review of 15 collected through the databases Cinahl and PubMed. Result: Six main categories and five subcategories were developed, these were emotional experiences, existential experiences, the need for personalized support, the need for social support, the need for knowledge and information and adapting to a new lifestyle. Conclusion: The experience of living with diabetes type 2 creates different emotional responses, need for support, and that knowledge and information are important for how the individual is adapting to a new lifestyle. The nurse plays a central role in supporting these patients and strengthening the individual's resources and self-esteem based on a humanistic perception of humanity.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är en folksjukdom som kan leda till för tidig död och sänkt livskvalitet. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, så också i Sverige. I Sverige skall alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt erbjudas eftervård i ett eftervårdsprogram enligt Nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes enligt analysmodell av Friberg. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen utformades tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som bildades var; Känslomässig upplevelse, Upplevelse och hantering av livsstilsförändringar samt Underlättande och hindrande erfarenheter av eftervårdsprogrammet.   Konklusion: Ett eftervårdsprogram vid en hjärtinfarkt är viktigt med avseende på patientens möjlighet att återfå god livskvalité och minska risken för en ny hjärtinfarkt. För den enskilda individens framgång i återhämtningen behövs ett bra samarbete mellan patienten och olika professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast, men även god kommunikation, flexibilitet i programmet och lyhördhet från professionell personal. Kontinuerliga gruppträffar och stöd från andra deltagare, familj, vänner och arbetskamrater är av stor betydelse för en framgångsrik rehabilitering, liksom stöd och information till anhöriga. / Background: Ischemic heart disease is a disease that may lead to early death and lowered quality of life. Cardiovascular diseases are the most common cause of death in the world, so also in Sweden. All patient’s who have experienced a myocardial infarction in Sweden shall be offered to participate in a cardiac rehabilitation program according to National guidelines.   Aim: The purpose of the study was to illuminate how patients who have participated in a rehabilitation program - experienced life after a myocardial infarction.  Methods: A literature study was implemented based on eight articles and the results from each article were reviewed, analysed and compiled by using an analysis model by Friberg. The articles were searched in the databases Cinahl and PubMed.  Result: Based on our analysis, three categories with subcategories were designed. We found the categories: Emotional experience, the appraisal of lifestyle changes, and Facilitating and obstructive experiences of the rehabilitation program.  Conclusion: A cardiac rehabilitation program is important considering the patient’s possibility of regaining a good quality of life and reducing the risk of a new myocardial infarction. To successfully recover, it is necessary to cooperate between the patient and professional healthcare as nurse, doctor, psychologist, dietitian and physiotherapist. So also good communication, flexibility within the program and responsiveness from the professions. Furthermore, continuity of meetings and support from other participants, family, friends and colleagues is of great significance for successful rehabilitation, support and information to family members.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT-2) är idag ett stort hälsoproblem, allt fler människor diagnostiseras. Diabetes mellitus kan leda till en rad allvarliga komplikationer. Livsstilsförändringar kan förebygga DMT-2. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats, innehållande 13 resultatartiklar som kodades och senare skapades kategorier. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i två kategorier: Upplevda hinder och Upplevd motivation. Resultatet visade olika upplevelser av livsstilsförändringar. Några patienter hade kunskap om livsstilsförändringar men valde att inte göra de och andra patienter upplevde att livsstilsförändringar hade blivit en del av livet. Vidare upplevde vissa patienter frestelser som de inte kunde motstå och andra en rädsla för komplikationer. Konklusion: Patienter upplevde att livsstilsförändringar var en stor omställning i livet men patienters upplevelser varierade relaterat till förändringarna. / Background: Today, type 2 diabetes mellitus (DMT-2) is a big health problem, and more people are being diagnosed. Diabetes mellitus can lead to a number of serious complications. Lifestyle changes can prevent DMT-2. Aim: The aim of this study was to explore patients’ experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes mellitus. Method: A general literature study with an inductive approach including 13 scientific articles were used for the result and coded into categories. Results: The result of the study was divided into two categories: Perceived obstacles and Perceived motivation. The results showed different experiences of lifestyle changes. A few patients had knowledge about lifestyle changes but chose not to make them and other patients experienced that lifestyle changes had become a part of life. Moreover, some patients experienced temptation they could not resist and others a fear of complications. Conclusion: Patients experienced that lifestyle changes were a major change in their lives, but related to the change itself, patients' experiences varied.

Background: About 17 million people die of cardiovascular disease in the world each year, of which almost 25% are sudden cardiac death. Cardiovascular disease deaths are a global public health problem. Although cardiovascular disease mortality has decreased in recent years, cardiovascular disease is still the dominant cause of death in Europe for both men and women. Coronary heart disease is one of the common types of Cardiovascular diseases that can in some untreated cases lead to heart attack. Changes in mortality are explained by changes in lifestyle such increased physical activity, healthy diet and improvement in treatment strategies. Physical inactivity is one of the many risk factors for coronary heart disease. The disease can be prevented by för instance engaging in physical activities. Aim: The purpose of the study was to describe what factors affect nurses' work in motivating cardiac and coronary heart disease patients to physical activity. Method /Design: A literature review was conducted based on both qualitative and quantitative articles. Results: Three main themes and seven sub themes were identified; Nurses 'approach, nurses' knowledge and external factors. Increasing the nurse's knowledge and skills, communication and attitudes, person-centred work, health education, use of various tools as well as lack of time and resources in the behaviour change process played an important role in nurses health promotion work in motivating patients with cardiac and coronary heart disease to physical activity. Conclusion: Nurses' encourage health promotion by motivating patients with coronary heart disease to physical activity and lifestyle change on various factors. It has been found that these factors have both positive and negative effects on the patient's behaviour change process. Nurses' knowledge, nurses’ approach and other external factors are of great importance for directly affecting the patient's process of lifestyle change. / Cirka 17 miljoner personer dör i hjärt-kärlsjukdomar i världen varje år, varav nästan 25% är plötslig hjärtdöd. Dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar är ett globalt folkhälsoproblem. Trots att dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar har minskat de senaste åren är hjärt-kärlsjukdomar fortfarande den dominerande dödsorsaken i Europa för både män och kvinnor. Kranskärlsjukdomar är en av de vanliga typerna av hjärt-kärlsjukdomar som kan vid obehandlade fall leda till hjärtinfarkt. Förändringar i dödlighet förklaras av förändringar i levnadsvanor såsom ökad fysisk aktivitet, hälsosam kost och förbättring i behandlingsstrategier. Fysisk inaktivitet är en av många riskfaktorer för kranskärlssjukdomar. Den är relaterade till livsstil som går att påverka.

Background: Type 1 diabetes mellitus is the most common autoimmune disease among children and adolescents worldwide. The diagnosis leads to lifestyle change. Parents are mainly responsible for self-care. Nurses can support parents in this life adjustment through patient participation and family-focused nursing. Aim: The aim was to illustrate parents' experience of living with a child diagnosed with type 1 diabetes mellitus. Method: A literature review based on 13 scientific studies with a qualitative method, analyzed with thematic analysis. Results: 2 themes with 6 sub-themes were identified. 1) Time after diagnosis: Emotions that arise during diagnosisand Lack of support and understanding from others. 2) A new normal: Changes in everyday life, The relationship with their child, Fear of child's health and Letting go of control. Parents experienced difficulty sleeping, worry, anxiety and stress living with children with type 1 diabetes mellitus. Conclusions: Parents initially experienced feelings such as anxiety and worrying. The family's life changes with new routines. The diagnosis affects parents' health and quality of life. Further research on the experience of living with chronically ill children is needed to optimize and improve treatment in health care. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är den vanligaste autoimmuna sjukdomen bland barn och ungdomar i världen. Diagnostisering innebär en livsstilsförändring i vardagen. Huvudansvaret för egenvården av sjukdomen ligger hos föräldrarna. Sjuksköterskan kan stötta föräldrarna i livsomställningen genom patientdelaktighet och familjefokuserad omvårdnad.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn diagnostiserad med diabetes mellitus typ 1. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats som analyserades med tematisk analysmetod.  Resultat: Föräldrars upplevelser beskrivs utifrån 2 teman med 6 subteman. 1) Tiden efter diagnosen: Känslor som uppkommer vid diagnostisering och Bristen av stöd och förståelse från andra. 2) Ett nytt normalt: Förändringar i vardagen, Relationen till sitt barn, Rädslan för barnets hälsa och Släppa kontrollen. Föräldrar upplevde varierande grad av sömnsvårigheter och ångest av att leva med barn med diabetes mellitus typ 1.  Slutsats: Föräldrar upplevde känslor som ångest, oro och stress inledningsvis, men även livet ut. Familjens livssituation förändras när nya rutiner införs. Diagnosen påverkar föräldrars hälsa samt livskvalitet. Vidare forskning om upplevelsen att leva med kroniskt sjuka barn behövs för att optimera och förbättra bemötandet i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) orsakas av obalans i kvinnans könshormoner och leder till bildning av cystor i äggstockarna. Syndromet rubbar kroppens hormonella och metabola funktioner vilket kan leda till övervikt och en negativ inverkan på kvinnans hälsa och livskvalitet. Vid PCOS rekommenderas livsstilsförändringar som första behandlingsalternativ i syfte att förbättra hälsan kortsiktigt och långsiktigt. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av livsstilsförändringar vid PCOS ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats som baserades på strukturerade artikelsökningar. Elva artiklar med innehåll som svarade mot syftet bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier där den ena benämndes som Betydelsen av information om livsstilsförändringar och den andra som Värdet av att bemöta kvinnors omvårdnadsbehov. Kvinnor beskrev vårdpersonalens brist på kunskap om livsstilsförändringar som behandling vid PCOS. Vårdens bristande kunskap ledde till att de fick otillräcklig information och omvårdnad. De efterfrågade en omvårdnad som såg till alla deras behov. Konklusion: Berörda kvinnor skulle gynnas av att hälso- och sjukvårdspersonal får utbildning generellt om PCOS samt specifikt hur livsstilsförändringar kan förbättra symtombild och förhindra utveckling av följdsjukdomar. / Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is caused by imbalance in the female sex hormones, resulting in cystic ovaries. It also effects the hormonal and metabolic functions, which can lead to obesity and a negative impact on the overall health and quality of life. Lifestyle changes is the first-line treatment to improve women’s health both short and long term. Aim: To describe women’s experiences of lifestyle changes in PCOS, from a caring perspective. Method: A general literature study with an inductive approach was conducted. Eleven articles responded to the aim of the study and were analyzed through content analysis. Result: Based on the analysis the result was divided into two main categories; The importance of information on lifestyle changes and The value of meeting women’s nursing care needs. Women described the caregivers lack of knowledge regarding lifestyle change as treatment in PCOS. Women experienced that the caregivers lack of knowledge resulted in them receiving insufficient or missing information. Therefore, women emphasized the necessity of a nursing care that covered all their needs. Conclusion: Affected women would benefit from health care professionals receiving education on PCOS and specifically how lifestyle changes can improve the symptom picture and prevent the development of sequelae.